Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Information om att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling

6 kap. 10 § skollagen (2010:800) Kommunstyrelsens delegationsordning punkt 11.2

Alla händelser gällande kränkande behandling ska anmälas till rektor och till huvudmannen. Rektor kan delegera ansvaret för att lämna en anmälan till huvudmannen till annan medarbetare på förskolan eller skolan.

Det är viktigt att förskolan och skolan har en tydlig ansvarsfördelning och arbetsgång för vad medarbetarna som får kännedom om kränkande behandling förväntas göra.

Registrera en anmälan om kränkande behandling i webbportalen

Skolan ska registrera en anmälan om kränkande behandling genom att logga in på: https://anmalanskola.nacka.se
Använd din Nacka-PC inte Chromebook och Mac.

När du är inloggad mot Nackas nät ”NACKA” från Nacka-PC (när du är på din arbetsplats).

1. Gå till sidan https://anmalanskola.nacka.se.
2. Logga in med BankID - E-Leg alternativt Mobilt BankID.

När du är inloggad mot andra nät (t.ex. hemnätverk eller övriga nät) från Nacka-PC.

1. Anslut till Nackas VPN-lösning (FortiClient alt. NackaVPN).
2. Gå till sidan https://anmalanskola.nacka.se.
3. Logga in med BankID - E-Leg alternativt Mobilt BankID.

Det är möjligt att lämna fullständiga personuppgifter på de barn och elever och eventuell medarbetare som är inblandade i händelsen eftersom webbportalen är krypterad. Systemet uppfyller krav utifrån GDPR, användningen av personuppgifter är anmäld till dataskyddsombudet och sker i enlighet med Nackas IT-policy. Uppgifterna som registreras i systemet arkiveras en gång per år.

I samband med att skolan inleder en utredning om en medarbetare kränker ett barn eller en elev ska skolans rektor kontakta Välfärd skolas HR-specialister.

Det är viktigt att uppgifterna i anmälan och i utredningen är sakliga och inte innehåller värderande omdömen om de inblandade i händelsen.

I webbportalen dokumenteras ett ärende i olika steg:

Del 1:

Anmälan om en händelse gällande kränkande behandling. Uppgifter om händelsens omständigheter som exempelvis vilken skola det gäller, datum, vilka som är berörda av händelsen, en kort information om vad som hänt samt annan relevant information. Alla händelser om kränkande behandling ska anmälas till rektor och till huvudmannen. En anmälan ska registreras skyndsamt i webbportalen (inom 1–2 dagar). Medarbetarna ska inte värdera händelsen innan anmälan registreras i webbportalen. Det krävs inte ”bevis” innan en anmälan registreras.

Även händelser som uppmärksammas av medarbetare på skolan, dvs där barnet eller eleven inte själv har gett uttryck för att det skett en kränkning, ska anmälas till rektor och huvudmannen.

Del 2:

Utredning av händelsen och skolans ställningstagande. Skolan utreder händelsen skyndsamt och beskriver mer utförligt vad som har hänt och orsaker till händelsen, var det har hänt, om det har hänt tidigare samt annan relevant information.

Om skolan bedömer att händelsen är bagatellartad kan det räcka med att genom samtal med berörda elever få en bild av vad som har hänt. I sådana fall registreras alla steg som vidtagits i den aktuella händelsen vid ett och samma tillfälle. I vissa händelser kan dock en utredning ta längre tid för att få en bild av vad som har hänt och vem/vilka som varit inblandade samt annan relevant information vilket har betydelse för vilka mer långsiktiga åtgärder som behöver vidtas. Omedelbara åtgärder ska dock alltid vidtas för att stoppa det som pågår. I en mer komplicerad utredning registreras skolans uppgifter i utredningen allteftersom i webbportalen.

Utredningssamtal med eleven om kränkande behandling kan hållas innan vårdnadshavare informeras. Skolan avgör när ett sådant samtal ska hållas och vilka som ska delta. Det är dock viktigt att samtalen inte genomförs med förhörsliknande metoder liknande “Farstamodellen” som kritiserats av de statliga tillsynsmyndigheterna.

Skolans skyldigheter att utreda gäller oavsett om polisanmälan har gjorts eller om en socialtjänstanmälan lämnats. Utredning ska ske oavsett om skolan har vårdnadshavares godkännande eller inte.

Om ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling av en medarbetare på skolan ska rektor direkt kontakta Välfärd skolas HR-specialister i samband med att skolan inleder en utredning. I förekommande fall kan arbetsrättsliga åtgärder behöva vidtas. Medarbetarnas agerande behöver dock inte handla om kränkande behandling i skollagens mening även om eleven upplever sig kränkt. Även om så är fallet ska informationen lämnas till HR-specialisten.

Skolan behöver dock genom en utredning säkerställa vad som har hänt. Exempelvis om det har handlat om en rättmätig tillsägelse eller tillrättavisande (beroende på hur det gått till), varit fråga om nöd eller nödvärn och medarbetarens agerande stått i proportion till incidenten är inte helt givet att det handlar om en kränkande behandling i skollagens mening. Det är dock av största vikt att avgöra om det handlar om en kränkning eller inte. Barn- och elevombudet kan ha skadeståndsanspråk mot skolan.

Ställningstagande

När skolan genom utredningen har en bild av händelsen ska skolan ta ställning till om händelsen är en kränkande behandling i skollagens mening.

Definition av kränkande behandling “i skollagens mening”:

Ett oönskat beteende eller uppträdande från ett barn/elev eller medarbetare som fysiskt/psykiskt eller verbalt kränker ett annat barns eller elevs värdighet.

För att en händelse ska vara en kränkande behandling i skollagens mening är det inte alltid tillräckligt att ett barn eller en elev upplever sig kränkt. Utredningen ska säkerställa att händelsen faktiskt utgör en kränkande behandling i skollagens mening.

Skolan behöver också reda ut om den som utsatt ett annat barn har haft för avsikt (mognad och insikt) att med ett visst beteende eller uppträdande fysiskt, psykiskt eller verbalt medvetet kränkt ett annat barns eller elevs värdighet. Detta gäller främst yngre barn.

Om ställningstagandet är nej:

Om skolans ställningstagande är att det inte förekommit kränkande behandling i skollagens mening kan skolan avsluta ärendet. Innan skolan avslutar ärendet behöver skolan dokumentera bakgrunden till skolans ställningstagande i webbportalen.

Det är också viktigt att skolan har samtal med den berörda eleven och ev dennes föräldrar för att förklara skolans ställningstagande. I det sammanhanget behöver skolan förmedla att skolan tar barnets eller elevens upplevelse på allvar och samverkar med eleven och vårdnadshavaren om hur skolan kan undanröja det som medfört barnets eller elevens upplevelse.

I vissa fall kan skolan behöva samtala med eventuellt andra inblandade i händelsen i syfte att förebygga att liknande händelser inte uppstår igen eller vidta åtgärder på något annat sätt så att situationen inte eskalerar.

Om ställningstagandet är ja:

Om skolans ställningstagande är att händelsen är en kränkande behandling i skollagens mening - gå vidare till del 3.

Del 3:

Beslut om åtgärder. Skolan ska vidta sådana åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra att kräkningen fortsätter framöver. Skolan behöver beskriva vilka åtgärder som skolan beslutat om både för den som blivit utsatt för händelsen och den/de som varit inblandade. Åtgärder kan i vissa fall behövas både på individ- och gruppnivå men också på organisationsnivå.

Beskriv målet för åtgärderna, vem/vilka som ansvarar för att genomföra åtgärderna, hur och när uppföljningar ska ske av vidtagna åtgärder.

Del 4:

Följ upp och utvärderaom vidtagna åtgärder har gett önskat resultat. Om kränkningen, trots vidtagna åtgärder, fortsätter behöver skolan besluta om andra eller ytterligare åtgärder för att se till att kränkningarna upphör.

Skolan kan endast avsluta ett ärende när skolan kan konstatera att kränkningarna har upphört.

Vad ska inte anmälas i webbportalen?

Om en elev har utsatt en medarbetare på skolan för en kränkning ska det anmälas genom en så kallad KIA-anmälan. KIA är Nacka kommuns system för rapportering och hantering av tillbud, arbetsskador och övriga skador på arbetsplatsen vilket regleras i arbetsmiljölagen.

Barn yngre än cirka fyra år anses inte ha den mognad och insikt som krävs för att förstå att ett visst beteende gentemot ett annat barn kan vara kränkande (i skollagens mening). Vanligtvis anmäls inte sådana händelser i webbportalen. Med hänvisning till praxis behöver förskolan i stället se över sitt tillsynsansvar och medarbetarnas pedagogiska förebyggande arbete så att liknande händelser undviks och inte upprepas. Förskolans rektor får bedöma i varje enskilt fall om en händelse ändå ska anmälas i webbportalen.

Vad är kränkande behandling, diskriminering och trakasserier?

Kränkning i skollagens mening – exempel (enstaka/systematiska, återkommande)

Nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar, utfrysning eller hot, elaka mail eller kommentarer på internet eller via sms.

Diskriminering enligt diskrimineringslagen

En individ blir orättvist behandlad/missgynnas på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Trakasserier enligt diskrimineringslagen

En individ som blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna ovan.

Exempel på kränkande behandling finns https://beo.skolinspektionen.se/ samt kränkningar utifrån någon av diskrimineringsgrunderna: www.do.se

Statistik och återrapportering till kommunstyrelsens verksamhetsutskott

Förskolan eller skolan kan genom webbportalen ta ut statistik för att få ett underlag i det systematiska kvalitetsarbetet bl a inför arbetet med att årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling.

En gång i månaden återrapporterar Välfärd skolas verksamhetsstöd antal registrerade anmälningar per förskola/skola till kommunstyrelsens verksamhetsutskott (KSVU). Därutöver sammanställs och analyseras förskolorna och skolornas anmälningar gällande kränkande behandling varje halvår som också rapporteras till KSVU tillsammans med en analys. Syftet är att huvudmannen (KSVU) ska hållas informerade om frekvens och omfattning samt karaktären av de kränkningar som sker i verksamheterna för att i förekommande fall kunna vidta åtgärder.

Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller Diskrimineringsombudsmannen

Det förekommer att vårdnadshavare lämnar en anmälan till Skolinspektionen (SI), Barn- och elevombudet (BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen (DO) när det finns ett missnöje med förskolans eller skolans agerande eller arbete. Nacka kommun behöver i dessa ärenden yttra sig och svara på myndigheternas frågor i de enskilda fallet eller generellt om verksamheten. Myndigheten vill få svar på om Nacka kommuns kommunala förskolor och skolor har följt lagstiftningen när det gäller att anmäla händelser om kränkande behandling till rektor och huvudman, om verksamheten har utrett och tagit ställning om det förekommit en kränkande behandling i skollagens mening, om och vilka åtgärder som har vidtagits för att stoppa och förhindra fortsatta kränkningar.

Om verksamheten inte har följt lagstiftningen och rutinerna kan skolmyndigheten förelägga kommunen att vidta åtgärder. Om verksamheten, trots föreläggandet, inte lyckats vidta sådana åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling kan tillsynsmyndigheten att vid vite förelägga kommunen att vidta åtgärder. Även skadestånd till en enskild elev där skolan inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra kränkning kan utkrävas.

Helena Ekwall
Chef för verksamhetsstödet

Ann Louise Thögersen
Utbildningsstrateg

Sidan uppdaterades: