Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inledning

Ektorps skola är en kommunal F–9-skola i Nacka med cirka 400 elever. Verksamheten präglas av fokus på trygghet, goda lärmiljöer och elevernas utveckling i ett helhetsperspektiv. På skolan ska alla elever:

• känna sig trygga, få omsorg och må bra
• utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande
• få det stöd och de utmaningar de behöver
• vara delaktiga och utveckla ett demokratiskt och ansvarsfullt förhållningssätt

Planen mot diskriminering och kränkande behandling vid utgår från FN:s barnkonvention och skolans uppdrag att säkerställa alla elevers lika värde, rättigheter och rätt till en trygg skolgång. En trygg och inkluderande miljö är en grundläggande förutsättning för att elever ska kunna lära, utvecklas och må bra.

På Ektorps skola ska varje elev ha likvärdiga möjligheter att utvecklas så långt som möjligt, både kunskapsmässigt och socialt, under trygga former. Arbetet med att främja trygghet och förebygga diskriminering och kränkande behandling är därför en integrerad del av skolans dagliga verksamhet och pågår kontinuerligt under hela läsåret.

All personal har ansvar för att aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Rektor/biträdande rektor har det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs och följs upp. För att skapa en trygg skolmiljö är det viktigt att elever, vårdnadshavare och personal är delaktiga i arbetet. Insatserna följs upp, analyseras och revideras årligen.

Värdegrund

Ektorps skolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen, diskrimineringslagen, läroplanen (Lgr22) och barnkonventionen. Dessa slår fast att alla elever har rätt till trygghet, lika behandling och en skolmiljö fri från diskriminering och kränkningar.

På Ektorps skola ska alla känna sig trygga, respekterade och inkluderade. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och utvecklas kontinuerligt utifrån verksamhetens behov.

Skolans värdegrund bygger på alla människors lika värde och varje elevs rätt att bli sedd och lyssnad på. Arbetet präglas av:

• ett elevfokus där elever ges inflytande och delaktighet
• tydliga strukturer och ett gemensamt ansvar för trygghet och studiero
• ett respektfullt och professionellt bemötande

Skolan arbetar aktivt för att förebygga kränkningar och skapa en trygg miljö präglad av omtanke och respekt. Varje elev ska veta att det finns vuxna att vända sig till och att de blir tagna på allvar.

Begrepp

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen (2010:800 kap. 6) och diskrimineringslagen (SFS 2016:828 kap. 3). Lagarna syftar till att säkerställa alla elevers lika värde och rätt till en trygg skolmiljö.

Alla elever har samma rättigheter och ska behandlas lika, oavsett:

• kön
• könsidentitet eller könsuttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder

Diskriminering innebär att en elev behandlas sämre av skolan och att det har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna ovan.

• Direkt diskriminering: En elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
• Indirekt diskriminering: Alla behandlas lika, men regler eller arbetssätt slår orättvist mot vissa elever.

Trakasserier är handlingar som kränker en elevs värdighet och har koppling till diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel vara kommentarer, skämt eller handlingar kopplade till kön, etnicitet eller funktionsnedsättning.

Kränkande behandling är handlingar som kränker en elevs värdighet men inte har koppling till diskrimineringsgrunderna.
Det kan till exempel vara:

• att retas eller säga elaka saker
• att frysa ut någon
• ryktesspridning eller hot
• fysiska handlingar

Kränkningar kan ske både enstaka gånger och upprepade gånger (det som ofta kallas mobbning). De kan också ske digitalt, till exempel via sociala medier.
En tillsägelse från personal för att skapa trygghet och studiero räknas inte som kränkning.

Arbetsprocess

Enligt Skolverket ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en ny plan mot kränkande behandling. För att säkerställa att skolan har en aktuell och verksam plan upprättas planen årligen enligt en systematisk arbetsprocess. Elever och personal är aktiva i arbetet med planen och vårdnadshavare ges möjlighet till insyn.

Underlag för analys och utveckling hämtas från:

• Trygghetsenkäter, hälsosamtal och kundundersökningar
• elevråd och trygghetsteam
• arbetslagens samlade och aktuella erfarenheter
• elevhälsans arbete
• synpunkter från vårdnadshavare

Arbetet följer en återkommande process:

1. Undersöka – kontinuerligt kartlägga verksamheten för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt upptäcka hinder för enskildas lika rättigheter i skolans miljö, normer och förhållningssätt
2. Analysera – analysera orsaker till de risker och hinder som framkommit
3. Åtgärda – planera och genomföra insatser för att förebygga kränkningar och främja lika rättigheter och möjligheter
4. Följa upp – löpande utvärdera och vid behov revidera insatser och arbetssätt

Syftet med arbetet är att tydliggöra hur Ektorps skola arbetar:

• främjande – stärka trygghet, relationer och skolans värdegrund
• förebyggande – minska risker för diskriminering och kränkningar
• åtgärdande – agera skyndsamt vid incidenter

Ansvar och delaktighet

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är ett gemensamt ansvar för hela skolan. Rektor/biträdande rektor har det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs, följs upp och utvecklas. Planen förankras varje läsår hos elever, personal och vårdnadshavare.

Rektor/biträdande rektor ansvarar för att:

• säkerställa att arbetet mot diskriminering och kränkningar bedrivs systematiskt samt att fungerande rutiner finns i verksamheten
• planen för diskriminering och kränkande behandling årligen revideras
• det finns tydliga rutiner för utredning, åtgärd och dokumentation
• allvarliga eller upprepade kränkningar skyndsamt anmäls till huvudman
• bidra till att kompetensutveckling inom området prioriteras

Mentor ansvarar för att:

• gå igenom planen och skolreglerna med eleverna
• skapa delaktighet i klassens trivselregler
• lyfta trygghetsfrågor regelbundet
• uppmärksamma och agera på tecken på otrygghet eller konflikter
• arbeta med gruppstärkande aktiviteter för att främja gemenskap
• arbeta utifrån planens mål i det dagliga arbetet

All personal (lärare samt övrig personal) ansvarar för att:

• följa planen och aktivt arbeta för likabehandling i det dagliga arbetet
• bemöta elever, vårdnadshavare och kollegor respektfullt
• uppmärksamma och ingripa vid misstanke om kränkningar
• dokumentera enligt skolans rutiner
• delta i uppföljning av berörda ärenden
• arbeta med normer och värderingar i undervisning och bemötande

Trygghetsteamet ansvarar för att:

• samordna och utveckla skolans trygghetsarbete
• analysera trygghetsenkäter
• identifiera fokusområden och föreslå insatser
• stödja personal i arbetet med elevärenden
• träffas regelbundet

Alla elever ansvarar för att:

• bidra till en trygg och respektfull skolmiljö
• bemöta andra med respekt
• bidra till att uppmärksamma otrygghet och kränkningar, exempelvis genom att vända sig till en vuxen

Vårdnadshavare ansvarar för att:

• samverka med skolan kring elevens trygghet
• ta kontakt med skolan vid oro
• stödja skolans värdegrundsarbete

Kartläggning och nuläge

Skolan kartlägger kontinuerligt trygghet och trivsel för att få en samlad bild av elevernas upplevelser och identifiera utvecklingsområden. Arbetet bygger på flera olika underlag och sker både på klass-, årskurs- och skolnivå.

En central del i kartläggningen är de trygghetsenkäter som genomförs. Enkäterna ger eleverna möjlighet att beskriva upplevelser av trygghet, trivsel, arbetsro, relationer och tillit till personal. Eleverna kan också lyfta otrygga platser.

Kartläggningen kompletteras med hälsosamtal (årskurs 4 och 8), elevråd, elevhälsoteam, personalmöten, observationer i verksamheten samt dialog med vårdnadshavare. Utöver detta genomförs en årlig kundundersökning för elever i årskurs 3, 6 och 8 samt vårdnadshavare i förskoleklass, årskurs 3 och 6.

Resultaten följs upp kontinuerligt och används i det fortsatta utvecklingsarbetet. Som exempel visar resultaten från våren att en stor andel av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan. Majoriteten av eleverna anger att de har kompisar att vara med och att de har tillgång till en vuxen att prata med vid behov. Samtidigt framkommer utvecklingsområden, främst kopplat till trygghet i vissa miljöer samt upplevelsen av studiero i vissa årskurser. Dessa områden ligger till grund för skolans prioriterade mål och insatser i denna plan.

Främjande och förebyggande

Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg, inkluderande och tillitsfull miljö för alla elever, där respekten för alla människors lika värde genomsyrar verksamheten. Arbetet är ständigt pågående och bedrivs i undervisning, raster och övriga aktiviteter, oberoende av om problem har uppmärksammats.

Det förebyggande arbetet utgår från kartläggningar av trygghet och trivsel och syftar till att tidigt identifiera och förebygga risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet omfattar individ-, grupp- och organisationsnivå och ligger till grund för planerade insatser som stärker elevernas trygghet och skolans lärmiljö.

