Spana efter bäverspår

Bävern är en skygg och misstänksam skogsarbetare som för det mesta jobbar nattetid och som man sällan ser på land. Men spåren efter bävern är desto mer iögonfallande.

Spana efter bäverspår som nedgnagda träd och bäverhyddor (du hittar bland annat en bäverhydda i Dammtorpsjön invid den stora spången).

Leta gärna lite information på webben innan ni ger er ut för att lära er mer om hur spåren efter en bäver kan se ut.

Fakta om bävern

Bävern är en god simmare, bakfötterna har simhud mellan tårna och fungerar som paddlar när den simmar. Styr gör bävern med hjälp av sin breda, platta svans.

Bävern kan bli 20-30 år gammal, och lever i par hela livet. De får vanligtvis ungar (1-4 stycken) i början av juni. Ungarna stannar i boet i två år. De fostras av föräldrarna och fjolårsungarna som hjälps åt att lära de små simma, söka mat och fälla träd. 

Bävern fäller träd genom att snabbt och skickligt gnaga med sina mejselformade framtänder runt stamroten. Bävrar kan fälla träd som är upp till en meter i diameter, och bävrarnas tänder växer hela livet för att inte slitas ut.

Bävrar lever i hyddor som de byggt av lera eller dy från sjöbotten och armerat med grenar som de först har ätit av barken på. I princip bygger de alltså bo av matrester som blir ett starkt och praktiskt bobyggnadsmaterial. Ingången till hyddan göms under vattenytan. Matplatsen inne i hyddan ligger strax ovanför vattenlinjen liksom själva bokammaren. Här har de det bekvämt ordnat med ventilation i taket eftersom kroppsvärmen gör att snö i luftvägarna tinar.

Bävrar äter alltså bark, och lever vintertid inne i hyddan på ett samlat matförråd som består av lövträd, avgnagda i lagom stora bitar.