Bakgrund
Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och ett år senare anslöt Sverige sig till barnkonventionen genom s.k. ratificering. Konventionen har därmed sedan länge varit juridiskt bindande för Sverige. Från och med den 1 januari 2020 har riksdagen beslutat att barnkonventionen ska bli lag i Sverige.
Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen består 54 artiklar varav fyra av dessa utgör grundläggande principer. I denna promemoria kommer fokus läggas på de fyra grundläggande principerna.
Varför blir barnkonventionen lag?
Under 2013 tillsatte regeringen den så kallade “Barnrättighetsutredningen” med uppdrag att kartlägga hur tillämpningen av lagar i Sverige stämmer överens med barnets rättigheter enligt barnkonventionen. När utredningen presenterades under 2016 framkom att det fanns en rad brister i genomslaget av barns rättigheter enligt barnkonventionen. Bristerna bestod i bland annat att myndigheter inte ser barn som rättighetsbärare. Det innebär att barn särbehandlas när det är fråga om vuxen-barn relation genom att ses som ett objekt istället för ett subjekt. Av utredningen framkom även att myndigheters bedömningar och intresseavvägningar är allmänt hållna och inte tar utgångspunkt i barnets bästa. Även informationen till barnen är bristfällig och barnens möjligheter att komma till tals är ytterst begränsad. Kartläggningen visar att barn i vissa fall skyddas från deltagande i processer trots att ett deltagande är förenligt med barnkonventionen.
Utifrån barnrättighetsutredningens kartläggning och förslag beslutade riksdagen att barnkonventionen ska gälla som lag. Syftet med lagen är att konventionens artiklar ska få ett bättre genomslag i rättstillämpningen och i samhället i stort.
Regeringens implementeringsåtgärder
- Regeringskansliet har uppdragit åt en särskild utredare att utforma en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå till väga vid tolkning och tillämpning av barnkonventione.
- Regeringen har uppdragit åt Barnombudsmannen att genomföra utbildningsinsatser om vägledningen och att sprida den till myndigheter, kommuner och landsting. Insatserna syftar till att de som tillämpar lagen inom offentlig verksamhet ska få fördjupad kunskap om hur man kan gå till väga när man tolkar och tillämpar en internationell konvention som barnkonventionen.
Några begrepp att känna till
Det finns några begrepp som är viktiga att känna till i sammanhanget. Eftersom begreppen har olika innebörd och är enkla att förväxla är det viktigt att förstå innebörden av dem.
Barnperspektiv
Barnperspektivet innebär att vuxna, utifrån egen erfarenhet och kompetens (ens egna uppväxt, utbildning, yrkes- och familjeliv med mera), försöker sätta sig in i barnets situation för att bedöma vad som är barnets bästa i det enskilda fallet. Många vuxna som arbetar med barn har särskild barnkompetens vilket kan innebära att dessa vuxna har mer insikt i barnets utveckling, levnadsvillkor och behov. Viktigt att notera är att barnperspektivet inte innebär att barnets rättigheter enligt barnkonventionen säkerställs.
Barnets perspektiv
Till skillnad från barnperspektivet innebär barnets perspektiv att barnets egen berättelse och tolkning av situationen beaktas. För att möjliggöra detta förutsätts att det enskilda barnet kommuniceras relevant och begriplig information i enlighet med artikel 12. Artikel 12 fastställer barnets rätt till delaktighet men innebär inte per automatik att barnets rättigheter enligt barnkonventionen säkerställs.
Barnrättsperspektiv
Ett tredje perspektiv, det så kallade barnrättsperspektivet, innebär att vi ser barn som rättighetsbärare och att såväl medarbetare som hela verksamheten arbetar rättighetsbaserat genom att tillgodose barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. För att kunna genomsyra barnrättsperspektivet i en verksamhet krävs att barnet erkänns, att barnets integritet respekteras och att
- barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, hudfärg, kön, språk, religion, funktionshinder med mera (artikel 2)
- barnets bästa utreds och övervägs i alla beslut som berör barnet direkt eller indirekt (artikel 3)
- barnets utveckling samt rätt till liv beaktas (artikel 6)
- barnet får möjlighet att uttrycka sin mening och att den beaktas utifrån barnets ålder och mognad (artikel 12)
Att ta hänsyn till barnrättsperspektivet innebär att barnets rättigheter beaktas i enlighet med barnkonventionen. Utgå därför från detta perspektiv i ditt arbete.
Barnkonventionen blir lag - vad innebär det för kommunen?
Som tidigare nämnts utgör artiklarna 2, 3, 6 och 12 i barnkonventionen så kallade grundprinciper. Grundprinciperna ska alltid beaktas vid alla beslut som rör barn. Resterande artiklar är sådana artiklar som olika verksamheter berörs av i olika utsträckning. I denna promemoria följer en redogörelse för de fyra grundprinciperna och dess påverkan på verksamheten.
Tänk på:
- Identifiera vilka övriga artiklar i barnkonventionen som kan beröra er verksamhet och som ni särskilt behöver arbeta med för att implementera i er verksamhet.
Artikel 2 – barnets rätt till icke diskriminering
Artikel 2 anger att verksamheten är skyldig att aktivt vidta åtgärder i syfte att tillförsäkra barnet skydd mot diskriminering. Bland annat utgör funktionsnedsättning en förbjuden grund för diskriminering.
Det är viktigt att beakta att alla barn är olika. Att alla barn ska ha lika tillgång till de rättigheter som anges i konventionen är inte detsamma som att alla barn ska behandlas på exakt lika villkor.
Tänk på:
- Har särskilt missgynnade och utsatta grupper av barn identifierats?
- Har lämpliga prioriteringar gjorts för att tillgodose barns rätt till icke diskriminering? Ibland kan det krävas att särskilda åtgärder vidtas, exempelvis tillgänglighetsanpassning för barn.
- Har ni hämtat in information avseende barns livsvillkor inom kommunen för att utgå ifrån dessa vid beslutsfattande. Av beslutsunderlaget ska det anges vilken information som har beaktats.
Artikel 3 – barnets bästa i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn
Principen om barnets bästa innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder (både aktiva åtgärder och underlåtenhet att vidta åtgärder) som rör barn. Barnets bästa kan inte definieras en gång för alla utan måste kopplas till det individuella barnet och barnets situation. Principen om barnets bästa syftar till att säkerställa att barnet fullt och faktiskt kan åtnjuta alla rättigheter som erkänns i konventionen. Det innebär att vad som bedöms vara barnets bästa ska i första hand beaktas i såväl åtgärder som rör ett enskilt barn som åtgärder som rör grupper av barn.
Principen om barnets bästa är en grundläggande rättslig tolkningsprincip. Om en rättsregel är öppen för fler än en tolkning, ska den tolkning som mest verkningsfullt tillgodoser barnets bästa ha företräde.
Eftersom principen om barnets bästa är ett tillvägagångssätt i alla beslutsprocesser som rör barn förutsätts att beslutsprocessen innehåller
-
- en utvärdering av eventuella positiva och negativa konsekvenser för barnet ur både ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv, så kallad barnkonsekvensanalys.
- en motivering till på vilket sätt beslutsfattaren har tagit hänsyn till barnets bästa i det enskilda fallet, dvs. vad beslutsfattaren har ansett vara barnets bästa, vilka kriterier detta baseras på och hur barnets intressen har vägts mot övriga intressen. Barnets bästa ska i denna bedömning, när olika intressen vägs mot varandra, väga tungt men inte ensamt vara utslagsgivande. I det enskilda fallet kan således andra samhällsintressen väga tyngre. Om beslutet inte är i linje med barnets bästa ska kompensatoriska åtgärder redovisas i beslutsunderlaget.
- Ju mer en fråga berör ett barn eller barn i grupp, desto mer omfattande bör utredningen kring barnkonsekvenserna vara. Detta innebär att beslut som inte har någon större bäring på barn inte kräver någon större analys.
Vad är barnets bästa då?
Barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och tolkningen ska alltid stå i överensstämmelse med hela konventionen. Faktorer som bör beaktas för att bedöma barnets bästa är bland annat
- barnets rätt att uttrycka sina åsikter,
- barnets identitet,
- bevarandet av barnets familjemiljö,
- möjligheten att upprätthålla relationer,
- barnets behov av omsorg,
- skydd och säkerhet,
- barnets rätt till hälsa och utbildning
- barnets utsatthet och
- barnets utveckling på längre sikt med mera.
När det är fråga om beslut som rör barn i grupper ska bedömningen av barnets bästa ta sin utgångspunkt i de särskilda omständigheter som gäller för den aktuella gruppen.
Tänk på:
- Det är viktigt att barnrättsperspektivet beaktas redan vid ett initialt skede i processer och inte enbart vid ett slutskede.
- Barnkonsekvensanalyser ska ske fortlöpande och ska även genomföras i alla beslutsprocesser som rör barn.
- En bedömning av barnets bästa bör, förutom barnets egna åsikter, baseras på andra källor såsom statistik, befintlig forskning och beprövad erfarenhet inom området.
- Samverkan mellan olika enheter med olika ansvarsområden är särskilt angeläget och kan vara avgörande i bedömningen och fastställandet av barnets bästa.
Artikel 6 – barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling
Av artikel 6 i barnkonventionen framgår att ett barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Rätten till utveckling (fysisk, mental, psykologisk, social, moralisk och andlig) handlar om att barnet ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas som individ.
Tänk på:
- Fundera över om det inom er verksamhet finns några omständigheter som utgör hinder vad gäller denna artikel? Har kommunen några specifika utmaningar?
- Kan en ökad samverkan mellan enheter ske i syfte att utbyta information om barn/barnet? Icke sekretessbelagd information kan delas mellan enheter i denna typ av frågor. Råder sekretess kan man undersöka möjligheten om den enskilde kan lämna sitt samtycke till att information delas.
Artikel 12 – barnets rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd
I artikel 12 stadgas att alla barn har rätt att bli hörda och uttrycka sina åsikter i de frågor som rör barnet vilket är ett uttryck för barnets rätt till delaktighet och inflytande i sitt eget liv. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd omfattar alla barn som är i stånd att bilda egna åsikter. Det innebär ingen begränsning (exempelvis åldersgräns), utan det handlar om att bedöma barnets kapacitet att bilda egen åsikt. Utgångspunkten ska vara att barnet kan bilda egna åsikter och att det inte vilar på barnet att först bevisa sin förmåga. Även mycket små barn kan bilda åsikter och åsikter kan uttryckas på olika sätt. Det kan särskilt noteras att barn som kan ha svårt att föra fram sina åsikter måste få förutsättningar att göra det, t.ex. barn med funktionsnedsättningar och barn som inte behärskar språket i landet.
Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets mognad och ålder. Det faktum att barnet är litet eller befinner sig i en utsatt situation fråntar inte vederbörandes rätt att uttrycka sina åsikter och minskar heller inte värdet av åsikterna.
Av artikeln framgår att barnet fritt ska få uttrycka sina åsikter. Det förutsätter att barnet får information om bland annat beslutsprocessen och under vilka omständigheter barnet ska få uttrycka sina åsikter. Barnet ska inte utsättas för påtryckningar och väljer själv om denne vill utöva eller avstå från denna rättighet. Det är viktigt att notera att det är fråga om en rättighet, inte någon skyldighet för barnet att uttrycka sina åsikter.
Tänk på:
- Informera det enskilda barnet om beslutsprocessen och andra relevanta omständigheter. Det är sedan upp till barnet om den vill utöva eller avstå från sin rätt enligt artikeln.
- Om barnet vill utrycka sina åsikter är det viktigt att barnet hörs i de miljöer där barnet känner sig trygg.
- Om barnet vill uttrycka sina åsikter är det viktigt att barnet får återkoppling om och hur barnets åsikter har beaktats. Om beslutet går barnets åsikter emot är det viktigt att ange vilka kompensatoriska åtgärder som vidtagits i ärendet.
Konsekvenser för barn i beslutsunderlag
Konsekvenser för barn
I kommunens tjänsteskrivelser är rubriken "Konsekvenser för barn" obligatorisk. Rubriken ska alltid finnas med i tjänsteskrivelsen oavsett om det föreslagna beslutet innebär konsekvenser för barn eller inte. Medför förslaget inga konsekvenser för barn så anger du följande under rubriken: ”Förslaget medför inte några konsekvenser för barn”.
Tänk på att konsekvenser för barn ska beaktas, på ett tidigt stadium, i alla ärenden. Eftersom tjänsteskrivelsen utgör beslutsunderlag till de som ska fatta beslut måste konsekvenserna för barn vara väl genomarbetade redan innan du skriver tjänsteskrivelsen.
Ju större konsekvenser ett förslag antas få för barn, desto mer omfattande bör din utredning kring konsekvenser för barn vara. Medför förslaget stora konsekvenser för barn behöver du dessutom göra en barnkonsekvensanalys. Barnkonsekvensanalysen kan med fördel utgöra en bilaga till tjänsteskrivelsen.
För att beskriva konsekvenser för barn kan du ta hjälp av nedanstående frågeställningar:
- Rör beslutet, indirekt eller direkt, ett barn eller en grupp av barn? Barn kan exempelvis påverkas om beslutet har påverkan på föräldrarnas eller närståendes situation i vissa fall. Beskriv vilka avvägningar som gjorts och hur detta är kopplat till förslaget.
- Har du tillräcklig information och kunskap för att bedöma och fastställa barnets bästa? Är bedömningen och fastställandet av barnets bästa tillräckligt individualiserat?
- På vilket sätt påverkar förslaget barnen? Vilka barn i området och dess närområde berörs av förslaget?
- Har barnet, på ett relevant och begripligt sätt, blivit informerad om aktuell beslutsprocess? Har barnet fått återkoppling i fråga om förslaget, dess konsekvens och i vilken utsträckning barnets åsikter har beaktats? Finns det en redovisning om detta?
- Finns särskilda problem eller intressekonflikter med förslaget?
- Finns olika handlingsalternativ för förslaget? Har dessa identifierats?
- Har berörd/berörda barn beaktats och hörts? Finns det en dokumentation kring detta?
- På vilket sätt har barns synpunkter beaktats och hur har dessa inhämtats?
- Har du analyserat och identifierat risker med förslaget?
- Har förslaget baserats på andra intressen än barnets egna intressen? Om ja, har kompensatoriska åtgärder redogjorts (som också kostnadsberäknas)? Vilka förbättrande åtgärder kommer att genomföras? Vad finns det för alternativa beslut? Vilka kostnader respektive vinster kan förslaget medföra för samhället eller målgruppen?
- Finns det eventuella intressekonflikter mellan barn? Hur har barns lika värde beaktats och hur är det säkerställt att inget barn har diskriminerats?
- Hur har barns rätt till god hälsa och utveckling tagits hänsyn till?
- Hur har barns rätt till utbildning, fritid, lek och kultur tagits hänsyn till?
- Vilka metoder har använts för att kartlägga vilka konsekvenser förslaget har för barn?
- Hur har du i processen beaktat gällande lagstiftning, grundprinciperna och andra relevanta artiklar i barnkonventionen? Framgår det av förslaget på vilket sätt barnets rättigheter tillgodoses i enlighet med barnkonventionen?
Vill du veta mer?
Mer information finns att hitta på bland annat Sveriges Kommuner och Regioners, Barnombudsmannens och regeringens hemsida.
Sidan uppdaterades: