Av provtagningsplanen ska det framgå vilka prover som ska tas (mikrobiologisk, kemisk och utvidgad kontroll) samt provtagningsfrekvens.
Det minsta antalet prover som årligen ska tas framgår av dricksvattenföreskrifterna (SLVFS 2001:30). Antalet prover regleras av hur mycket vatten som produceras och vilket vatten man har. Om det är ett ytvatten (exempelvis en sjö) ska fler prover tas, eftersom ett ytvatten innebär större risk för att vatten smutsas ned. En brunn där grundvatten tas upp har mindre risk att bli nedsmutsat.
För en liten anläggning, exempelvis en borrad brunn som tar upp grundvatten och som inte behöver renas, ska minst två kemiska prover och två bakteriella prover tas per år. Vart tredje år ska ett utökat prov tas. Där kontrolleras bland annat radon och tungmetaller.
Här finns Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten
Nytt sedan slutet av 2015 är att den utvidgade provtagningen omfattar de radioaktiva parametrarna total alfaaktivitet och total betaaktivitet. Ett överskridet värde betyder inte att vattnet behöver åtgärdas direkt, utan att det ska undersökas vidare genom ytterligare provtagning.
Problem med radioaktivitet kan finnas både i grundvattentäkter och i ytvatten som filtrerats genom åsar och liknande.
Proverna ska tas på "vatten hos användaren". Det innebär att vattenprovet tas ur kranen hos någon.
Är ledningarna längre än cirka 20-30 meter så ska det även tas prover på "utgående vatten", det vill säga vattnet som går ut från brunnen. Normalt tas då provet i pumphuset. Om det inte är någon märkbar kvalitetsskillnad på vattnet i kranen och på vattnet från pumphuset kan miljöenheten besluta att prover från brunnen kan utgå eller minskas.
Prover hos användaren måste dock alltid tas; det framgår tydligt i dricksvattenföreskrifterna att någon nedsättning av antal prover inte får göras. Miljöenheten kan dessutom besluta att fler prover måste tas, exempelvis om ett vatten varit förorenat.
Du behöver ta kontakt med ett laboratorium för analyser av ditt dricksvatten. Kontrollera att laboratoriet är ackrediterat (godkänt av ett nationellt ackrediteringsorgan) för den typ av provtagning som du behöver göra.
Regelbundna provtagningar ska göras i form av normal kontroll och utvidgad kontroll.
Laboratorierna brukar ha speciella provtagningspaket som är anpassade efter lagstiftningen.
Sidan uppdaterades: