I september 2020 redovisades en översyn av likvärdighetsresursen (som då hade namnet likvärdighetsgarantin) som genomförts av externa konsulter. Konsulternas bedömning var att systemet i det stora hela var välfungerande och det gällde även tilläggsbeloppen för barn och elever med omfattande stöd.
Konsulterna rekommenderade riktade kommunikationsinsatser för att tydliggöra och förklara processen kring handläggningen för förskolor och skolor. I mars genomfördes en välbesökt digital informationsträff för rektorer i förskola och skola om tilläggsbelopp. Utbildningsenheten har också utvecklat informationen på de så kallade anordnarsidorna på nacka.se.
Konsulterna lyfte också två risker med handläggningsprocessen:
- att ärendena är uppdelade utifrån skolformer mellan resurshandläggarna vilket innebär en sårbarhet, samt
- att det inte görs någon kontroll av om uppgifterna i ansökningarna är korrekta.
Utbildningsenheten arbetar kontinuerligt för att säkra handläggningen är rättssäker och effektiv. För att kvalitetssäkra bedömningarna görs sambedömningar på olika sätt och särskilt när det gäller svårbedömda ansökningar. Resurssamordnarna på utbildningsenheten har under våren gjort en särskild uppföljning av ett urval beviljade ansökningar.
Syftet med uppföljningen har varit att kvalitetssäkra resurssamordnarnas bedömningar och att säkerställa att beskrivna insatser i ansökningarna om tilläggsbelopp och bilagor stämmer med de faktiska åtgärderna samt att undersöka vad insatserna gett för effekt.
De planerade åtgärderna genomförs i de flesta fall
Resurssamordnarnas analys är att den beskrivna, planerade åtgärden i ansökan i de allra flesta fall stämmer väl överens med den faktiska åtgärden. I de enstaka fall där resurssamordnarna bedömt att åtgärderna endast delvis stämmer är analysen att förskolan/skolan har svårt att möta upp barnet/elevens behov oavsett åtgärd. Det innebär att åtgärderna är svåra att specificera i ansökan vilket också försvårar en bedömning i efterhand.
Hur ofta följs insatsen upp av verksamheten?
Förskolor och skolor uppger att de kontinuerligt följer upp insatsen. Hur ofta det görs varierar från en gång i veckan till tre gånger per termin. Insatsen följs även upp vid akuta tillfällen. Uppföljningen sker på elevhälsoteammöte, barnkonferenser, arbetsplatsträffar samt möten med vårdnadshavare och externa verksamheter som till exempel socialtjänsten, habilitering med mera.
Ger insatsen den tänkta effekten?
Övervägande andelen av de tillfrågade förskolorna och skolorna uppger att insatsen gett effekt. Tilläggsbeloppet har möjliggjort anpassningar i lärmiljön och personalförstärkning. Effekterna hos barnet eller eleven har beskrivits som ökad självkänsla, färre konflikter, utveckling inom social, motorisk och kognitiv utveckling, ökad närvaro och möjliggörande att fler elever når kunskapskraven. För de elever som har stora medicinska behov har tryggheten och säkerheten ökat, enligt skolorna.
I de fall som insatsen inte gett den tänkta effekten finns exempelvis elever med bestående beteendeproblematik. Där kan det vara svårt att hitta rätt åtgärder när beteendet är så komplext.
Läs gärna hela tjänsteskrivelsen för fördjupad information
Sidan uppdaterades: