Malou Bergmans fotografier och konstnärliga arbete är väsensskilt från det mesta man möter i den svenska samtidskonsten. Bildernas praktfulla färgrikedom och den kalejdoskopiska kollagetekniken, som har blivit hennes signum, gör henne helt unik. Betraktaren lär dock snart fråga sig vad som ligger bakom de mångfasetterade bilderna. Också dessa budskap är klart tillgängliga för den nyfikne. De verk som Bergman skapar är samtidigt lika komplexa, som hennes tekniska process. De leder ofta sitt ursprung från mytologiska teman, härstammande från hela världen.
Jag tycker om att se in i ögonen på dem jag fotograferar. I blicken hos barn och ungdomar finns en självklarhet och öppenhet som ger hopp om mänskligheten. Önskar dem all klokhet och kraft i universum inför framtidens utmaningar.
I photoshop blandar jag studioporträtten med till exempel vulkansten från Lanzarote, skorpion och kakaofrukt från Colombia, de lånade korparna Hugin och Munin och mossa från Bagarmossen.
Mening, färg och form dansar runt tills de faller på plats och överraskar med en bild jag aldrig skulle ha kunnat räkna ut innan.
2018 hade jag Makaroni fotostudio i Satans Demokratis tidigare lokaler på Nobelberget. Under november månad satte jag upp en drop-in studio/konstsalong i LVL4´s grupputställning. Det var starten på ett större fotoprojektet med arbetsnamnet Framtidshjältar som även denna utställning är en del utav. Ett undersökande och skapande tillsammans med andra för att hitta inspiration och påminnas om allt fantastiskt en människa kan vara.
Workshop
Under utställningens lördagar gav Malou en öppen workshop för barn tillsammans med vuxen. Barnen fick transformera sitt eller/och den andres ansikte med hjälp av smink och skapandet utav enklare masker. Med olika material och sätt att arbeta hittades former som kändes rolig och inspirerande. Alla som ville fotograferas. Porträtten projicerades på vägg i galleriet under finissaget.
Om Malou Bergman
Att välja konstnärsbanan var inte självklart för Malou Bergman, som även studerat socialantropologi och konstvetenskap vid Stockholms universitet, men också arbetat som skådespelare och modell. Dessa erfarenheter och inte minst socialantropologin har satt tydliga avtryck i Bergmans konstnärskap, tillsammans med hennes upplevelser av att bo och verka runtom på jorden. Bergman startade sin fotografiska utbildning på Christer Strömholms GFU i Stockholm och studerade sedan vidare i New York, vid the International Center of Photography (ICP). Den senare utbildningen och staden tillika, gjorde starka intryck med sin energi och diversitet. Detta kom dock att stå i kontrast till Bergmans bildvärld där det urbana sällan är närvarande. Tvärsom söker sig Bergman mot människans mer ursprungliga miljöer.
Malou Bergman har utvecklat ett speciellt bildskapande som från början utfördes genom dubbelexponeringar och med diverse experiment i mörkrummet. Detta arbete har vidareutvecklats och fördjupats med digitala verktyg och teknisk manipulering, där hon arbetar med oräkneliga lager. Bergmans verk får ofta sakta mogna och växa fram, mer likt måleri och formas slutligen till en färdig välförpackad produkt. Bilderna är både arrangerade och regisserade utfört med en lekfullhet och spontanitet som genomsyrar hela hennes verksamhet och person. Bildskapandet blir som en väv av historier i ett hav av minnen där tidens tråd nystats upp, och framkallar en angelägen spegel gentemot samtiden. De teman som återkommer är världsomspännande, allmänmänskliga berättelser som laddas både politiskt, emotionellt och andligt. Malou Bergman är utan tvekan en ständig sökare. Som sådan utmanar hon ständigt sig själv, sina föreställningar om världen, och sina dogmer. Men hon letar inte efter en sanning utan efter en allmängiltig konstruktiv ritning. I denna process uppmanar hon även betraktaren att omforma sina tankemönster och förutfattade meningar. Trots att bilderna ofta både är drömska och gåtfulla, så går det ändå inte att kategorisera dem som eskapism. Det Bergman gör är inte att fly, utan att söka upp och konfrontera världen med en tänkbar alternativ verklighet. Bergmans fotografier kvarstår ändock som fristående bilder, estetiska objekt, fulla av kraft, dynamik och energi.
Som konstnär är Bergman öppen på flera plan. Utöver teknik och tematik så har hon lätt att bli engagerad i olika samarbetsprojekt. Bland annat så har hon samarbetat med Nadja Ekman, konstnärsgruppen Glimpse, de konstnärsdrivna projekten, HAP och Candyland. Det sistnämnda galleriet har blivit stilbildande för den alternativa konstscenen i Stockholm.
Text: Jakob Anckarsvärd
Sidan uppdaterades: