Pedagogen samlar barnen runt sig och säger:
– Spring till bergatrollets dörr och hör om han är hemma!
Alla barnen rör sig snabbt åt samma håll och stannar vid foten av berget och lägger örat mot bergväggen.
– Jag hör honom! Han snarkar, säger Emil fem år.
Om inte barnen hade haft reflexvästar skulle de passa in i vilken sensommarlik Elsa Beskow-saga som helst. Just den här morgonen luktar det fuktig mossa och solen lyser in mellan stammarna i den öppna tallskogen. Det är ganska tyst, inga bilar hörs, bara barnens klingande nyfikna röster.
Frihet och upptäckarlust
I skogen behöver inte barnen gå på led, sitta i vagnen eller hålla en hand. De tränar motoriken genom att röra sig fritt och använder hela sin kropp när de tar sig fram, uppför och nedför i terrängen. Personalen är inte längre bort än att de kan se dem hela tiden.
– Jag har en svamp, säger Maude.
– Vad är det här för en svamp, frågar pedagogen barnen.
– En skivling, svarar Marius.
Forskning visar att barn som är ute i naturen leker fram kunskap, och det väcker lust och stimulerar hjärnans tillväxt, särskilt i åldrarna tre till sex år. Barn som vistas i skog och mark ofta har bättre kunskap om naturen och upplever samhörighet med den.
Just nu genomförs en analys av hur förskolorna i Nacka använder naturen i sitt närområde. De första intervjuerna visar att vistelse i naturen är ett viktigt inslag i mångas verksamhet. Alla som svarat på kommunens enkät berättar att de har tillgång till ett grönområde inom gångavstånd från förskolan och nästan alla är ute i naturen varje vecka.
Naturen som klassrum
– Akta er, här kommer en skogsdinosaurie! Två av barnen ropar i kör och springer om de andra i uppförsbacken. En pojke med färgglada elefanter på mössan stannar till vid en enbärsbuske. Pedagogen frågar vad det är för bär han ser och säger att han får smaka på dem.
– Mmm, det smakar som enbär, säger han och ser lite fundersam ut.
– Det är enbär, utbrister han glatt.
Han ser nöjd ut och upprepar högt för sig själv:
– Det smakar som enbär och det ÄR enbär.
Han visar enbäret för de andra som stannat i en ring runt honom. På marken inunder finns växter med små orange bär. Ett av barnen pekar på dem och säger:
– Inte äta liljekonvaljbär, de är giftiga.
Efter en stund stannar gruppen för att fika. Det doftar varm choklad ur en av barnens termosar och pedagogen tar fram några leksaksdjur ur en påse. De sjunger en sång om vart och ett av djuren. En myra som sticker, en groda som heter Karl-Oscar och den om vår lilla fru katt. Alla barnen sjunger glatt med.
– Vi är ute hela dagen, sällan sjuka men ofta smutsiga, berättar föreståndaren Niklas Quick, som är föreståndare på förskolan. Vi använder naturen som vårt klassrum och upplever naturen med alla sinnen och leker fram kunskaper för att på så sätt nå målen i läroplanen.
– Det är en cool grej med Nacka, att var man än är känns det nära till det gröna, flikar en av föräldrarna på förskolan in.
Sidan uppdaterades: