Nyanlända elever

Kartläggning och placering

Kartläggning

För att en nyanländ elev ska kunna få en lämplig placering och lämplig undervisning under den tid som hennes eller hans kunskaper inledningsvis bedöms, behöver huvudmannen skapa bra förutsättningar för skolledare vid skolenheterna.
Bedömningen ska genomföras så att rektorn/bitr. rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp, inom två månader från att eleven har skrivits in i skolan.

Elevens rektor fattar beslut om studiehandledning i enlighet med rådande styrdokument samt kommunala beslut som gäller i Nacka kommun. Studiehandledning på modersmålet kan ges, antingen i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd.

Extra anpassning – Om det endast är språket som är nyckeln till elevens fortsatta kunskapsutveckling, så räknas studiehandledning som en extra anpassning och skrivs direkt in i elevens IUP (Skollagen 3 kap. 2 § och 5a §).

Särskilt stöd – Om skolan bedömer att insatserna är av sådan ingripande karaktär att det inte enbart är språket som hindrar elevens kunskapsutveckling, måste elevens behov utredas av skolan. Om studiehandledning då är en del av insatsen, ska detta skrivas in som en av åtgärderna i elevens åtgärdsprogram (Skollagen 3 kap. 6-12 §).

Läs mer om när studiehandledning på modersmålet kan ges som extra anpassning eller när det ska ges som särskilt stöd, sidan 16 i Skolverkets publikation:
Studiehandledning på modersmålet

STUDIEHANDLEDNING

Bestämmelser om studiehandledning på modersmålet

Studiehandledning på modersmålet regleras i 5 kap. 4 § skolförordningen:
En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Motsvarande bestämmelse finns i 9 kap. 9 § gymnasieförordningen.

• Studiehandledaren är ämneslärarens/klasslärarens språkliga länk till elevens kunskaper.
• Studiehandledaren och ämnesläraren/klassläraren samverkar kring planering oh genomförande av studiehandledning.
• Studiehandledaren vägleder och hjälper eleven tills behovet inte längre finns.
  Behovet bestäms av skolan och inte av vårdnadshavare.

Studiehandledningen syftar till:

• att hjälpa eleven att följa klassens undervisning i
  olika skolämnen genom att ge ämnesstöd på elevens modersmål/skolspråk men samtidigt introducera ämnesbegrepp på svenska
• att bidra till att integrera den nyanlända eleven i det svenska skolsystemet
• att, med hjälp av en studiehandledare med erfarenhet av svensk kultur och det svenska samhället och elevens kulturella bakgrund, gör övergången snabbare och smidigare.
• att öka elevens förståelse för de regler och normer som gäller i Sverige

Målsättningen för studiehandledning är:

• att eleven uppehåller och utvecklar sina ämneskunskaper och ämnesbegrepp genom att lära sig ord och begrepp på två språk
• att eleven kan integreras i klassen
• att eleven får godkänt i alla ämnen

Förutsättningar för lyckad studiehandledning:

• En förutsättning för att framgångsrik studiehandledning är att studiehandledaren och skolans personal, (t.ex. klassläraren/ämneslärare, SVA-läraren, spec. läraren) samarbetar med ömsesidig respekt kring planering, utvärdering och uppföljning.
• Studiehandledaren måste få tillgång till allt relevant undervisningsmaterial för att studiehandledningen skall ge bästa resultat.
• Studiehandledning kan bedrivas på olika sätt: för, under eller efter lektionen i klassrummet. Det är viktigt att alla parter utgår från elevens bästa och överväger vad som skulle ge bästa resultat för eleven. Om studiehandledning sker under lektionen är det viktigt att studiehandledare inte bara tolkar.

Lärargruppen

1. Klasslärare
2. Ämneslärare
3. Studiehandledare/modersmålslärare
4. Läraren i svenska som andra språk och studiehandledaren/modersmålsläraren bör få tillgång till allt relevant undervisningsmaterial för att studiehandledningen skall ge bästa resultat.

Studiehandledning kan organiseras på olika sätt. Elevens behov kan variera över tid

• Före – förförståelse inför nytt arbetsområde/moment
• Under – simulant under pågående lektion (inte enbart tolkning)
• Efter – fördjupad förståelse/upprepning/sammanfattning

Framgångsfaktorer för studiehandledning på modersmålet är:

• att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper,
• att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov,
• att skolan har kompetens om flerspråkighet,
• att studiehandledaren och elevens lärare samverkar, och
• att undervisning ges växelvis på elevens modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande.

Studiehandledning stödjer undervisning i olika ämnen, stimulerar språkutveckling och ges på modersmålet (eller tidigare undervisningsspråket) till elever som inte till fullo kan följa undervisningen i klassen. Studiehandledning kan rikta sig till två olika grupper av elever: nyanlända elever samt elever som inte klarar av uppsatta mål.

Modersmålsundervisning och studiehandledning:

• Studiehandledning sker under den ordinarie skoldagen. Det är ett stöd till eleven i olika skolämnen, ett sätt för eleven att hänga med och utvecklas kunskapsmässigt.
• Modersmålsundervisning sker utanför elevens schemalagda tid. Där får eleven utveckla sitt modersmål, helst i en grupp med andra elever.

Vilka elever har rätt till studiehandledning?

• Alla nyanlända elever har rätt till studiehandledning under sina första fyra år i landet fr.o.m. åk. 1. Vad skapar det för problem och vilka lösningar finns?
• Skolans rektor fattar ett beslut om vilka elever som har rätt till studiehandledning.
• Skolor måste själva begära ersättning för studiehandledning. Bidraget är större första och andra året och minskar drastiskt tredje och fjärde året.

Utvärdering

Det är viktigt att studiehandledning utvärderas och följs upp. Studiehandledaren och skolan kan göra en gemensam utvärdering eller separata utvärderingar.

Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare?

Kunskapsbryggorna UR