Ghislaine - en dåres försvarstal

Ghislaine - en dåres försvarstal en monolog i en akt med skådespelerskan och dramatikern Sara Key. Ghislaine Maxwell är kvinnan som är mest känd genom två män; som dotter till tid-ningsmogulen Robert Maxwell och som partner till finansmannen Jeffrey Epstein. Två år efter Epsteins död åtalas hon för sex brott, och döms till 20 år för fem av dessa. I pjäsens början möter vi Ghislaine i fängelset för en första officiell intervju då hon överklagat domen och anser sig oskyldig.

Pjäsen Ghislaine är en skildring av Ghislaine inifrån henne själv. Pjäsen är en ”dåres för-svarstal”, för att använda ett uttryck av Strindberg. Den första offentliga intervju hon ger efter domen på 20 år för medhjälp till sexuellt utnyttjande av barn. Hon anser sig oskyldig, men hur kan vi förstå detta, annat än att vi genom förövarens ord lära?

Att makt och pengar skapat och skadat är en av mänsklighetens tragedier. Intresset för brott och brottslingar har en stor plats, inte bara i dokumentär utan även i fiktionsmedia. Många unga växer i dag upp med en dystopisk framtidsbild och kanske är frotteringen med ondskan ett sätt att bearbeta. Författarens önskan är att vi ska lyssna och lära så att unga människor ej kommer till skada i framtiden.

Men samtiden, liksom framtiden är inte bara en god plats med onda människor. Vår tid är en värld där sociala medier bestämmer kontexten med flödet. För en ung människa utan livserfarenhet är det inte lätt. Vi har i Sverige liksom i andra länder uppmärksammat #metoo - rörelsen. En viktig upprensning av dysfunktionella strukturer behövs, men problem återstår idag och framåt. Diskussionen om makt och obalanser samt tolkningsföreträde måste hållas levande.

Detta gör vi bäst genom att skildra vår samtid. Det är först då som en ung människa idag kan tro på en äldre generations ord. En sådan samtidssaga är historien om dottern och kvinnan Ghislaine Maxwell. En människa som är intressant både som skrämmande historiskt dokument, i form av ett underhållande personligt narrativ, samt kan ses som en varnande och uppfostrande ”text” för en ny ung generation; en kommentar till den mediavärld som vi i en allt globalare kontext tillhör.

När filosofen Guy Debord pratar om ”the Society of the Spectacle”, kritiserar han den mediavärld vi lever i idag, där vi har ersatt mänsklig human kontakt med interrelationell kontakt via producerade bilder av oss själva och världen. Media blir således en värld vi lever i, ofta oavsett var vi befinner oss på planeten, och tillgången på dessa bilder är lika farliga som de är möjliga.

Teater Gertrude presenterar Ghislaine, en nyskriven pjäs av skådespelerskan och dramatikern Sara Key som tillsammans med regissören Ursula Lynx Silvadotter Fogelström har skapat ett diskussions-subjekt för en samtidspublik i en samtid.

Manus: Sara Key
Regi: Ursula Lynx Fogelström
På scen: Ghislaine Maxwell - Sara Key och fångvaktare - Teresa Schmiterlöw

Längd: 90 minuter (inklusive samtal efteråt)