På Ektorps skola innebär detta bland annat:

• undervisning och aktiviteter planeras så att alla elever kan delta utifrån sina förutsättningar
• värdegrundsarbete integreras i undervisningen
• plan för diskriminering och kränkande behandling samt skolregler och förväntansdokument förankras årligen hos elever, personal och vårdnadshavare
• elever ges inflytande genom elevråd och dialog i undervisningen

För att skapa trygghet och goda relationer arbetar skolan med:

• gruppstärkande och relationsskapande aktiviteter i alla klasser
• fadderverksamhet och aktiviteter mellan årskurser
• återkommande skolgemensamma aktiviteter

Skolan arbetar också strukturerat med organisation och lärmiljö:

• planera gruppindelningar och stöd vid övergångar mellan stadier (F–1, 3–4, 6–7)
• säkerställa vuxennärvaro i elevernas miljöer, inklusive rastvärdar med tydligt uppdrag
• erbjuda planerade rastaktiviteter som främjar delaktighet och trygghet
• ha gemensamma rutiner i klassrum och skolmatsal för att skapa struktur och lugn

Elevhälsans och trygghetsteamets arbete är en central del av det förebyggande arbetet genom att:

• presentera verksamheten för elever i samtliga klasser
• arbeta främjande och förebyggande, bland annat genom hälsosamtal (åk 4 och 8)
• bidra till uppföljning och analys av trygghetsarbetet i samverkan med arbetslag och skolledning
• träffas regelbundet och arbeta systematiskt utifrån ett årshjul

Trygghetsteam

Under läsåret 2026/2027 startas ett trygghetsteam som ansvarar för att samordna och utveckla skolans trygghetsarbete. Teamet ska:

• analysera resultat från trygghetsenkäter
• identifiera fokusområden och initiera insatser
• stödja personal i arbetet med elevärenden
• bidra till ett systematiskt och långsiktigt trygghetsarbete

Mål läsåret 2026/2027

Mål 1. Implementera planen för diskriminering och kränkande behandling samt etablera trygghetsteamet

Mål: Planen för diskriminering och kränkande behandling ska vara förankrad i hela verksamheten och trygghetsteamet etablerat.

Indikatorer:

• Trygghetsteam med tydligt uppdrag och regelbundna möten
• Planen för diskriminering och kränkande behandling genomgången i alla klasser
• Rutiner kända av personal

Så gör vi:

• trygghetsteam startas och arbetar utifrån ett årshjul
• planen, skolregler och rutiner gås igenom i alla klasser vid läsårsstart
• trygghetsteam och elevhälsa presenterar sig för eleverna
• kontinuerlig uppföljning i arbetslag, EHT och skolledning
  

Mål 2. Stärka studiero och arbetsmiljö i klassrummet

Mål: Öka upplevelsen av studiero och trygg arbetsmiljö i undervisningen.

Indikatorer:

• resultat i trygghetsenkät (studiero/frågor om arbetsmiljö)
• minskad förekomst av störande beteenden

Så gör vi:

• tydliga lektionsstrukturer och gemensamma rutiner i klassrum, ”vi gör lika” dokumentet
• konsekvent tillämpning av skolans regler och konsekvenstrappa
• aktiva gruppindelningar där lärare ansvarar för sammansättning
• regelbundna samtal i klasser om arbetsro och lärandemiljö
  

Mål 3. Utveckla rastmiljö och aktiviteter

Mål: Öka trygghet, delaktighet och trivsel i rastmiljön.

Indikatorer:

• resultat i trygghetsenkät (trygghet på raster och trivsel i skolgårdsmiljö)
• minskning av konflikter och kränkningar i rastmiljö

Så gör vi:

• fortsatt utveckling av rastverksamheten med både strukturerade och fria aktiviteter
• ge elever möjlighet att påverka utbudet av aktiviteter
• säkerställa tydlig vuxennärvaro och organiserade rastytor

Mål 4. Säkerställa hög vuxennärvaro och likvärdigt agerande

Mål: Alla elever ska möta tydliga, närvarande vuxna som agerar likvärdigt.

Indikatorer:

• rastschema följs
• resultat i trygghetsenkät kring tillgång till vuxna

Så gör vi:

• rastvärdssystem med tydligt ansvar (synliga vuxna i t.ex. västar)
• vuxennärvaro bland eleverna i skolmatsalen och gemensamma utrymmen
• gemensamma förhållningssätt kring bemötande och agerande
  • kontinuerlig dialog i arbetslagen om likvärdighet

Åtgärdande arbete

Ektorps skola har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans arbete följer skollagen (6 kap.) och diskrimineringslagen, vilket innebär att skolan skyndsamt ska utreda, åtgärda och följa upp kränkningar.
All personal har ansvar att uppmärksamma och ingripa vid misstanke eller kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt. Skolan tar alltid elevens upplevelse på allvar.
Ansvaret gäller i alla delar av verksamheten och ligger till grund för nedanstående handlingsplaner. Vid osäkerhet ska situationen alltid lyftas till rektor eller biträdande rektor.

