Resultatdialoger med rektorer
Underlag för den uppföljning som redovisas här är utbildningsenhetens resultatdialoger med rektorer hösten 2021. Till resultatdialogerna bjöd utbildningsenheten in alla rektorer för de kommunala och fristående grundskolorna i Nacka. Vid resultatdialogerna träffar två tjänstemän från utbildningsenheten varje rektor för sig och rektor har ofta sin skolledning med på mötet.
I den här nyheten får du en sammanfattning av utbildningsenhetens redovisning av resultatdialogerna med grundskolans rektorer. Läs gärna hela tjänsteskrivelsen där du finner fördjupad redovisning kring resultatdialogerna med Nackas rektorer.
Uppföljning av elever med behov av en särskild undervisningsgrupp
Med en elevs ”behov av en särskild undervisningsgrupp” avses här att en elev har ett beslut av rektor om särskilt stöd i form av en särskild undervisningsgrupp (3 kap 11§ skollagen). Eftersom det innebär att en elev får undervisning utanför den reguljära undervisningsgruppen anses det som en så pass ingripande insats att särskilda skäl ska föreligga.
Rektorernas beskrivning visar att särskild undervisningsgrupp är en insats som anpassas utifrån elevernas behov och att arbetssätten omprövas och utvecklas. Andelen elever med beslut om särskilt stöd i form av särskild undervisningsgrupp uppgick enligt rektorerna till 0,9 procent (126 elever) läsåret 2020/21. Förekomsten av stödformen ökar med elevernas ålder. Drygt hälften av eleverna med beslut om särskild undervisningsgrupp gick på högstadiet, 35 procent var mellanstadieelever och resterande 12 procent var elever i lågstadiet.
Beslut om särskild undervisningsgrupp fanns vid 14 av 20 skolor. Det är framför allt vid kommunala skolor som elever haft beslut om särskild undervisningsgrupp.
Rektors resultatuppföljning för elever i särskild undervisningsgrupp
Vid samtliga skolor där elever haft beslut om särskild undervisningsgrupp har rektor bedömt att resultatuppföljningen för dessa elever fungerat väl. Samtidigt var det vid kommunala skolor med centrala särskilda undervisningsgrupper stora skillnader i hur rektorerna beskrev resultatuppföljningen för elever i särskild undervisningsgrupp. Det varierade från ett strukturerat arbetssätt och mycket frekventa uppföljningar till ett behov av mer struktur som skolan arbetar med att få till stånd.
Majoriteten av rektorer med elever som haft behov av särskild undervisningsgrupp uttryckte att insatsen medfört positiva effekter för eleverna, i flertalet fall i form av ökad måluppfyllelse för eleverna. Det kan handla om att elever uppnått kunskapskraven i olika ämnen i högre utsträckning, men det kan också handla om att rektor bedömer att elever haft en positiv kunskapsutveckling utan att nivån för godtagbara kunskaper uppnåtts. I några fall bedömdes positiva effekter ha uppnåtts i form av att elevers mående förbättrats eller av att närvaron i skolan ökat.
Antal elever med beslut om att gå om en årskurs läsåret 2020/21
Enligt uppgifterna från rektorerna i samband med resultatdialogerna var det mycket ovanligt att elever fick beslut om att gå om en årskurs – 0,2 procent (23 elever), fördelade över 14 av grundskolorna i Nacka läsåret 2020/21. Av dessa elever gick nästan hälften i lågstadiet. Minst vanligt var att elever i högstadiet fick beslut om att gå om.
Uppföljning av låg måluppfyllelse i lågstadiet läsåret 2020/21
Läsåret 2020-2021 var det 6,7 procent av eleverna i årskurs 1 (101 elever) som inte uppnådde kunskapskravet i läsförståelse. I årskurs 3 var det 6,2 procent (93 elever) respektive 7,1 procent (107 elever) som inte uppnådde kunskapskraven i svenska respektive matematik.
Vad hade krävts för att alla elever skulle ha uppnått kunskapskraven?
En frågeställning för resultatdialogerna var: Vad hade krävts för att alla elever på skolan skulle ha klarat de ovan nämnda nationella kunskapskraven i årskurs 1 och 3?
Den vanligast förekommande svaret från lågstadieskolornas ledningar handlade om mer undervisningstid. Bakom denna slutsats låg ofta elevernas kognitiva svårigheter eller långsamma inlärning av andra skäl. I vissa av dessa fall bedömdes det handla om att kraven i grundskolan kan vara för höga och att elever gränsar till målgruppen för grundsärskolan.
Flera skolledningar tog upp elevers språkliga svårigheter eller kort tid i landet som orsaker till att kunskapskraven inte klarats under läsåret. Ytterligare lästräning för elever med svenska som andraspråk och mer undervisningstid är exempel på vad som skulle kunna ge ökad måluppfyllelse.
Sidan uppdaterades: