Hoppa till innehåll

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Avrinningsområden i Nacka

Bild ovan: översvämning i Duvnäsviken. Foto Birgitta Held Paulie.

Arbetet med dagvattenfrågor måste utgå från vattnets vägar. Vattnet rör sig genom marken, i vattendrag, mellan sjöar och ibland i ledningar. Till slut hamnar mycket av det i våra kustvatten. Vilka vägar vattnet tar lokalt beror på landskapet och topografin, men i bebyggda områden har våra tekniska system också stor betydelse. Ett geografiskt avgränsat område där nederbörden avrinner och ansamlas kallas för ett avrinningsområde.

Vattnets naturliga vägar är också utgångspunkten för EU:s vattendirektiv, som kommit till för att säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Direktivet omfattar alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten, men när det gäller miljömål ligger fokus på de större eller viktigare områden som kallas för vattenförekomster.

Nacka ingår i nio kustvattenområden. Dessutom räknas sex insjöar och ett vattendrag (Nackaån) som vattenförekomster. Här beskriver vi kort vilka dagvattenfrågor som är särskilt viktiga inom avrinningsområdena för dessa vatten.

Målet: god ekologisk och kemisk status

I Sverige samordnar Havs- och vattenmyndigheten arbetet med vattendirektivet. Det innebär bland annat att man sammanställer uppgifter från lokala undersökningar om vattnen, klassar dem och rapporterar till EU. Det övergripande målet är att alla vattenområden ska ha god status till år 2021. För vissa vatten, där det är uppenbart att det inte går att klara, är målåret 2027.

Målet är att vattnen ska uppnå god ekologisk och kemisk status. Ekologisk status delas in i fem klasser, som brukarsammanfattas med färgsymboler:


Läs mer om ekologisk status/potential

Det som avgör vattnets kemiska status är halterna av ett antal prioriterade ämnen, bland annat metaller som är giftiga för organismer i vattnet.

För kemisk status finns bara två klasser: god (blå) - otillfredsställande/uppnår ej god status (röd)
Läs mer om kemisk status

Samhällsplaneringen ska bidra till att förbättra vattnens status. Därför är det förbjudet att genomföra planer som skulle leda till att någon vattenförekomst försämras. Stadsbyggnadsprojekt ska helst få tydligt positiva följder för vatten de påverkar; som minimum ska följderna vara neutrala. Hur vattnen påverkas är idag en viktig fråga när länsstyrelsen bevakar kommunernas planering.

Sicklasjöns avrinningsområde och Järlasjön

Sicklasjön är en del av Järlasjöns vattenbassäng. Sicklasjön räknas som en egen vattenförekomst på grund av att en badplats som uppfyller EU:s standardkrav finns där. Här tar vi upp vattnen tillsammans.

Till sjön rinner vatten från Dammtorpssjön, Söderbysjön, Källtorpsjön, Ulvsjön och Ältasjön via Ältaån och Nackaån. Marken i avrinningsområdet används till största delen för bostadsbebyggelse av blandad karaktär, med flerbostadshus och småhusområden. Inom avrinningsområdet går även delar av fyra stora trafikleder, Värmdöleden, Värmdövägen, Saltsjöbadsleden och Ältavägen.

klassning
Ekologisk status måttlig status
Kemisk status uppnår ej god status

Problemen med övergödning och föroreningar beror främst på markanvändningen och trafik i sjöns omgivningar och på historiska utsläpp från industrier.

För att rena dagvattnet inom avrinningsområdet finns i nuläget enbart en så kallad lamellavskiljare på Winborgs väg. Ett flertal reningsanläggningar för dagvatten planeras, bland annat i Kyrkviken.
Läs mer om förslaget till dagvattenbassäng i Kyrkviken
Läs mer om undersökningar, undersökningsresultat och statusklassning i VISS (Vatteninformationssystem för Sverige)
Läs mer om Sicklasjön/Järlasjön på nacka.se

Som ett led i arbetet med att uppnå god status gjordes 2015 en beskrivning med förslag till åtgärdsplan för Järlasjön. Rapporten har senare kompletterats med en studie av vattenutbytet i sjön.
Järlasjön, källfördelningsanalys och översiktlig åtgärdsplan (PDF-dokument, 3,9 MB)
Järlasjöns vattenutbyte (PDF-dokument, 1,4 MB)

Det har gjorts flera analyser av vad som påverkar statusen för Sicklasjön och Järlasjön. Bland annat rapporten om översiktlig åtgärdsplan från 2015 (se ovan) visar att dagvattnet är den största källan till tillskottet av fosfor till vattnen.

För arbetet med planering och utbyggnad av Nacka stad har Nacka kommun låtit konsultföretaget Sweco göra en fördjupad utredning om dagvattensituationen kring Järlasjön och Sicklasjön. Den har varit inriktad på att ge konkreta förslag om reningsåtgärder, i linje med kommunens dagvattenstrategi och mål för stadsutvecklingen. Förslagen beräknas kunna minska fosfortillskottet från dagvatten med 95 kg per år, vilket räcker för att klara de miljömål som måste nås vid planering.Två åtgärder gäller Sicklasjöns avrinningsområde och sex åtgärder dagvatten som rinner till övriga Järlasjön. Den skärmbassäng i Kyrkviken som finns på förslag skulle ensam klunna stå för mer än en tredjedel av den totala minskningen av fosforn. Andra åtgärder - förutom att dagvattnet så långt som möjligt ska tas om hand lokalt - är bland annat mindre dammar och underjordiska magasin.
Nedan: Bild ur utredningen med förslag på platser för rening av dagvatten till Järlasjön. (Klicka på bilder för större version!)

Dagvattenhantering, fördjupad va-utredning, Sweco maj 2018

Under arbetet med att ta fram en dagvattenstrategi för Nacka arrangerade Nacka kommun ett större seminarium. Ett föredrag som hölls där tar upp dagvattenfrågor inom planeringen av västra Sicklaön.
Dagvattenhantering i strukturplanen för västra Sicklaön - filmat föredrag med Fredrik Ohls, Sweco (cirka 25 minuter) Själva föredraget börjar efter cirka 3 minuter, hoppa gärna dit.

Via dagvattnet får Järlasjön också ta emot stora mängder giftiga metaller, olja samt sand, grus och annat. Enbart från Kyrkviken kommer årligen15 ton suspenderat material (sand, grus och annat, som bygger på lagret av sediment på sjöns botten), cirka 160 kg olja, 7 kg koppar och 4 kilo bly.

Ältasjöns avrinningsområde

Ältasjön är en stor, grund och näringsrik sjö. Cirka tre fjärdedelar av sjön ligger inom Nacka kommun. Den sydvästra fjärdedelen tillhör Stockholms kommun och ingår i Flatens naturreservat. Den västra delen av Nackas del ingår i Nackareservatet.

Ältasjön är den översta sjön i Nackaåns vattensystem. Det saknas större tillflöden saknas, men ett mindre vattendrag mynnar till sjön i centrala Älta. Utflöde rinner via Ältaån/Nackaån till Söderbysjön och vidare till Dammtorpssjön och Järlasjön. Tillrinningsområdet består främst av skogsmark, villaområden och flerfamiljshus. Bebyggelsen finns norr och öster om sjön.

Vid Kasbyviken, vid sjöns södra spets, går Tyresövägen nära sjön. Dagvattnet från vägen leds där genom en skärmbassäng med flytbryggor. I Nacka bidrar dagvattendammen i Hedvigslund till att rena vatten som rinner till Ältasjön, samtidigt som den är ett populärt inslag i parkmiljön. Anläggningen kom till i samband med planeringen av Södra Hedvigslund.
Läs mer om Hedvigslunds dagvattendamm

klassning
Ekologisk status måttlig status
Kemisk status uppnår ej god status

Läs mer om undersökningar, undersökningsresultat och statusklassning i VISS

Ältasjön har under hela 1900-talet varit näringsrik. Tillflödet av avloppsvatten har minskat kraftigt på senare år. I stället de största tillskotten av näring till sjön nu från. I en rapport från 2014 finns bland annat beräkningar av fosforflödet till sjön och förslag till åtgärder för att nå målen om god vattenstatus. 59 procent av fosfortillskottet, 73 kg per år, beräknas komma via det kommunala dagvattennätet.
Rapport: Modellering av näringsbelastning och åtgärdsförslag för Ältasjön (PDF-dokument, 7,3 MB)
Miljöbarometern (Stockholm stad) om Ältasjön
Läs om Ältasjön på nacka.se

Många förslag till åtgärder

Rapporten från 2014 föreslog satsningar på ökad infiltration och rening genom en rad olika lokala dagvattenlösningar innan dagvattnet når Ältasjön. Dessutom föreslog man en dagvattendamm längre ned i avrinningsområdet och att våtmarken nordöst om Älta centrum ska utvecklas och för att få bättre reningsfunktion.

I planeringen av nya Älta centrum (program och detaljplaner) har förslagen bearbetats vidare. Inför samrådet om etapp A och B togs en dagvattenutredning tagits fram. Där framhåller man att en satsning på trädrader med skelettjordar bör höra till de viktigaste åtgärderna i hela området. Skelettjordar används för att skapa en god miljö med tillgång på luft och vatten för trädens rötter samtidigt som dagvattnet infiltreras och renas.

Bild: Illustration av gatuprofil med skelettjordar utmed Ältavägen (ur dagvattenutredningen) - klicka för större bild!

En annan åtgärd på förslag är att vattnet från dagvattennätet ska avledas till en dagvattendamm strax väster om fotbollsplanen. Ytan bör bli omkring 390 kvadratmeter. Bland förslagen finns också ett meandrande gräsbevuxet dagvattenstråk som del av en park norr om Älta torg. Längden kan bli cirka 75 meter och den genomsnittliga bredden 1,5 meter.
Läs mer i dagvattenutredningen för Älta centrum A och B (dokument till samråd i slutet av 2017)

Neglingevikens avrinningsområde

Neglingeviken (eller Neglingemaren) är en havsvik med förbindelse till Baggensfjärden. Vattendjupet är som mest 8 meter. Vid det smala sunden ut till fjärden är djupet dock mindre än 3 meter, vilket gör vattenområdet till en ovanlig livsmiljö.

Viken är kraftigt övergödd. Enligt en undersökning Nacka kommun lät göra 2013 är fosfor i tillrinnande dagvatten det stora problemet för Neglingeviken. Det tillflödet beräknades till 110 kg per år. (Via utbytet med Baggensfjärden kommer ett överskott på 50 kg, från luften 8 kg och genom avrinning från skogs- och ängsmark 2 kg.) Områden med villor och flerbostadshus samt Saltsjöbadens golfbana, som ligger i avrinningsområdet, är de största källorna till fosforn i dagvattnet.

klassning
Ekologisk status otillfredsställande status
Kemisk status uppnår ej god status

Läs mer om undersökningar, resultat och klassning i VISS

Undersökningen som nämndes ovan ger också förslag till åtgärder för att förbättra Neglingevikens ekologiska status. Eftersom både vattnet och avrinningsområdet ligger helt i Nacka är viken ett kustvatten so m kommunen har ovanligt goda möjligheter att påverka. Framför allt behövs det åtgärder som kan minska näringstillförseln ivia företrädelsevis dagvattnet. Några exempel:

  • Reningsdammar i anslutning till mynningarna av de flesta dagvattenledningar från villaområdena.
  • Information till hushåll - för minskad trädgårdsgödsling, att ta hand om hundbajs, undvika biltvätt på gator, med mera.
  • Bättre lokal hantering av dagvatten från tak, så att vattnet sprids och infiltreras.

Förslag till åtgärder för förbättrad ekologisk status i Neglingeviken och Vårgärdssjön (PDF-dokument, 2,6 MB)
Läs om Neglingemaren på nacka.se

Vårgärdssjöns avrinningsområde

Vårgärdssjön är, liksom Neglingeviken, en havsvik med förbindelse till Baggensfjärden. Det största djupet är 14 meter, men vid det smala sundet ut till fjärden mindre än 3 meter. Salthalten är något högre i Vårgärdssjön än i Neglingemaren. Avrinningsområdet är ganska litet, och domineras av villaområden och skog.

Vårgärdssjön är övergödd, men tillståndet är bättre än i Neglingeviken. Också tillflödet av ny fosfor via dagvatten är betydligt lägre - cirka 20 kg per år enligt en undersökning Nacka kommun låtit göra. Även om bidraget av näring från dagvattnet till Vårgärdssjön inte är så stort har man bedömt att ett förbättrat omhändertagande av dagvatten är den enda reella möjligheten att på sikt förbättra förhållandena i viken. Åtgärdsförslagen är i huvudsak desamma som för Neglingeviken.

Vattenmyndighetens klassning
Ekologisk status måttlig status
Kemisk status uppnår ej god status

Läs mer om undersökningar, resultat och klassning i VISS

I planeringen av Svärdsö naturreservat inventerade dykare livet i fyra delar av Vårgärdssjön. De såg vegetation ned till 7 meters djup och fastsittande blåstång förekom ned till 5,5 meters djup. Genom de här undersöknngarna och andra iakttagelser har kommunen bilden av att Vårgärdssjön har ett näringspåverkat, men ändå väl fungerande ekosystem med höga värden ovanför det djupare bottenvattnet.

Bild: Ålnate och blåstång i Vårgärdssjön. Foto Sveriges Vattenekologer AB.

Läs om Vårgärdssjön på nacka.se

Det kommer mer

Förutom de områden som beskrivs här ligger följande kustvattenförekomster helt eller delvis i Nacka: Askrikefjärden, Lilla Värtan, Strömmen, Skurusundet, Baggensfjärden, Erstaviken och Ingaröfjärden. Ytterligare sjöar och vattendrag är Dammtorpssjön, Källtorpssjön, Sandasjön, Söderbysjön och Nackaån.

Vi kommer successivt att komplettera informationen om fler avrinningsområden.

Sidan uppdaterades:

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.