Kränkningar kan uppstå i olika situationer, även i lek som upplevs som “skoj”. Skolan tillåter därför inte så kallat skojbråk, då sådana situationer kan leda till att gränser överskrids, missförstånd uppstår och att kränkningar normaliseras. Personal ska alltid ingripa och avbryta sådana situationer samt vid behov dokumentera händelsen.

När en händelse uppmärksammas ska den hanteras enligt skolans rutiner genom samtal, åtgärder och uppföljning. Samtliga insatser ska anpassas utifrån händelsens art och omfattning. Skolans handlingsplaner utgår från att situationer ska hanteras skyndsamt, strukturerat och utifrån elevens behov.

Vid allvarliga eller upprepade kränkningar, eller om personal kan vara inblandad, gäller informationsskyldighet till rektor/biträdande rektor. Rektor/biträdande rektor ansvarar i dessa fall för vidare anmälan till huvudman och att en utredning initieras.

Trygghetsteam, elevhälsa och skolledning kopplas in vid behov i det fortsatta arbetet.

Handlingsplan 1 - För elever
Så här kan du göra om du själv eller någon annan blir utsatt för kränkningar i skolan

Om du upplever att du blir utsatt för kränkningar, eller ser att någon annan blir det, är det viktigt att berätta för en vuxen. Skolan har ansvar för att hjälpa dig och ta situationen på allvar. Om du inte känner dig lyssnad på, kan du vända dig till en annan vuxen.

Du kan till exempel berätta för:

• en vuxen du känner förtroende för
• din lärare eller mentor
• fritidspersonal
• rektor eller biträdande rektor
• skolsköterska, kurator eller psykolog
• annan personal på skolan

Du kan också be en vårdnadshavare eller annan närstående att kontakta skolan.

Om du vill prata med någon utanför skolan finns stöd att få, till exempel:

• BRIS – 116 111 eller bris.se
• UMO – www.umo.se

Vad kan du göra om en kompis blir kränkt?

Om du märker att en annan elev blir utsatt för kränkningar är det viktigt att du uppmärksammar situationen och berättar för en vuxen på skolan. Du kan gärna följa med din kompis och hjälpa till att berätta vad som har hänt.

Du kan också bidra till trygghet genom att:

• säga ifrån om något inte känns okej
• visa stöd och vara en bra kompis
• bjuda in någon som verkar ensam

Genom att bry dig och säga till hjälper du både din kompis och skolan att skapa en trygg miljö för alla.

Handlingsplan 2 – När en elev kränker en annan elev
Så gör skolan när någon blir utsatt

Elever uppmuntras att berätta för vuxna om konflikter och kränkningar. När personal uppmärksammar eller får kännedom om en situation ska skolan agera skyndsamt enligt följande:

• stoppa händelsen direkt och se till att den utsatta eleven känner sig trygg
• informera berörda elevers mentorer och ta ställning till om vårdnadshavare ska kontaktas
• den personal som uppmärksammar händelsen, eller elevens närmaste personal, ansvarar för att hålla enskilda samtal med de elever som varit inblandade
• en bedömning görs av hur allvarlig och omfattande situationen är
• dokumentera enligt skolans rutiner, utifrån händelsens art och omfattning
• samverka med berörda mentorer

• informera rektor/biträdande rektor vid allvarliga eller upprepade kränkningar
• rektor/biträdande rektor ansvarar då för anmälan och vidare utredning
• mindre händelser hanteras direkt i verksamheten men ska följas upp

• ansvarig personal, ofta mentor, vidtar åtgärder för att kränkningarna ska upphöra
• samverka vid behov med trygghetsteam, elevhälsa eller skolledning
• genomför uppföljande samtal med eleverna
• återkoppla och vid behov bjuda in vårdnadshavare till separata möten för respektive elev
• följ upp inom några dagar om situationen inte har förbättrats
• sätt in ytterligare åtgärder vid behov
• arbetet avslutas när kränkningarna har upphört och åtgärderna haft effekt
• dokumentation sker enligt skolans rutiner

Handlingsplan 3 – Åtgärder vid upprepade kränkningar

Vid misstanke om mobbning (se bilaga ”varningssignaler”) ska den som uppmärksammar detta (lärare, vårdnadshavare eller elev) ta kontakt med elevens mentor

• mentor ansvarar för att inleda utredning och dokumentera i DF Respons samt att hålla enskilda samtal med berörda elever
• samtal syftar till att klargöra vad som har hänt och säkerställa elevens trygghet
• vårdnadshavare till samtliga inblandade elever informeras i ett tidigt skede
• mentor gör en samlad bedömning av händelsens allvar och behov av fortsatt stöd
• vid behov kopplas elevhälsa, trygghetsteam eller skolledning in i det fortsatta arbetet
• vid allvarliga eller upprepade kränkningar informeras rektor/biträdande rektor, som ansvarar för eventuell anmälan till huvudman och fortsatt utredning
• orosanmälan till socialtjänsten övervägs
• åtgärder planeras och genomförs för att kränkningarna ska upphöra, i samverkan mellan berörda funktioner
• uppföljning sker med berörda elever inom en till två veckor och fortsätter vid behov
• händelser och åtgärder dokumenteras i DF Respons enligt gällande rutiner
• vid misstanke om brott görs polisanmälan i enlighet med gällande riktlinjer

Handlingsplan 4 - Åtgärder om en personal kränker en elev

Den som får kännedom om händelsen ska:

• se till att eleven känner sig trygg
• informera rektor/biträdande rektor så snabbt som möjligt

Vid dessa situationer gäller alltid informationsskyldighet till rektor/biträdande rektor.

• rektor/biträdande rektor gör en anmälan till huvudman
• rektor/biträdande rektor ansvarar för att utreda vad som har hänt

Utredningen ska innefatta:

• samtal med berörd elev
• kontakt med vårdnadshavare
• information samlas in från berörd personal
• samtal hålls med den personal som berörs
• samtalen dokumenteras

Rektor/biträdande rektor ansvarar för att:

• vidta nödvändiga åtgärder för att kränkningen ska upphöra
• elevhälsa, HR och fackliga företrädare kopplas in vid behov
• arbetsrättsliga åtgärder övervägs vid behov
• vid allvarliga händelser kan polisanmälan göras

• uppföljning sker med elev och vårdnadshavare
• fortsatt stöd säkerställs för den utsatta eleven
• åtgärderna följs upp och utvärderas
• avsluta när åtgärderna har fungerat och eleven känner sig trygg
• all hantering dokumenteras och arkiveras enligt gällande rutiner

Handlingsplan 5 - Trakasserier och sexuella trakasserier

• Personal som uppmärksammar en situation ingriper direkt och säkerställer elevens trygghet.
• Händelsen rapporteras skyndsamt till rektor/biträdande rektor
• Rektor/biträdande rektor ansvarar för att bedöma ärendets allvar, utreda händelsen och besluta om vidare hantering

• Vid misstanke om sexuella trakasserier av allvarligare karaktär eller sexuella övergrepp:
  • ska rektor/biträdande rektor informeras omedelbart
  • rektor/biträdande rektor ansvarar för vidare anmälan till huvudman, polis och socialtjänst vid behov
  • eleven skyddas från fortsatt kontakt med berörd person
  • stödinsatser sätts in

• Skolan ska inte genomföra egna fördjupade utredningar utan samverkar med ansvariga myndigheter.
• Händelser och åtgärder dokumenteras enligt skolans rutiner.

Bilaga 1 "Varningssignaler"

Passivitet
Om barnet förlorar initiativförmåga och handlingskraft. Den som blir utsatt för mobbning under en längre tid får en låg självkänsla och reagerar ofta med passivitet.

Låg självkänsla
Förändras barnets sätt att prata och röra sig på? Annorlunda kroppsspråk, tystlåtenhet, att inte våga ta ögonkontakt är tecken på låg självkänsla som kan bero på att barnet är utsatt.

Håller sig för sig själv
Om barnet går mycket för sig själv i skolan är det ofta ett tecken på att man inte får vara med i gemenskapen.

Förändrad personlighet
Barnet kan bli tystare och mer tillbakadraget, men också motsatsen. Barnet kanske blir väldigt argt hemma eller reagerar med ett negativt skolbeteende.

Skolk
Hög frånvaro i skolan och påhittade studiedagar kan vara ett tecken på motvilja att gå till skolan, kanske beroende på mobbning i eller utanför skolan.

Psykosomatiska sjukdomar
Barnet klagar på till exempel ont i magen och ont i huvudet för att slippa gå till skolan.

Självdestruktivitet
Barnet skadar sig själv eller utsätter sig själv för skadliga situationer. Det kan visa sig genom att barnet förstör saker och ritar teckningar med destruktiva motiv.

Källa: Friends