Hoppa till innehåll

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Nacka behöver fler mathjältar!

Ett dataverktyg hjälpte Marcus se hur mycket klimatavtrycket skiljer sig mellan olika rätter. Nu har han ändrat en del vanor. Yvonne är en mästare på att ta till vara. De är två av Nackas mathjältar. Se dem i våra filmer, och välj din egen väg till klimatsmart mat.

"Torra" fakta och siffror är sällan det som väcker engagemang, men låt oss ändå börja där:

  • En genomsnittlig svensk orsakar genom sitt sätt att leva utsläpp som motsvarar runt 10 ton koldioxid per år. För att bromsa klimatförändringen måste vi komma ner till helt andra och nivåer - kanske en tiondel.
  • Omkring en fjärdedel av vår personliga klimatpåverkan beror på maten. Andra stora poster är resor med bil och flyg, energi i hemmet och inköp av annat än mat. Många tror att maten är det vi själva har lättast att förändra.
  • Nästan alla Nackabor anser att de själva kan hjälpa till att bromsa klimatförändringen. Och vill det också! Nära nio av tio svarade i en enkät att de kan tänka sig att byta ut kött mot fisk och kyckling, äta mer vegetariskt och minska köttmängden i måltiderna.

Ett viktigt inslag i miljöarbetet är att hitta nycklar som kan få det stora flertalet av oss att verkligen göra det vi redan vet att vi borde.

Vi har gjort sex korta filmer för att väcka tankar och ge tips om mat och klimat. Marcus och Yvonne är huvudpersoner. Se den första filmen här:

1:00

Här finns filmerna samlade.

Och här kan du se en längre film på samma tema:

7:43

Datahjälp och gammal kunskap

Marcus Lodén är en 22-årig student från Hästhagen, Yvonne Lindheimer är pensionär från Finntorp. De är två i en grupp Nackabor som under några veckor gick in för att tänka igenom och försöka förändra sina matvanor. De har fått hjälp av diskussioner i gruppen, råd från en kostvetare med specialintresse för matens klimatpåverkan och ett dataverktyg från Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Marcus testade Foodprint, som bygger på forskningsdata om klimatutsläpp för mängder av vanliga ingredienser och rätter. Det visar till exempel att över 7,5 kilo växthusgaser släpps ut för att producera en stor portion burgundisk köttgryta medan en grönsakscurry med tofu bara "kostar" 300 gram. Och att grytans klimatavtryck beror nästan helt på nötköttet. I Foodprint kan man titta på färdiga lunch- eller middagsmenyer, eller lägga in egna uppgifter om vad den senaste måltiden bestod av.
-Skillnaderna mellan olika rätter är väldigt mycket större än jag trodde, säger Marcus. Eftersom jag tror att smaken sitter mest i kryddorna tycker jag det ska gå bra att byta ut råvaror.
-Jag kommer inte att sluta äta kött helt, inte än i varje fall. Men jag ska dra ner. Jag kommer helt klart att äta mer vegetariskt än tidigare.

Kom igång med Foodprint!

Du använder Foodprint i dator eller en mobil enhet. För att kunna utnyttja alla möjligheter behöver du skapa en egen profil som du senare loggar in till.

Gå till http://app.foodprint.nu/

Förslag: Lägg in till exempel alla middagar under en normal vecka i Foodprint! Då ser du vilket klimatavtryck varje måltid gett och hur mycket olika ingredienser har betytt. Ett naturligt steg blir att ta en funderare över vilka utsläppskällor som skulle gå att minska. För en köttätare är chansen stor att en middag med en stor biff eller gryta blir ett värstingmål. Då kan du till exempel testa att göra om receptet med kyckling eller sojaprotein i stället för nötkött. Och varför inte sedan också testa den varianten av rätten i verkligheten?

Spara de måltider du lägger in! Då kan du se en trend över ditt klimatavtryck och har chans att jämföra dig med andra. Bilden här är ett exempel, där utsläpp från måltider under en månad visas:

Foodprints uppgifter gäller hela produktionskedjan för mat. Varje siffra du ser stämmer kanske inte exakt med de ingredienser du själv använder, men felen är för det mesta små. KTH-projektet som programmet bygger på har dammsugit olika källor i jakt efter data om vad man kan tänkas stoppa ner i grytan. För vanliga produkter plockar programmet fram ett genomsnitt av vad undersökningarna visat – men kanske hade köttbiten du åt producerats på ett lite bättre eller sämre sätt...? I det stora får man en snabb och bra bild av hur mycket de egna matvanorna påverkar klimatet.

Råvaror och klimat - så mycket skiljer det!

För de flesta av oss är det köttet vi äter som orsakar störst klimatutsläpp. Att minska köttportionerna eller ibland byta ut kött mot vegetariska alternativ ger stor effekt. Samtidigt ska man ha i tankarna att köttets klimatpåverkan varierar kraftigt beroende på vilket djurslag köttet kommer från. Nötboskap och får är idisslare. Det är positivtg att de kan tillgodogöra sig näring från gräs och hö, men en baksida är att idisslandet leder till stora utsläpp av växthusgasen metan. Dessutom föds mycket boskap idag upp på foder som hade varit effektivare att använda till an nat. Ett kilo nötkött utan ben leder till ungefär nio gånger så mycket utsläpp som ett kilo fågelkött eller fisk.

Med en blandkost där man är uppmärksam på "klimatbovarna" kan man leva ganska klimatsmart på matområdet. Genom att äta helt vegetarisk kost kan man komma längre.

Figuren visar medelvärden för utsläpp enligt olika studier. Medelvärdet för baljväxter är 0,7 kilo växthusgaser per kilo produkt. För benfritt nötkött är medelvärdet 26 kilo. De verkliga utsläppen påverkas av bland annat djurhållning och fångstmetoder. Skillnaderna i utsläpp för en viss typ av livsmedel är störst när det gäller fisk och köttfärs.

Några enkla tumregler om råvaror för dig som vill hålla nere matens påverkan på klimatet:

Bönor, ärtor och linser (baljväxter) är de överlägset mest klimatsmarta källorna till protein vi kan välja. Vinsten blir mest uppenbar om man jämför med nötkött.

  • Bland kolhydratkällorna har vår potatis i särklass lägst klimatpåverkan. Ris är ett sämre val för klimatet.
  • Frukt, grönsaker och rotfrukter är för det mesta klimatsmarta val. Men varning för dem som importeras färska med flyg!

Läs mer på Stockholms webb
Kött och klimat (Jordbruksverket)
Glad nyhet: Köttkonsumtionen går ner (Livsmedelsverket)

Yvonne har inte använt dataprogrammet. I stället planerar hon noga och ser till att ta vara på allt hon köper.
-Jag sparar det som blir över och äter det ofta nästa dag, med tillskott av något mer.

Uppgifterna om hur stort matsvinnet är varierar, men det är ingen tvekan om att mycket av de livsmedel som produceras aldrig äts upp. En beräkning från Naturvårdsverket landar på att i snitt 45 kilo mat slängs i onödan varje år i ett genomsnittligt hushåll. I hela kedjan från jord till bord kan så mycket som en tredjedel av all mat bli svinn.
Läs mer på matsvinnet.se

Jobbet med att minska matsvinnet börjar för de flesta i det egna köket. Men det finns flera sätt. "Karma – Rädda bra mat!" är ett nätverk där restauranger, caféer och affärer samarbetar för att sälja mat som är på väg att bli över till kraftigt sänkt pris. Som privatperson kan man skaffa en mobilapp och ansluta sig till försäljare i närheten man är intresserad av. Maten säljs på plats som "take away" och man betalar direkt via appen.
Läs om Karma

Vad kan du göra?

Marcus, Yvonne och de andra i kommunens testgrupp har tänkt till ordentligt kring frågorna om mat och klimat, och experimenterat med sina vanor. Vi tycker att de förtjänar att kallas Nacka mathjältar. Gruppdiskussionerna med dem gav många insikter och tips. Här är några exempel, som säkert kan ge inspiration till fler:

  • "Det var enkelt att gå över från en köttsort till en annan. Och det märktes direkt att klimatutsläppen sjönk när jag blandade ut en del av köttet med rivna morötter."
  • "Jag blev förvånad över hur mycket mejeriprodukter gav i koldioxidutsläpp. På det sättet är havredryck bättre än komjölk."
  • "Att lammkött gav så stora klimatutslag hade jag inte väntat mig." (Det beror på att får, liksom kor, är idisslare och därför ger ifrån sig stora metanutsläpp.)
  • "Att laga mat efter säsong tycker jag borde vara en självklarhet. Jag försöker hålla på det i skolköket jag har hand om. Det känns rätt och är ju bra både för miljön och hälsan. För att näringen i frukt och grönsaker ska hinna utvecklas behöver de få mogna på växtplatsen, inte under en lång resa."
  • "Till konferenser skulle kommunen och andra kunna ha policyn att man får anmäla om man inte vill ha vegetarisk mat."
  • "Jag har upptäckt att mycket information som jag missat faktiskt redan finns. ICA har till exempel receptblad med märkning för klimatutsläpp."
  • "Att ändra matvanor och köpa mer begagnat borde vara ganska enkelt för de flesta. Den svåraste vanan att förändra är nog flygresandet."
  • "Jag ska börja fråga efter anka som festmat."
  • "Jag tänker klimattanken mycket oftare när jag väljer mat i affärer nu."

Nackas miljömål

"Begränsad klimatpåverkan" är ett av Nackas sex lokala miljömål. Ett av delmålen går ut på att minska klimatpåverkan från Nackabornas konsumtion. Att vi nu riktar ljuset särskilt mot matens betydelse är ett led i det.

Varje år delar kommunen ut ett miljöpris för att uppmuntra goda insatser som gynnar miljömålen. 2017 års tema var klimatsmart mat. Bland många meriterade kandidater gick priset till Bergåsens serviceboende i Finntorp och hotell- och spa-anläggningen Yasuragi.
Läs mer om miljöpriset och pristagarna

Sidan uppdaterades:

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.