Detaljplanering - processen och dokumenten

Processen steg för steg
Dokument som hör till den färdiga detaljplanen
Dokument som hör till planprocessen 

Detaljplaneprocessen

Planprocessen regleras i första hand av plan- och bygglagen (PBL) 5 kap.

Detaljplan krävs för uppförande av nya byggnader eller större sammanhängande områden och för ändrad användning av en fastighet eller ett område.

En detaljplan kan initieras på olika sätt. Om markägare och exploatörer vill genomföra en förändring som kräver ny detaljplan kan de begära planbesked från kommunen, som då måste svara inom fyra månader. I andra fall kan en detaljplan initieras av kommunen för att få till stånd en förändring eller lösa frågor som t.ex. behov av vägar, utbyggnad av vatten och avlopp eller nya skolor. Innan ett planarbete påbörjas förbereder Miljö & Stadsbyggnad, ofta på uppdrag av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden, ärendet genom att upprätta en startpromemoria.
Läs mer om planbesked

Startpromemoria (start-PM)

Startpromemorian är ett dokument som redovisar syftet och de grundläggande förutsättningarna för den föreslagna detaljplanen. Det utgör det underlag som Kommunstyrelsen tar ställning till vid beslut om att planarbete ska påbörjas.

Program

Om kommunen anser att det är lämpligt kan planarbetet inledas med att ett program tas fram. Programmet anger utgångspunkter och mål för planen. Programmet kan även omfatta ett större område som senare delas upp i flera detaljplaner. När ett programförslag är upprättat skickas det ut på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i Nacka kommuns utställningshall, i biblioteket i Nacka Forum samt i den aktuella kommundelens bibliotek.

Fastighetsägare, boende och lokala föreningar kallas normalt till ett programsamrådsmöte, där programförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på programförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter programsamrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Programförslaget justeras och kompletteras vid behov. Slutligen antar Kommunstyrelsen programmet.

Detaljplan
Ett planförslag upprättas av kommunens tjänstemän. Ibland utarbetas planförslaget i samarbete med markägare/exploatör och konsulter.

Samråd och remiss

När ett första planförslag upprättats skickas det på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Förslaget ställs också ut i Nacka kommuns utställningshall i Nacka stadshus samt i biblioteket i Nacka Forum samt i den aktuella kommundelens bibliotek.

Fastighetsägare, boende och lokala föreningar kallas normalt till ett samrådsmöte, där planförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov.

Granskning

Planförslaget redovisas för Miljö- och stadsbyggnadsnämnden som fattar beslut om granskning. Planen ställs ut för granskning i Nacka kommuns utställningshall i Nacka stadshus, i biblioteket i  Nacka Forum samt i den aktuella kommundelens bibliotek under minst tre veckor. Den som inte framfört sina synpunkter under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet.

Efter granskningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett utlåtande.

Granskningsskedet infördes i och med att den nya plan- och bygglagen började gälla den 2 maj 2011. I ärenden som startades före detta datum kan begreppet utställning förekomma. Det är i princip likvärdigt med granskning.

Antagande

Det slutgiltiga förslaget till detaljplan redovisas tillsammans med ett utlåtande från planenheten. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska först godkänna planen, därefter behandlas ärendet av kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen innan kommunfullmäktige fattar beslut om att anta detaljplanen.

Överklagande
Efter att kommunfullmäktige antagit detaljplanen kan beslutet om att anta detaljplanen överklagas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan därefter överklagas till Mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsen kan på eget initiativ besluta att upphäva beslut om antagande av detaljplan. Sådana beslut överklagas till regeringen.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas eller överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.

Enkelt planförfarande

Ibland kan en förenklad planprocess användas. Förutsättningarna är att förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med översiktsplanen.

Enkelt planförfarande innebär att planutformningen sker i direktkontakt med de som är berörda av förslaget. Planförslaget skickas på samråd till berörda fastighetsägare men förslaget skickas inte på granskning.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden fattar beslut om antagande, på delegation från Kommunfullmäktige.

Nacka kommun tillämpar sedan 2010 särskilda riktlinjer när man tar ställning till om detaljplanering med enkelt planförfarande ska genomföras eller ej.
Läs mer om riktlinjerna för enkelt planförfarande.

Vad innebär dokumenten?  

Under arbetet med en ny detaljplan produceras ofta ett stort antal dokument. För flera av dem är innebörden fastställd i PBL (plan- och bygglagen). Andra används utifrån det arbetssätt Nacka kommun har valt.
 
Dokument som hör till den färdiga detaljplanen:

Planbeskrivning

Planbeskrivningen redovisar förutsättningar och syften bakom detaljplanen och är till för att underlätta förståelsen av den färdiga planen. Bakgrunden till olika avvägningar som gjorts i arbetet med planen kan också redovisas. Planbeskrivningen redovisar även de praktiska åtgärder som måste genomföras för att planen ska kunna förverkligas. Den tar upp ekonomiska, tekniska, organisatoriska och fastighetsrättsliga frågor.

Plankarta

På plankartan anges exakt vad som gäller inom hela det område detaljplanen omfattar. För all mark anges användning och egenskaper. Exempel: användningen bostäder och egenskapen tvåvåningshus.

Alla planbestämmelser redovisas tillsammans med plankartan. Det är detaljplanekartan som är den juridiskt bindande handlingen.

Miljökonsekvensbeskrivning/miljöredovisning

I Nacka kommun finns sedan 1990 ett fullmäktigebeslut om att en analys av miljökonsekvenserna ska genomföras för alla detaljplaneförslag. Av analysen ska det framgå ifall en föreslagen åtgärd innebär betydande påverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön eller på allmänna intressen. I början av ett planarbete görs en sk behovsbedömning där det avgörs om planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om planen medför betydande miljöpåverkan upprättas en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. För övriga planer upprättas istället en så kallad miljöredovisning. I enkla planer med liten omgivningspåverkan behöver ingen miljöredovisning tas fram.

Illustrationsplan

Med hjälp av en illustrationsplan kan kommunen på ett enkelt sätt åskådliggöra planförslaget för allmänheten. Med hjälp av en karta kan man visa t.ex. hur tillkommande bebyggelse kan komma att placeras.  Illustrationsplanen är inte juridiskt bindande.

Övriga dokument

Till detaljplanen kan det även finnas andra handlingar, som inte är obligatoriska. Det kan t.ex. finnas ett gestaltningsprogram, som beskriver hur bebyggelsen ska utformas. Gestaltningsprogram är vanliga vid planering av större områden, när både en exploatör och kommunen vill ge en bredare bild av frågor som har betydelse för planens innehåll. Bland annat kulturmiljöfrågor kan behandlas relativt utförligt i ett gestaltningsprogram.

Materialet kan också omfatta ytterligare illustrationer. Det kan vara foton, teckningar, bildmontage eller annat som visar hur området kan se ut när detaljplanen har vunnit laga kraft och alla byggnationer är klara, dvs. när detaljplanen är genomförd.

Dokument som hör till planprocessen:

Samrådsredogörelse

Efter samrådsskedet upprättas en samrådsredogörelse, där de synpunkter som framförts under samrådstiden finns sammanställda. Varje synpunkt kommenteras och bemöts av kommunen. Samrådsredogörelsen ska finnas tillgänglig när detaljplanen ställs ut, men har ingen formell betydelse när planen antagits.

Utlåtande

En sammanställning görs också över de synpunkter som lämnats i samband med granskningen. Detta utlåtande bifogas planhandlingarna när detaljplanen ska antas.