Regelverk

Rätt till modersmål

Modersmålsundervisning ger elever med ett annat modersmål än svenska möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan. Här kan du läsa om vad som gäller kring modersmålsundervisning.

• Vad är modermsålsundervisning?

Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. I kursplanerna och tillhörande kommentarmaterial kan man också läsa om modersmålets betydelse för barns språk-, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Där framhålls till exempel att ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. Bedömning och betygssättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. De kunskaper och förmågor som en elev visar bedöms i förhållande till betygskriterierna i kursplanen eller ämnesplanen.

• Vilka kursplaner och ämnesplaner styr modersmålsundervisningen?

Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet modersmål. Varje skolform följer sin egen kursplan eller ämnesplan för ämnet modersmål. I grundskolan och motsvarande obligatoriska skolformer finns separata kursplaner för modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken. När en elev får modersmålsundervisning i samiska i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan används sameskolans kursplan för ämnet samiska.

• När ska man få modersmålsundervisning?

Det är möjligt att få modersmålsundervisning i

• grundskolan och motsvarande skolformer
• gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
• komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

• Vilken rätt till modersmålsundervisning har elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan?

Elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett nationellt minoritetsspråk om

• en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål
• språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet
• eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Men eleven måste ha grundläggande kunskaper i språket. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om

• det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket
• dessa elever vill få undervisning i språket
• det finns en lämplig lärare

Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Det finns inga krav på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk eller att eleven ska ha några kunskaper i språket. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i dessa språk om

• en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever)
• det finns en lämplig lärare

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

• Vilken rätt till modersmålsundervisning har elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?

Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett nationellt minoritetsspråk om

• en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål
• språket utgör elevens dagliga umgängesspråk hemma
• eleven har goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Men eleven måste ha goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning om

• det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket
• dessa elever vill få undervisning i språket
• det finns en lämplig lärare

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Språket behöver inte vara elevens dagliga umgängesspråk hemma. Till skillnad från i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer måste eleven däremot ha goda kunskaper i minoritetsspråket. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Huvudmannen är skyldig att anordna undervisning i dessa språk om

• en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever)
• eleven har goda kunskaper i språket
• det finns en lämplig lärare

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

Denna text är hämtad från Skolverkets hemsida.