Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Åsa Melander, som är doktorand med inriktning på med inriktning på skola, likvärdighet och begåvning, genomförde under hösten 2021 en mindre undersökning i Nacka om hur elever i Nacka som fått höga betyg och/eller är ”särskilt begåvade” i Nacka upplevt sin skolgång.
Åsa Melander är doktorand och har publicerat boken ”Skola och begåvning” som bygger på intervjuer år 1995 och 2020 med två olika grupper av åtta studenter som hade haft högsta betyg i alla ämnen när de lämnade gymnasiet. I studien i Nacka svarade 35 elever på en enkät, och fem deltog i intervju. Eleverna valdes ut av rektorer eller genom att de hade höga betyg. Sammantaget konstaterar Melander att det verkar som om majoriteten av eleverna hon varit i kontakt med i Nacka är nöjda eller mycket nöjda med sina grundskoleår i Nacka.
I den intervjuundersökning som hon genomförde år 2020 med studenter i landet var det klart större variation mellan hur olika personer hade upplevt sin skolgång. Melander konstaterar i bifogad rapport att:
”Den kritik som framförs av Nackaeleverna är förhållandevis mild och förslagen som ges handlar oftast om att förbättra något som fungerar rimligt. Detta gäller både faktisk stimulans från skolan och lärarna och lärarnas intresse för och inställning till begåvade elever. Bland elever i allmänhet som får goda resultat (och/eller anses vara särskilt begåvade) är det inte ovanligt att det finns större missnöje med understimulans och att skolan är för enkel. Det bör dock noteras att det är svårt att veta om man jämför exakta målgrupper i olika undersökningar eftersom det inte finns någon exakt definition på vad som menas med ’särskilt begåvad’.”
Grundskolans rektorer lyfter flera utmaningar med att möta denna elevgrupps behov. Det kan vara svårt att identifiera dessa elever i och med att det inte finns en entydig definition på vad ”särskilt begåvad” är.
Flera rektorer uttrycker att skolans uppdrag är att möta och utmana alla elevers behov. Andra menar att det kan vara svårt att möta dessa elevers särskilda behov av utmaningar. Eleverna kan ha en särskild begåvning i ett ämne, till exempel matematik, men vara normalbegåvad i andra ämnen. Det kan då vara svårt att flytta upp eleven en eller ett par årskurser.
Gymnasieskolans rektorer ger en mer positiv bild av möjligheterna att möta dessa elevers behov i och med att eleven får större utmaningar i gymnasieskolan. De nämner dock att en del elever kan ha svårt att acceptera att gymnasieskolan bjuder motstånd och de kan sakna studieteknik.
Utbildningsenheten har även genomfört ett seminarium på temat särskilt begåvade elever under hösten 2021 Seminariet riktade sig till nämndledamöter, skolledning, elevhälsan och annan personal inom skolan som kommer i kontakt med denna elevgrupp. På seminariet föreläste Åsa Melander samt leg psykolog Johanna Stålnacke.
Läs mera
Sidan uppdaterades: