Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Nya lagar och föreskrifter

Här kommer lite information från medicinskt ansvariga sjuksköterskorna om nya lagar och föreskrifter som börjat gälla. Eftersom det är svårt att nå ut till alla tänker vi framöver skriva och informera om detta på hemsidan.

Ny Hälso- och sjukvårdslag, svensk författningssamling (SFS) 2017:30 började gälla den 1 april. Hälso- och sjukvårdslagen är en så kallad ramlag, det vill säga en lag som innehåller mål och riktlinjer för all hälso- och sjukvård.

Den anger vilken vård som landstinget, kommunen och andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar också vilka åtgärder som medicinskt ska förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Anledningen till översynen var bland annat att få in en ny struktur som tydliggör huvudmännens och vårdgivarens skilda ansvar och att göra den lättläst. Endast ett mindre antal ändringar är gjorda men eftersom många lagar refererar till Hälso- och sjukvårdslagen har många lagar och föreskrifter behövt uppdateras. En del endast med nya författningsnummer.

Även Hälso- och sjukvårdsförordning 2017:80 är uppdaterad. I denna förordning finns kompletterande bestämmelser till hälso- och sjukvårdslagen som reglerar bland annat medicinskt ansvarig sjuksköterskans ansvar (mas).

Mas ansvarar för att
1. patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde,
2. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om,
3. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355),
4. beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten,
5. det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för
a) läkemedelshantering,
b) rapportering om händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskador enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) sker, och
c) att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det

Ny föreskrift, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, Hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa författningssamling (HSLF-FS) 2017:40 började gälla den 1 september. Denna författning ska ses som ett komplement till patientsäkerhetslagen om vårdgivarnas skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetetsarbete. Vårdgivaren får utökat ansvar att utreda händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada och att vårdgivaren har rutiner för att säkerhetsställa att hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar in såväl risker som händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har kommit med en föreskrift om händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) HSLF-FS 2017:41 som började gälla 1 september. Med allvarlig vårdskada menas en skada som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Innebörden är att anmälan till IVO ska göras i ovanstående fall. I övriga händelser ska respektive vårdgivare utreda, åtgärda och följa upp.

Ändring i patientsäkerhetslagen SFS 2017:378 börjar gälla 1 januari 2018. Syftet med ändringen är att skapa ett mer ändamålsenligt klagomålssystem som bidrar till att utveckla vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete. Ändringen är tänkt att leda till effektivisering av klagomålshanteringen så att patienter snabbare kan få sina klagomål besvarade och att åtgärder kan vidtas i ett tidigt skede för att förebygga vårdskador. Den nya lagen bidrar att IVO kan utveckla sin tillsyn så att tillsynsinsatser genomförs där behoven av tillsyn är som störst. Det gynnar i högre grad patienter som inte själva har förmågan att anmäla klagomål mot hälso- och sjukvården.

Klagomålet ska besvaras snarast. Patienten, i förekommande fall närstående, ska få information om när vårdgivarens utredning beräknas att vara klar. Rimlig tid för utredning av klagomålen är fyra veckor. Patienten ska få en förklaring till varför en händelse har inträffat, förklarad vad som har inträffat, och hur verksamheten kommer att hindra att liknande händelser inte ska ske, och en ursäkt ifall misstag har begåtts.

IVO s ansvar begränsas med denna ändringen. IVO kommer endast at vara skyldig att utreda ärenden där patienten, i samband med hälso- och sjukvård, har fått en allvarlig vårdskada eller patienten har avlidit. Klagomål från patienter som är föremål för vissa former av tvångsvård ska alltid utredas om det inte är uppenbart att klagomålet är obefogat. Utredningsskyldigheten omfattar även händelser i vården som påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning. IVO får avstå från att utreda klagomål om händelsen ligger mer än två år tillbaka i tiden.

Ny lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården träder i kraft från och med 1 januari 2018. Den nya lagen reglerar patientnämndernas verksamhet. I lagen förtydligas att nämndernas huvuduppgift är att hjälpa och stödja patienter med att få sina klagomål besvarade av vårdgivarna. Nämnden ska hjälpa patienter och deras närstående att föra fram klagomål och att få svar av vårdgivaren och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet.

Vårdgivaren är skyldig att bistå patientnämnden i den utsträckning som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sitt uppdrag

Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård (LUS) träder i kraft 1 januari 2018. Öppenvården blir huvudansvarig för samordning vid utskrivning och dirigent för samverkan kring den fortsatta vården utanför sjukhuset.

Samordnad individuell planering (SIP) ska i huvudsak genomföras i hemmet. Personer med omfattande/komplexa behov ska erbjudas SIP innan de lämnar sjukhuset. Betalningsansvaret infaller efter tre kalenderdagar från att patienten har bedömts som utskrivningsklar. Vid utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård infaller under 2018 betalningsansvaret först efter 30 dagar.

Syftet med lagen är att säkerställa en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg så att personer som vårdas i sluten hälso-och sjukvård inte ska behöva stanna på sjukhus längre än nödvändigt. En tidsbegränsad överenskommelse som är tänkt att gälla till och med 2019 har tagits fram och ska beslutas av respektive kommun under hösten. Mer information kommer längre fram i höst.

Alla lagar och föreskrifter som rör hälso- och sjukvården går att läsa i sin helhet på Vårdgivarguiden under rubriken styrdokument alternativt på Kunskapsguiden.

Sidan uppdaterades: