Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Projekt inom livsmedelskontrollen

Kommunens livsmedelskontroll arbetar löpande med tillsyn av alla verksamheter som hanterar mat. Varje år riktar man fokus på några särskilda områden.

Bild ovan: Tillsynsbesök på en förskola i samband med projektet där man granskade vilka förpackningsmaterial som kommer i kontakt med matvaror.

Projekten genomförs ofta i samarbete med flera andra kommuner i länet. Det ger en mer heltäckande bild och gör det möjligt att jämföra situationen på olika platser.

Ett informationsblad till verksamheter inom livsmedelsbranschen berättar kortfattat om några av projekten.
Informationsblad 2018
Informationsblad 2017

Allt fler sjuka av dåligt stekt köttfärs

Bakterien Enterohemorragisk E. Coli (EHEC) blir allt vanligare i Sverige. Antalet personer som blir infekterade har ökat snabbt under de senare åren i Sverige. År 2014 rapporterades det att 289 personer har blivit smittade i Sverige av bakterien, och i slutet av 2018 hade 542 personer – en ökning med nästa 50 procent. Under åren 2018–2019 utför Nacka kommuns livsmedelsinspektörer kontroller för att undersöka hur rått kött och hamburgare hanteras och serveras i kommunen.

Bakterien EHEC kan finnas i malet kött, om det inte hanterats korrekt. Den kan även finnas i sallader som inte är tillräckligt sköljda och i opastöriserad mjölk. God hand- och livsmedelshygien kan förebygga smitta. Köttfärs bör alltid serveras väl genomstekt för att minska risken för att bakterien överlever. Mjölk ska vara pastöriserad och grönsaker och sallad ska sköljas. Livsmedelsverket tror att en av de stora anledningarna till att EHEC har ökat mycket på senare år är att icke-genomstekta hamburgare serveras med köttfärs som inte anses vara fri från EHEC. Det har blivit allt vanligare att äta hamburgare som inte är genomstekta (”rare/medium-rare”) och många livsmedelsföretagare väljer att servera på det här sättet istället för att följa instruktionerna på köttfärspaketen. För verksamheter som själva maler kött är det viktigt att ha en hantering som säkerställer att köttet kan serveras även om det inte är genomstekt.

Mer information om EHEC finns på Livsmedelsverkets hemsida:

Rosa hamburgare

DRICKSVATTEN - HACCP FÖR EGEN BRUNN

I september 2018 bjöds dricksvattenproducenterna i Nacka in till en workshop på Nacka stadshus för att få information, råd och möjlighet att ställa frågor om faroanalys för dricksvatten.

Dricksvattenproducenter i Nacka som omfattas av dricksvattenföreskrifterna ska ha en faroanalys. Det innebär att den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska identifiera de eventuella faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå enligt HACCP-principerna.

4 av 5 verksamheter med eget dricksvatten deltog i workshopen. Alla verksamheter har kommit in med sina faroanalyser.

Får restauranggästerna vad de betalar för?

Bild: parmaskinka - fast det är svårt att se när den ligger på fatet.

9 av 17 serveringar i Nacka kunde vid en kontroll intyga att de verkligen serverade det som stod på menyn. De felaktigheter inspektörerna upptäckte gällde tre produkter: parmesanost, parmaskinka och fetaost.

Under två dagar i mars 2018 besökte livsmedelsinspektörer från 23 kommuner inom Stockholms län, samt Nyköping, 311 restauranger och kaféer på temat "Får du det du betalar för?". Det man kontrollerade var att det som stod på menyn också serverades. Dyra livsmedel får inte ha bytts ut mot billigare och det som presenteras som svenskt, ekologiskt eller Kravmärkt ska verkligen vara det.

De varor som kontrollerades var parmaskinka, oxfilé, parmesanost, olivolja, fetaost och produkter som marknadsfördes med svenskt ursprung, som Kravmärkta eller ekologiska. Restaurangerna fick visa upp aktuella varor i förråden eller följesedlar som visar vad de köpt in. Det handlar alltså om produkter som är dyra, på grund av till exempel ett skyddat varunamn eller produktionssättet, och därför kan inbjuda till fusk.

Flest missar med parmesan

I Nacka kontrollerades 39 produkter hos 17 verksamheter. Att menyns oxfilé verkligen var vad det skulle kunde bekräftas hos samtliga som marknadsförde det. För svenska och Kravmärkta produkter fanns inte heller några brister. Men på fyra serveringar var det som kallades parmesan något annat. Och på tre respektive två ställen var det som serverades som parmaskinka och fetaost andra produkter.
-Jag är överraskad över att resultatet där inte var bättre, särskilt med tanke på att vi har gjort liknande kontroller av de produkterna tidigare, säger kommunens livsmedelsinspektör Irene Thydén (bild).

Parmesan kan ersättas av Grana Padano, parmaskinka av någon annan lufttorkad skinka och fetaost av någon vit salladsost. Förmodligen inga dåliga produkter, men de är billigare och i vissa fall kan utbytet vara en hälsorisk.
-Grana Padano ska man inte äta om man är äggallergiker, och ersättningar för fetaosten – som bara får innehålla får- och getmjölk – kan innehålla komjölk, som ju alla inte tål.

Om felen beror på avsiktligt fusk, okunskap eller slarv är svårt att veta.
-Någon påstod att man beställt parmaskinka men inte kontrollerat etiketten som visar att man fått något annat. Andra har tagit upp missförstånd mellan den som beställt varor, kocken och den som skrivit matsedeln. Men oavsett orsak ska kunden alltid kunna lita på att det som står på menyn stämmer, säger Irene Thydén.

De serveringar som inte följde reglerna kommer att följas upp vid nya kontroller.

Ett projekt 2015 om redlighet på pizzerior visade på samma slags brister, men delvis i större omfattning.

Nacka och resten av länet

Resultatet i Nacka visar samma mönster som på andra platser. Totalt fick cirka 40 procent av dem som sade sig servera parmaskinka och parmesanost avvikelser. När det gäller marknadsföring av nötkött som svenskt klarade sig serveringarna i Nacka bättre än på andra håll. Totalt fick 25 procent av de produkterna nedslag.

Märkning av ägg

Varje ägg som säljs i butik och alla förpackningar ska vara märkt. På själva äggen ska det se ut så här:

  • A: Först kommer en siffra. 0 = ekologisk produktion. 1 = frigående höns utomhus. 2 = frigående höns inomhus. 3 = burhöns.
  • B: Sedan kommer två bokstäver, och att de står för i vilket land äggen har värpts är lättare att förstå. SE = Sverige.
  • C: Siffrorna efter landskoden visar vilken bonde/äggproducent som har haft ansvaret för skötseln av hönorna och anläggningen där äggen producerats. Om det finns ett bindestreck och ytterligare siffror visar de vilket stall hönsflocken hör hemma i.

Kartongen som äggen ligger i berättar ytterligare saker:


Bild: Livsmedelsverket

  1. Namn på varan
  2. Antalet förpackade ägg
  3. Kvalitets- och viktklass, uppgift om äggen är tvättade
  4. Bäst före-dag
  5. Anvisning om hur äggen bör förvaras
  6. Namn/varumärke och adress/telefonnummer till det företag som låtit förpacka äggen
  7. Godkännandenummer på den anläggning där äggen förpackades
  8. Produktionssystem

Livsmedelsinspektörerna har kollat

Inför påsken 2017 genomförde Nackas livsmedelsinspektörer ett projekt för att kontrollera hur reglerna om märkning följs och för att kunna visa vad butikerna behöver bli bättre på. De besökte 16 butiker och kontrollerade 36 märkningar.

81 procent av äggen följde fult ut livsmedelslagstiftningens krav, vilket man ser som ett godkänt resultat. När det gäller bristerna så saknade sex produkter tillräcklig information om äggen. Det gällde bland annat ägg som såldes i lösvikt utan uppgift om ursprungsland. Tre produkter saknade korrekt information om hur äggen producerats (ekologiskt, frigående höns utomhus etc.). Inspektörerna kontrollerade också vikten. Där hittade de en förpackning märkt med storlek XL (betyder att äggen ska väga över 73 gram) där äggens vikt bara höll för storlek X.

Ägg som säljs ska ha minst sju dagar kvar till bästföredatum. Vid kontrollen hittade man en förpackning med ägg som såldes senare och kunde konstatera att många butiker inte känner till datumregeln.

Är det renARE NU?

Redskap som kommer i kontakt med mat ska vara rena för att inte förorena maten. Hur det ligger till med det kontrollerade Nackas livsmedelsinspektörer i ett projekt 2015. Man undersökte skärbrädor och knivar med ett mätinstrument (ATP- mätare) som visar ett rengöringsresultat direkt på plats.

2016 gjordes en uppföljning av projektet hos 42 livsmedelsverksamheter. 19 var förskolor eller skolor medan 23 var restauranger, caféer, gatukök eller pizzerior.

Totalt fick 26 procent av både knivarna och skärbrädorna icke-godkända resultat. När det gäller skärbrädorna hade de båda grupperna av verksamheter lyckats lika bra – eller dåligt – med sin rengöring, medan det var stor skillnad för knivarna. Där fick bara 11 procent av förskolorna och skolorna underkänt, medan hela 39 procent av knivarna hos de andra verksamheterna var bristfälligt rengjorda.

Förbättring från föregående år

När inspektörerna jämförde resultat från verksamheter där de mätt rengöringen två år i rad kunde de se en klar förbättring. 2015 fick 56 procent av knivarna godkänt resultat - 2016 blev 74 procent godkända. Av skärbrädorna fick 58 procent godkänt 2015 – året därpå 74 procent. En rimlig slutsats är att inspektörernas mätningar och påpekanden har gjort nytta.

-En poäng med hur vi jobbat i projektet är att man med ATP-mätaren får ett direkt synligt resultat under inspektionen. Då blir det också naturligt att diskutera orsaker till brister och åtgärder på plats, säger livsmedelsinspektören David Zetterman.

Varför är rengöringen inte bättre?
-Det beror ofta på verksamheternas egna rutiner, exempelvis att knivar och skärbrädor enbart diskas för hand eller att magnetremsan där knivarna hängs upp är smutsig. Andra faktorer är temperaturen på diskvattnet, vilket rengöringsmedel som används och hur knivarna och skärbrädorna torkas. Vi rekommenderar lufttorkning.

Sidan uppdaterades: