Vanliga frågor

Matavfall är sådant som blir över när du har lagat mat eller ätit. Skal, ben, kärnor, kaffesump och äggskal är exempel på oundvikligt matavfall. Övrigt matavfall såsom matrester och mögligt bröd eller frukt är exempel på onödigt matavfall, eller matsvinn. Matsvinn är alltså sådant som under rätt omständigheter hade kunnat ätas upp.

I matavfallspåsen kan du lägga:

• skal från frukt, grönsaker, nötter och skaldjur,
• kärnor från frukt och grönsaker,
• kött-, fisk- och kycklingben,
• kaffesump, tepåsar och filter,
• äggskal,
• ofärgat hushållspapper,
• även råa och tillagade matrester går bra, men tänk på att försöka minska på matsvinnet!

Upp till 4 enbostadshushåll kan dela matavfallskärl. Även restavfallskärl kan delas mellan grannar. Kontakta kundservice för mer information.

Matavfallspåsarna rymmer ca 7 liter matavfall och är av papper, vilket är en förnybar råvara. Pappret är våtförstärkt och släpper igenom vattenånga men inte vattendroppar.

Plast- eller majsstärkelsepåsar får inte användas till matavfallet. Materialet gör det svårare att återvinna matavfallet och skapar problem i anläggningen. Sätt inte en plastpåse varken i eller runt papperspåsen, det förstör ventilationen och papperspåsen blir blöt och går sönder.

Matavfallet ska inte lukta mer än när man lägger allt blandat i en soppåse. Det finns dock en risk att matavfallskärlet blir kladdigt lättare. Rengör därför kärlet regelbundet och lägg inte för blött avfall i kärlet. För att minska risken för flugor är ett tips att hälla lite ättika på kärlets kant. Det är också bra att skölja skaldjursrester och låta dem rinna av innan de läggs i kärlet, för att minska lukten.

Påshållaren ska användas för att lufta påsen vilket gör att fukten från matavfallet avdunstar. Om påsen ställs i en tät behållare ventileras den inte och påsen blir då blöt och går sönder. Montera påshållaren på insidan av köksluckan under diskbänken, eller där det passar.
Påshållaren har måtten: bredd 255 mm, djup 197 mm, höjd 280 mm.

Enligt nationell lagstiftning är det obligatoriskt för alla hushåll och verksamheter att sortera matavfall från 1 januari 2024. Nacka kommun har fått dispens från kravet på obligatorisk matavfallsinsamling under 2 år och därmed gäller detta inte förrän från 1 januari 2026 i Nacka.

Det går bra att lägga fallfrukt i matavfallskärlet. Tänk dock på följande: lägg gärna frukten i matavfallspåsar för att hålla kärlet fräscht (rengör annars oftare), sprid ut mängden fallfrukt mellan tömningarna - är kärlet för tungt kan det gå sönder vid tömning. Max en påse med fallfrukt per tömning.

Du vet väl att du även kan även lämna fallfrukt till kretsloppscentralerna!

Matavfallspåsen kan påverkas av luftfuktigheten. Upplever du att påsen känns spröd och lätt går sönder när du försöker vika kanten, spraya lite vatten på den med en blomspruta. Fungerar inte påsarna alls kan du gärna beställa eller hämta nya. Läs mer om påsen här.

Matavfallet hämtas av en entreprenör som handlas upp av Nacka vatten och avfall. I områden med enbostadshus töms matavfallet och restavfallet i samma bil, men i två olika fack. Ställ därför det bruna kärlet på samma sätt som det gröna inför tömning.

Vid tömning får kärlen av arbetsmiljöskäl inte vara för tunga. För att undvika detta rekommenderas att kärlen endast fylls till cirka 75-80 procent.

Om du vill byta storlek på ditt gröna kärl kontaktar du kundservice på telefon 08-718 90 00.

Det matavfall som samlas in i Nacka omvandlas till biogas och biogödsel. Läs gärna mer på sidan om mål och miljönytta.

Nya påsar kan hämtas här eller beställas via detta formulär. Du kan även beställa påsar via kundservice, 08-718 90 00.

Du som bor i enbostadshus kan även enkelt beställa en påsbunt genom att klämma fast en tom matavfallspåse i locket på matavfallskärlet vid tömning.

Tidigare har matavfallsinsamlingen varit avgiftsfri men i takt med ökat antal matavfallsabonnenter ökar även kostnaderna för insamlingssystemet. En avgift om 5 kr per tömning har införts dels för att spegla kostnaderna för systemet, dels för att öka förståelsen för problematiken kring matsvinn.

Varje år slänger vi ca 19 kilo ätbar mat per person i soporna. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid. Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3 000-6 000 kr per år på att minska sitt svinn. Svinnet kostar även för miljön. Att producera mat ger bland annat upphov till växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar till övergödning. Allt detta sker i onödan om vi sedan slänger bort maten. Att minska svinnet är därför att göra en insats för miljön. Med avgiften om 5 kr per tömning synliggör vi matsvinnet och tar ett ansvar för vår gemensamma livsmiljö.

Tömningsavgiften för restavfall är oförändrad för de som matavfallssorterar.

Enbostadshus har behovstömning av både restavfall och matavfall och möjlighet till tömning som mest varje vecka. Det innebär att man kan ställa ut kärlen vid behov, på tömningsdagen. Vi rekommenderar att matavfallskärlet ställs ut ofta för att minska risken för att matavfallet börjar brytas ner med fukt och lukt som följd.

För att undvika fastfrysning kan någon eller några tomma matavfallspåsar läggas i kärlets botten. Ställ gärna matavfallspåsen ute en stund så att den fryser innan den läggs i kärlet. Skaka på kärlet innan tömningen och peta loss fastfrusna påsar, detta är fastighetsägarens ansvar.

Kärlet som används till matavfallsinsamlingen rymmer 140 liter. Måtten är bredd 480 mm, djup 543 mm, höjd 1 065 mm.