Erstavik

Erstavik idag

Fideikommisset Erstavik utgörs idag av närmare 2 100 ha areal mark i Nacka kommun, ett 15-tal öar i Tyresö kommun på drygt 300 ha och vattenområden i insjöar och i Saltsjön på cirka
1 200 ha. Huvuddelen av arealen täcks av skogsmark och cirka tio procent av öppen mark.

Erstaviks närhet till storstaden har stor betydelse för människors möjlighet till rekreation och friluftsliv. En annan viktig funktion är att stora skogsområden nära staden likt Erstavik ger skydd mot erosion, mot kraftiga vindar och renar luft och vatten. Erstavik har betydande natur- och kulturvärden som bland annat skapats av de verksamheter som bedrivits på Erstavik under mycket lång tid. Biltrafiken i områdets inre delar är mycket begränsad. Saltsjöbadsleden och Ältavägen som går igenom Erstavik påverkar emellertid området genom att de är barriärer för rekreation och att biltrafiken ger upphov till buller, avgaser, förorenat dagvatten och viltolyckor.

Djurlivet är rikt med bl.a. älgar, dovhjortar, rådjur, harar, rävar, mård, hökar, gäss, änder och många andra fågelarter. Ibland ses havsörn och på öarna uv. Även tjäder och orre har iakttagits vid enstaka tillfällen. Vildsvinet har ännu inte etablerat sig med en fast stam. I driften av egendomen läggs stor vikt vid att vårda och skapa lämpliga miljöer för de vilda djuren.

Öarnas läge i innerskärgården mellan Ingaröfjärden och Erstaviken gör att ett stort antal fritidsbåtar passerar här på väg ut till ytterskärgården. Den skyddade Napoleonviken på Ägnö är en mycket uppskattad ankringsplats. Fyra båtklubbar har hamnar på öarna.

På Erstavik bedrivs många näringsverksamheter bland annat skogs- och jordbruk och olika former av upplåtelser. Nuvarande markanvändning överensstämmer med med Nacka kommuns översiktsplan. En ny översiktsplan är under utarbetande.

Hav och land

Allt sedan förhistorisk tid har vattnet varit en viktig faktor för bebyggelsens lokalisering och hur landskapet nyttjats på Erstavik. 

Det finns en tydlig historisk koppling mellan brukningsenheten på fastlandet och den verksamhet som har bedrivits på öarna Ägnö och Härsö. Fisket har i hög grad bidragit till att forma skärgårdens livsformer och Ägnö utgör ett tydligt exempel på skärgårdsby där fiske och jordbruk kombinerats.

På 1720-talet bestod Ägnö av två gårdar och markinnehavet var förutom ägorna på hemön splittrat på flera holmar, öar och skär och zoneringen av markslaget var tydligt bunden till de förutsättningar som naturen gav med slåtter och bete. När jordbruket upphörde på öarna har betesdjur (får) från fastlandet transporterats ut till Ägnö under sommarhalvåret. Denna verksamhet fortgick fram till 90-talet. Idag finns det en fast population dovhjortar som inte ger ett lika starkt betestryck som tidigare lantraser men likväl tillräckligt för att bevara de öppna markerna.

Erstaviks herrgård är belägen med utblick över Erstaviken i öppningen av den dalgång som löper i sydöst – nordvästlig riktning från viken. Närvaron av havet har inverkat på markanvändningsstrukturen på hela Erstavik. Herrgårdens placering visar tydligt på idén om sommarboende som i Stockholmsområdet går tillbaka till en lång tradition. I och med att lagstiftningen förändrades under 1800-talet och ”ofrälse fick möjlighet att äga frälsejord” och i takt med att kommunikationerna förbättrades expanderade sommarbebyggelsen kraftigt runt Erstavik. Denna sommarbebyggelse är idag bostadsområden.  
 
Trots närheten till storstaden har Erstavik betydande värden för rekreation- och friluftsliv, natur- och kulturvård. Här hittar besökaren trolska miljöer, orördhet, tystnad, ”riktig skogskänsla”, kulturhistoriska bebyggelsemiljöer, forn- och kulturlämningar och öppna landskap.  På Erstavik kan besökaren uppleva natur som inte känns tillrättalagd och i stort sett utan biltrafik. 

Erstavik i riks- och regionplaneringen

Erstavik har i riksplaneringen status som riksintresse  för naturvård och rörligt friluftsliv.

Erstavik har i riksplaneringen status som riksintresse även för kulturminnesvården med en Herrgårdsmiljö i öppen, odlad dalgång vid en Östersjövik, med Erstaviks kapell,  parken, lusthus, båthus och brygga samt ekonomibyggnader, arbetarbostäder och torp, framförallt från 1800-talet. Prästboställe och klockarbostad. Det av godsdriften präglade öppna odlingslandskapet och vägnät som i huvudsak sammanfaller med 1700-talets landskap. I regeringens beslut 1998 04 23 avseende fortsatt giltighet för Erstaviks Fideikommiss formuleras bland annat: "Erstaviks Fideikommiss utgör en av vårt lands mer betydelsefulla kulturmiljöer. Att beakta är även att det ur ett internationellt perspektiv är unikt, att en sådan herrgårdsanläggning med omfattande grönområden ligger så nära en storstad som Stockholm."

Erstaviksområdet och det s.k. Nackareservatet har i riksplaneringen status som riksintresse för friluftsliv. Ett stort sammanhängande, i huvudsak obebyggt, område med omväxlande natur. I området finns en friluftsanläggning samt flera andra sportanläggningar. Området är välbesökt, förutom som närströvområde, även som exkursions- och utflyktsområde för hela Stor- stockholmsregionen.

Erstavik har redovisats i länets naturvårdsprogram som ett område av särskilt intresse för naturvården. Området ingår i den regionala grönstrukturen som består av kärnområden med flera värden (natur, kultur, social). Jordbruket har stor betydelse för att bibehålla det öppna landskapet, kulturmiljön i övrigt samt för kunskapsspridning.

Vattenskydd

• Trehörningen, Lundsjön, Dammsjön samt Sandasjön har måttligt höga halter av totalkvävehalter 300-625 g/l mätningar i augusti 1998-2000. Strålsjön har  höga halter totalkvävehalter 625-1250 g/l samt mycket höga halter av totalfosforhalter 45-96 g/l. Inga åtgärder har emellertid fastställts för dessa sjöar.
• I västra delen av Erstavik, nordöst om bebyggelsen i Älta, finns en reservvattentäkt med skyddzoner. Kärnområdet utgörs av del av grusås i nordsydlig riktning.

Erstavik gränsar till naturreservaten; Nackareservatet i Nacka - 730 ha, och Älta –mosse i väster och Tattby i öster. Inom Erstavik finns Strålsjön-Erstavik i sydväst - 63 ha

Erstaviks samverkansprojekt

Erstaviks samverkansprojekt är unikt då tre storstadskommuner och en stor markägare har samverkat för att hitta en långsiktig utveckling av ett storstadsnära naturområde. Syftet med Erstaviks samverkansprojekt är att utveckla och driva Erstavik ur ett företagarperspektiv och av allmänhetens intresse av att bevara och utveckla natur- kultur- och rekreationsvärden. Projektet har tagit fram fyra rapporter.

Handlingsplan ladda ned (publiceras inom kort)

Handlingsplanen är ett instrument att förverkliga projektets mål och ett långsiktigt verktyg för ett fortsatt samverkansarbete mellan Erstaviks fideikommiss, Nacka- och Tyresö kommun samt Stockholms stad.

Rapporter

Här kommer inom kort ett antal rapporter att publiceras.

Besöksundersökning – Erstavik
Natur- och kulturmiljöanalys (publiceras inom kort)
Skol- och föreningsundersökning
Näringssammanställning