Utbildningsnämnden ansvarar för att följa upp och utvärdera måluppfyllelse och kvalitet i utbildningen från förskola till gymnasieutbildning. Förädlingsvärde är ett nytt mått som används för att studera elevernas utveckling över tid.
Nämndens roll innebär både att visa hur kvaliteten ser ut, och att driva en utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. Enligt den utbildningspolitiska strategin är uppföljning och utvärdering ett av utbildningsnämndens sätt att stödja och stimulera utveckling i verksamheten.
Ledord som sammanfattar kärnan i kvalitetsmodellen
- Vi är systematiska
- Vi är nyfikna
- Vi visar
- Vi reflekterar och samspelar
Kvalitetsmodellen är systematisk och långsiktig. Den omfattar olika perspektiv och kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder. Flera delar är årligen återkommande. Andra delar varieras och fördjupas efter behov.
Läs hela tjänsteskrivelsen om utvärderingsplanen för 2019
Förädlingsvärde – ett nytt sätt att analysera skolelevers resultat
Redovisningar av elevresultat visar traditionellt vilka resultat som eleverna når på ett visst prov eller vilket betyg de får i en viss årskurs. Utbildningsenheten har under flera år arbetat med att utveckla nya mått för elevresultaten för att även belysa elevernas resultatutveckling över tid. Syftet är att fokusera på att alla elever, oavsett utgångsläge, ges stöd och stimulans för att utvecklas vidare. Detta är i linje både med skollagens krav på att alla elever ska kunna utvecklas så långt möjligt enligt utbildningens mål, men även med Nacka kommuns mål om Bästa utveckling för alla och utbildningsnämndens fokusområde Alla elever ska utvecklas maximalt.
I mars 2018 redovisades den första studien av hur Nackaelevernas resultat, mätt genom de nationella proven, har utvecklats mellan årskurs 3 och 6. Nu i februari 2019 redovisas hur elevernas resultat utvecklats mellan årskurs 6 och 9, mätt genom betygsutvecklingen, samt förädlingsvärden i gymnasieskolan.
Den nationella statistiken som redovisas av Skolverket innehåller inga uppgifter som visar resultatutveckling. Utbildningsenheten har därför beställt uppgifter från Statistiska Centralbyrån, SCB, som visar hur betygen utvecklas för elever mellan årskurs 6 och 9 i skolor i Nacka.
Studien visar att genomsnittsbetyget i alla ämnen, utom matematik, ökade från årskurs 6 till årskurs 9. I matematik minskade betyget istället något. Mest ökade betygen i bild och religionskunskap.
Resultaten redovisades för grundskolornas rektorer på kvalitetssamtalen hösten 2018. En osäkerhetsfaktor som flera rektorer lyfter är betygssättningen i årskurs 6. Betyg i årskurs 6 blev obligatoriskt först hösten 2012, och betygsättning var därmed relativt nytt 2013 och 2014, vilket kan innebära att betygen inte alltid var rättvisande.
Förädlingsvärden för gymnasieskolan
För att komplettera de traditionella statistikuppgifterna från Skolverket om betygspoäng har utbildningsenheten givit SCB i uppdrag att göra statistiska beräkningar som syftar till att ta hänsyn till variationen i elevernas meritvärden mellan skolor genom så kallade förädlingsvärden. Beräkningarna gör per program, men vägs också samman till ett värde för skolan sammantaget.
Avsikten med att studera förädlingsvärden är att skolor ska kunna få återkoppling på vilken effekt skolans insatser har. Beräkningarna av betygsutveckling och förädlingsvärden syftar till att utveckla analysen av elevresultat. Måtten som redovisas i denna skrivelse ger möjlighet att belysa fler dimensioner av elevresultat och att närma sig frågor om vilken påverkan en skolas insatser har. Utbildningsenheten menar att dessa mått kompletterar de vanliga måtten som visar resultatnivåer vid ett visst tillfälle.
Det är viktigt att betona att det kan finnas olika bakomliggande orsaker när det gäller resultatutveckling, och att tolkningen inte är given. Måtten bör framförallt ses som ett underlag för reflektion och dialog i ett analysarbete. Resultaten bör också följas över flera år för mer stabila värden.
Läs hela tjänsteskrivelsen om fler mått för att analysera elevers resultat
Sidan uppdaterades: