Riktlinjer om enkelt planförfarande

Riktlinjerna antogs av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i februari 2010. De hänvisar till att detaljplanering främst ska vara till för att avgöra hur sammanhängande markområden ska användas, inte för att lösa akuta problem. Om en ny plan ska utarbetas för en enskild fastighet bör det gälla en byggnad som har stor påverkan på omgivningen eller som är av stort intresse för samhället, exempelvis en förskola inne i ett småhusområde. Och om det behövs planändringar för fastigheter som redan har en detaljplan bör de utarbetas i ett sammanhang för ett större område.

För småhus innebär riktlinjerna att planering med enkelt planförfarande kan genomföras ifall det visar sig finnas ett samlat behov av en planändring inom ett område. För kommersiella och samhällsnyttiga verksamheter (t.ex. förskolor eller vårdinrättningar) kan skäl till att starta ett planarbete vara att ändringen bidrar till samhällsutvecklingen eller är nödvändig för verksamhetens fortlevnad. Det ska också alltid vara möjligt att få en planändring till stånd om något direkt fel har begåtts vid tidigare planläggning.

Det ska normalt inte gå att påbörja ett nytt planeringsarbete medan genomförandetiden (5-15 år) för en antagen plan rullar. Det beror på att fastighetsägarna i ett område har garanterats en viss användning under denna tid. Vissa undantag finns dock. Det kan t.ex. vara att det finns ett allmänt intresse av en mindre förändring som är till nytta för många, t.ex. en ny bussgata eller busshållplats. Det gäller också om det i utbyggnadsskedet av ett stort stadsbyggnadsprojekt visar sig att frågor måste lösas på ett annat sätt än man förutsett.

Läs mera:
Riktlinjer (Word)
Tjänsteskrivelse (Word)
Miljö- och stadsbyggnadsnämndens protokoll 17 februari 2010 - §35, sid 34 (Word)