Resultat och upptäckter

Utgångspunkten för framtidsdialogen är att nå alla – även de som inte annars hörs.

Geografi

En övervägande del av de som deltagit i framtidsdialogen har markerat att de bor på Sicklaön. Därefter Saltsjö-Boo, "Jag bor inte i Nacka", Saltsjöbaden, Älta, Fisksätra och "Jag vill inte svara".

Det går att jämföra med folkmängd per kommundel (2023):

• Sicklaön: 42 000
• Boo: 36 000
• Fisksätra-Saltsjöbaden: 18 500
• Älta: 13 000

Här kan du hitta mer statistik om Nacka

Demografi

Många av de som hittills har deltagit i dialogen har markerat att de är mellan 40 - 59 år gamla. Vi har svårare att nå ut personer under 29 år och över 70 år.

Genom att rikta kommunikationen på olika sätt kommer vi att sträva mot att få ett så representativt deltagande som möjligt. Några exempel på hur når ut med framtidsdialogen:

• Vi erbjuder alla barn och elever i Nacka att svara på dialogens frågor genom skolarbete.
• Annonsering - med både bred och snävare målgrupp, digitalt som i print.
• Vi är ute och pratar med folk i Nackasamhället på olika evenemang och andra tillställningar.
• Vi har lanserat en podd; Framtidspodden - mitt Nacka, med intressanta gäster som har olika koppling till Nacka.

Fråga: Vad anser du är unikt med Nacka som kan utvecklas vidare?

687 bidrag av 560 deltagare.

Resultatet från aktiviteten visar tydligt att det som uppskattas mest med Nacka är dess unika kombination av närhet till natur, vatten och skärgård – samtidigt som staden ligger så nära Stockholm. Många deltagare lyfter fram vikten av att bevara och utveckla de gröna områdena och att möjliggöra ett aktivt friluftsliv utan att bebyggelsen tar överhanden. Att enkelt kunna ta sig ut i skogen, promenera längs vattnet, eller utnyttja skärgårdens möjligheter anses vara Nackas stora styrka.

Ett återkommande tema är oro för förtätning och utbyggnad som hotar de kvaliteter som gör kommunen unik. Flera uttrycker önskemål om att bostadsbyggandet ska ske varsamt och att man ska prioritera långsiktig hållbarhet och skydd av naturområden, skog, och parker. Samtidigt finns det en vilja att utveckla kollektivtrafiken, särskilt med fler båt- och cykelförbindelser, vilket kan bidra till att tillgängliggöra naturen för fler utan att öka biltrafiken.

Många idéer handlar också om att utveckla service, mötesplatser och kultur- samt idrottsutbudet, gärna med fokus på att skapa sociala ytor, fler aktiviteter och ett rikt föreningsliv för alla åldrar. Barn, unga och familjer nämns ofta som grupper som behöver bättre möjligheter till både fritidsaktiviteter och trygga skolmiljöer. Variation i bostadsutbud och bevaring av Nackas särpräglade karaktär, med småhus, villaområden och blandstad, betraktas som eftersträvansvärt.

Sist men inte minst betonas vikten av medinflytande och att kommunen lyssnar på invånarna för att utvecklingen ska ske i takt med deras behov och önskemål. Många uttrycker stolthet över sin hemkommun och vill att dess attraktiva läge, naturtillgångar och höga livskvalitet inte ska gå förlorade när Nacka växer. Det råder en vilja att bibehålla balansen mellan stad och natur och låta denna kombination prägla framtidens Nacka.

Fråga: Har du någon dröm om Nacka som plats att bo, leva och verka på?

722 bidrag av 548 deltagare.

Många som deltog i aktiviteten värderar högt att Nacka erbjuder närhet till natur, vatten och grönområden. Naturen och skärgården lyfts återkommande fram som avgörande kvaliteter, och vissa uttrycker oro för att tät och snabb utbyggnad riskerar att förstöra dessa värden.

Bevarande av natursköna områden, mer träd och parker samt försiktighet med exploatering är återkommande teman. En annan tydlig önskan är att Nacka ska fortsätta vara en plats för alla, med möjligheter för både unga och gamla, olika bakgrunder och ekonomiska förutsättningar att leva och bo i kommunen.

En långsiktigt hållbar samhällsutveckling efterfrågas, där tillgänglighet, trygghet och mångfald kombineras med ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, kultur och idrott för barn och vuxna. Kritik och oro uttrycks kring den snabba expansionen, ibland på bekostnad av trivsel, identitet och social sammanhållning. Många uppmanar till att bromsa byggtakten, planera långsiktigt och lyssna mer på invånarnas synpunkter. Satsningar på skola, kollektivtrafik, trygghet och kultur ses som viktiga för kommunens fortsatta attraktivitet.

Slutligen lyfts önskemål om bättre infrastruktur, fler mötesplatser, levande stadsdelar och god kommunal service. Många vill se en stad där både stadens puls och naturens ro finns nära till hands, där det är enkelt att ta sig fram, och där samverkan mellan människor och respekt för miljön står i centrum.

Fråga: Vilka hinder ser du för att uppnå ditt Nacka?

734 bidrag av 530 deltagare.

Ett dominerande tema bland deltagarnas svar är oro över omfattande byggnation och överexploatering i Nacka. Många uttrycker en rädsla för att naturområden och grönska går förlorad till förmån för nya bostäder och vägar, vilket riskerar att förändra kommunens lugna och naturnära karaktär. Dessa förändringar ses som hot mot både miljö och människors vardagliga trivsel.

En annan återkommande aspekt handlar om infrastruktur och trafik. Flera deltagare anser att utbyggnaden av infrastruktur, såsom vägar och kollektivtrafik, inte håller jämna steg med befolkningsökningen. Det finns en oro för ökade trafikproblem, buller och längre restider. Många anser att satsningar på kollektivtrafik, parkeringsmöjligheter och smidigare trafiklösningar är nödvändiga för att möta framtidens behov.

Trygghet och social sammanhållning lyfts också fram som viktiga frågor. Några deltagare pekar på en ökad känsla av otrygghet och oro för kriminalitet i samband med befolkningsökningen och nya trafiklösningar, till exempel tunnelbanan. Det efterfrågas fler mötesplatser, idrottsanläggningar och satsningar på barn och ungdomar för att främja en levande och inkluderande kommun där både unga och gamla känner sig trygga.

Slutligen finns en utbredd frustration över det politiska ledarskapet och bristande medborgarinflytande. Vissa uttrycker att kommunen inte lyssnar på invånarna, fattar kortsiktiga beslut eller prioriterar ekonomi framför långsiktig hållbarhet och livskvalitet. Det efterlyses en tydligare dialog, mer lyhördhet och en vision för utvecklingen av Nacka som tar tillvara på det som gör kommunen speciell, med balans mellan tillväxt och bevarande av dess unika värden.

Fråga: Vad behöver förändras i Nacka för att platsen ska utvecklas?

701 bidrag av 512 deltagare.

Utvecklingen av Nacka engagerar många och synpunkterna är tydliga kring önskan om att bevara och stärka gröna områden, natur och att utvecklingen av bostäder och arbetsplatser ska ske varsamt och hållbart.

Många betonar vikten av att inte förlora Nackas unika karaktär genom överexploatering och förtätning, utan istället satsa på långsiktig planering som tar hänsyn till både miljö och livskvalitet. En återkommande fråga är behovet av förbättrad infrastruktur – framför allt när det gäller kollektivtrafik, cykelvägar, och smarta trafiklösningar som underlättar för både pendlare och de som bor inom kommunen.

Önskemål om utökade och mer tillgängliga kollektivtrafiklösningar lyfts, särskilt för barnfamiljer och ungdomar, samt vikten av investeringar i cykel- och gångvägar. Samtidigt framhålls behovet av goda parkeringsmöjligheter och att biltrafiken löses utan att livet i Nacka försämras. Starka röster finns också för att skapa fler mötesplatser och idrottsytor för både unga och vuxna.

Idrottsanläggningar, lekparker, fritidsaktiviteter och platser för kultur, caféer och restauranger efterfrågas för att främja rörelse, integration och gemenskap. Det finns även ett tydligt stöd för att kommunens planering tar hänsyn till olika åldersgrupper och behov, samt att delaktigheten och dialogen med invånarna stärks. Trygghet, inkludering och hållbarhet går som en röd tråd genom många av förslagen. Många invånare vill se satsningar som innebär att alla grupper i samhället omfattas, att sociala klyftor minskar, och att kommunen väljer lösningar som stöttar långsiktig trivsel och livskvalitet.

Sammanfattningsvis efterfrågar Nackaborna en helhetssyn där tillväxt och förändring sker i balans med bevarande av det goda som redan finns.

Fråga: Finns det någon plats i Sverige eller världen som du tycker Nacka kan inspireras av?

642 bidrag av 513 deltagare.

Många av deltagarna i aktiviteten lyfter fram Köpenhamn, Amsterdam, Berlin och andra städer i både Sverige och Europa som positiva exempel när det gäller stadsplanering, cykel och kollektivtrafik samt levande centrum med kultur, restauranger och gröna utemiljöer. Deltagarna anser att flera av dessa platser har lyckats skapa en mänsklig skala, hållbar utveckling och mötesplatser som bjuder in till samhörighet och pulserande vardagsliv.

Ett återkommande tema är vikten av att värna, bevara och utveckla Nackas närhet till natur, gröna områden, vatten och skärgården. Många upplever att dessa kvaliteter är Nackas styrka och vill att nya bostäder och stadsutveckling anpassas så att natur och småstadskaraktär bevaras, snarare än att låta tät, hög exploatering tumma på miljön och trivseln.

Behovet av många och varierade mötesplatser och idrottsmöjligheter för både barn och vuxna lyfts ofta fram. Flera deltagare vill se fler sporthallar, lekplatser, parker, badplatser och utrymmen för spontan aktivitet. Trygghet och tillgänglighet är också viktiga aspekter, liksom ett välutvecklat utbud av kollektivtrafik och cykelbanor – gärna inspirerat av europeiska förebilder.

Slutligen önskar många deltagare att Nacka hittar en egen balans mellan stad och natur, med omtanke om befintliga styrkor och med inspiration hämtad utifrån. Det efterfrågas en öppen och inkluderande stadsutveckling där kultur, välmående, miljötänk och hållbar infrastruktur får stort utrymme. Samtidigt framkommer tydligt att Nackaborna vill värna sin unika identitet snarare än att enbart efterlikna andra städer.

Fråga: Beskriv Nacka idag med tre meningar

36 bidrag av 19 deltagare.

Bidragen som beskriver Nacka idag ger en mångfacetterad bild av kommunen. Många framhäver Nackas gröna och vattenrika miljöer som en del av dess identitet, samtidigt som vissa uttrycker oro över den ökande exploateringen och byggtakten. Brister i bostadsförsörjning, infrastruktur och lokaltrafik lyfts också fram, liksom behovet av fler och bättre aktivitetsytor samt en mer inkluderande politik för olika grupper. Nacka uppfattas som en bilberoende och något segregerad kommun, vilket utmanar dess livskvalitet.

Sammanfattningsvis visar bidragen en stark koppling till naturen och potentialen i Nacka, men även behovet av balanserade politiska beslut för att gynna alla invånare.

Fråga: Hur skapar vi mer framtidshopp i Nacka?

33 bidrag av 23 deltagare.

I frågan om hur vi skapar mer framtidshopp i Nacka betonar flera behovet av ökad social sammanhållning, vänlighet och inkludering för att minimera stress och utanförskap. Åtgärder för klimatet och hållbar utveckling är också centrala, med förslag om att öka tempot i den gröna omställningen och engagera unga i miljöarbetet.

Konkreta förslag inkluderar förbättrad kollektivtrafik, visualisering av Nackas framtid och stärkt barn- och ungas välbefinnande genom parklekar och stöd i skolan. Kulturella och fritidsmässiga aspekter lyfts fram, med förslag om kulturhus och fritidsbanker. Trygghet och brottsbekämpning är också betydelsefullt för att Nacka ska bli en plats för framtidshopp.

Slutligen efterfrågas en mer balanserad utveckling där gröna områden bevaras och bostäder inte klumpas ihop, för att skapa en hållbar och trivsam plats att leva på. Att lyssna till dessa röster kan hjälpa Nacka att bli en mer inkluderande och hållbar kommun.

Fråga: Hur kan vi göra Nacka tryggare?

20 bidrag av 15 deltagare.

Under diskussionen om hur Nacka kan bli tryggare lyfts det fram flera viktiga åtgärder och förslag. En genomgående tanke är att fysiska förändringar i miljön kan bidra till ökad trygghet, med betoning på förbättrad belysning längs gator och cykelvägar för att minska mörka och skyddade områden.

Hastighetskontroller och polisnärvaro, särskilt längs Augustendalsvägen, framhålls som viktiga för att adressera problem med höga hastigheter och störande beteende från bilar. Förslag om övervakningskameror och samarbete med polis och trygghetsvärdar för att avskräcka brottslighet lyfts också fram. Delaktighet från föreningslivet och kommunikation med invånarna anses vara nyckelfaktorer för att identifiera och åtgärda otrygga områden.

Aktiviteter som främjar möten mellan invånare, särskilt i Nacka strand, och förbättringar i infrastrukturen för barn och unga, inklusive idrottsanläggningar och fritidsgårdar, är också centrala för att skapa trygghet. Förslag om att implementera en "fritidsbank" för att underlätta tillgång till nödvändig utrustning för unga betonas också.

Sammantaget betonar bidragen behovet av en kombination av fysiska förbättringar, ökad närvaro av polis och trygghetsvärdar, samarbete mellan stadens aktörer och invånare samt specifika strategier för att engagera ungdomar och barn för att öka tryggheten i Nacka.

Fråga: Hur skapar vi ett dynamiskt Nacka?

9 bidrag av 7 deltagare.

I frågan om hur vi skapar ett dynamiskt Nacka lyftes nyfikenhet och lärande fram som viktiga för ständig utveckling. Inkludering och respekt för mångfald framhölls som grundläggande för ett dynamiskt samhälle, där frihet och valfrihet i offentliga tjänster betonades.

Trygghet och hållbarhet ansågs vara grundläggande förutsättningar. Äldrefrågor och barns välfärd betonades, med fokus på kultur som en bindande kraft. Deltagarna uppskattade dialogen som ett sätt att engagera invånare och framhöll att dynamik främjas genom socialt engagemang och hållbar utveckling.

Fråga: Hur skapar vi ett företagsklimat i världsklass?

12 bidrag av 9 deltagare.

Deltagarna i aktiviteten har bidragit med flera konkreta idéer och synpunkter kring hur företagsklimatet i Nacka kan förbättras. Flera insatser lyftes fram, såsom vikten av en serviceinriktad kommunal organisation som underlättar företagens etablering, tydliga satsningar på gröna näringar och hållbar utveckling samt samverkan mellan kommun, civilsamhälle och näringslivet.

Betydelsen av att använda kommunens upphandlingar för att främja seriösa och ansvarstagande företag uttrycktes också, liksom behovet av att skapa flexibla ytor för industri och kontor samt att stödja företagande inom både sociala och föreningsdrivna verksamheter. Vidare framhölls vikten av att tillgodose bostadsbehovet genom hyresrätter i olika prisklasser för att attrahera och behålla arbetskraft.

Flera bidrag betonade ett större medarbetarinflytande inom organisationer för att främja engagemang och kreativitet. Deltagarna underströk även att företag och deras anställda är avgörande för att skapa de resurser som krävs för välfärden, och påpekade att kommunens roll bör vara att erbjuda stöd och service utan att lägga onödiga hinder för företagande.

Fråga: Hur ökar vi sammanhållningen i Nacka?

27 bidrag av 22 deltagare.

Omtänksamhet och inkludering betonades i frågan om ökad sammanhållning som nyckelfaktorer, där skapandet av mötesplatser för spontan interaktion ansågs viktigt. Idrott och föreningsliv framhävdes för att knyta band över samhällsgränser. Arkitektur och miljö spelar en roll för tillhörighet och omsorg om platsen, med en oro för överexploatering. Kritik riktades mot upplevd orättvis behandling av olika områden och förslag inkluderade åtgärder för socialtjänst och bostadsförsörjning för att stödja dem utanför den privata bostadsmarknaden.

Sammanfattningsvis föreslogs en kombination av strategier som inkluderar omtanke, tillgängliga mötesplatser, balanserad stadsutveckling och ökad jämlikhet för att stärka sammanhållningen i Nacka.

Fråga: Hur skapar vi ett mer hållbart Nacka?

60 bidrag av 39 deltagare.

Analysen av bidragen till frågan "Hur skapar vi ett mer hållbart Nacka?" visar på flera centrala teman och deltagarnas åsikter och förslag. Miljöfrågor och hållbarhet är högt prioriterade, med betoning på att bevara naturområden och biologisk mångfald samt begränsa utbyggnaden av nya anläggningar till förmån för redan exploaterade områden.

Deltagarna framhåller behovet av hållbara transportmedel genom förbättrad kollektivtrafik och cykelvägar för att minska beroendet av privatbilism och främja en mer aktiv livsstil. En social dimension inkluderas också genom att införa hållbarhets- och miljöfrågor i skolornas läroplaner och främja medvetenhet genom gemensamma aktiviteter.

Deltagarna föreslår även åtgärder inom ekonomisk och administrativ styrning, där kommunen ska leda med visioner för hållbar utveckling och involvera lokala företag och organisationer. Transparens i kommunikationen och förbättrade feedbackmekanismer är också viktiga för att involvera invånarna i planeringsprocessen. Specifika förslag inkluderar att minska förtätning, bevara naturreservat och utforska alternativa och förnybara energikällor som vindkraft.

Sammantaget lyfter bidragen fram en mängd olika strategier och insatser för att stärka Nackas hållbarhet ur miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv, med fokus på samhällets engagemang och aktiv deltagande i utvecklingen av ett hållbart Nacka.

Fråga: Hur stärker vi krisberedskapen i Nacka som samhälle och individuellt?

21 bidrag av 13 deltagare.

Deltagarna i aktiviteten har föreslagit en rad åtgärder för att stärka krisberedskapen i Nacka både på samhällsnivå och för individer. Stort fokus ligger på att säkra grundläggande samhällsfunktioner som sjukvård, vatten, energi och livsmedelsförsörjning. Förslag inkluderar bland annat att bygga upp sjukvårdslager, installera mobila vattenreningsverk, stimulera lokal livsmedelsproduktion och förbättra robustheten i energiförsörjningen genom förnybara energikällor och batterilagring. Vikten av alternativa kommunikations- och transportvägar, såsom nya vägar och nödvattenuttag, lyfts också fram.

Informationsspridning och utbildning är återkommande teman, exempelvis genom infokampanjer, skolmaterial och gratis kurser i hemberedskap. Flera deltagare betonar nödvändigheten av lokala krisberedskapsgrupper och skyddsrum, samt att kommunen tydligt informerar om invånarnas och samhällets ansvar vid kriser. Vikten av att bevara grönområden och arbeta med biologisk mångfald framhålls också som en del av en långsiktigt hållbar beredskap. Förslagen täcker såväl akut beredskap som förebyggande och gemenskapsbyggande insatser.

Fråga: Vad vill du ha mer av i vår gemensamma utemiljö?

43 bidrag av 26 deltagare.

Deltagarna i aktiviteten visar ett stort engagemang för att utveckla den gemensamma utemiljön med fokus på mer grönska, parker, planteringar och träd. Många lyfter fram önskemål om blommande ängar, grönområden för stadsodling och bättre tillgång till vattennära miljöer såsom bryggor, badplatser och strandpromenader. Skötsel av befintliga parker och gröna ytor samt skydd av naturvärden framhålls också som betydelsefullt. En tydlig tendens är viljan att skapa fler mötesplatser och aktiviteter utomhus för både unga och vuxna.

Förslag som utomhusgym, spontanidrottsplatser, lekplatser, parklekar, hundrastgårdar samt tillgänglighetsanpassade gångvägar och lekutrustning för barn med funktionsnedsättning återkommer. Flera efterlyser också fler offentliga konstverk, uteserveringar, sittplatser och förbättrad renhållning. Sammanfattningsvis finns en stark önskan om att främja gemenskap, fysisk aktivitet och naturupplevelser i utemiljön.

Fråga: Var i Nacka spenderar du helst en solig sommardag?

24 bidrag av 17 deltagare.

De flesta deltagarna föredrar att spendera en solig sommardag nära vatten, exempelvis vid havet, sjöar eller på klippor i naturen. Platser som Velamsund, Erstavik, Nyckelviken, Skurusundet och Ältasjön nämns ofta, liksom aktiviteter såsom båtturer i skärgården och picknick ute i naturreservat.

Många uppskattar tillgång till badplatser på gångavstånd och lyfter fram upplevelsen av att vara nära natur och vatten som särskilt värdefullt. Flera synpunkter handlar om förbättringspotential, bland annat behovet av fler båtturer samt tätare busstrafik till och från områdena. Det efterfrågas även bättre allmän tillgång till vatten, eftersom en stor del av kusten upplevs som privat och svåråtkomlig. Några önskar fler lekplatser och vattenlekar för barn likt de som finns i Stockholm stad, samt fler sociala mötesplatser utomhus.

Sammanfattningsvis värderar deltagarna naturen högt och efterlyser bättre möjligheter att utnyttja Nackas vattennära lägen året om.

Statistik om Nacka

Det bor över 100 000 personer i Nacka. En fjärdedel av befolkningen är barn. Flest personer bor i kommundelen Sicklaön. Mer statistik om Nacka.

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet är en årlig studie av svenska folkets internetvanor. Resultat från Svenskarna och internet 2024.

Balansera - rapport från Atrium Ljungberg

I sin rapport Balansera - den nya arbetslivseran enligt unga tjänstemän i Sverige, gör Atrium Ljungberg ett djupdyk i vilka förväntningar på arbetsliv och ledarskap som finns från de yngsta medarbetarna i dag. Här hittar du rapporten Balansera.

Ungdomsbarometern

Ungdomsbarometern är Sveriges bredaste ungdomsstudie och undersöker allt från hobbys och medievanor till politiska övertygelser och tankar om framtiden. Här hittar du ungdomsbarometern.