18. Progression i undervisningen över tid

I ett tidigare avsnitt, 8. Planera för progression, behandlades hur planeringen bör innehålla en progression i lärandet, så att barnen med tiden möter utmaningar som för dem vidare i lärandet. I det här avsnittet behandlas en annan viktig del av undervisningens progression, nämligen att planera för undervisningens innehåll över en längre tid.

För att aktiviteterna ska bli av behöver de oftast schemaläggas. Som tidigare nämnts behöver barnen möta ordförråd och metaspråklig uppmärksamhet samt skrivande och läsande (den egna produk-tionen) minst en gång per vecka. Högläsning med samtal och bearbetning ska barnet möta varje dag. Då finns det goda möjligheter att barnet utvecklar sitt språk. Dessutom behöver stunderna dessemellan också riktas in på språkutveckling. Det handlar exempelvis om att se till att ute- och innemiljö uppmuntrar till samtal och att samtliga pedagoger ser till att samtala med barnen. Det handlar också om att skapa rika möjligheter för barnen att samtala med varandra genom att skapa uppgifter för dem där de kan samarbeta samt möblera så att de bjuds in att samarbeta.

Självfallet är det möjligt att arbeta på andra sätt än genom att ha aktiviteterna vid samma tidpunkt varje dag, exempelvis om förskolan arbetar med ett längre tematiskt projekt, antingen om en bok, som exempelvis en förskola i Nacka gör, där samma bok ger upphov till språkliga och andra aktiviteter under ett helt år. Ett annat sådant exempel är en förskola i Falkenberg där gruppen med 1–2-åringar arbetade under flera månader tillsammans med boken Alla får åka med av Anna-Clara Tidholm. Boken lästes många gånger för barnen och personal och barn dokumenterade och ordnade efter hand också många lekmiljöer i anslutning till boken.

Om man arbetar på ett sådant sätt kommer varje vecka att planeras med aktiviteter som utgår från barnens intressen, erfarenheter och lärande, snarare än att det är fasta tider i ett schema. Det är på många sätt bättre eftersom det gör att det är enklare att förändra och utveckla det lärande som synliggörs i uppföljning av lärandet. Men man måste å andra sidan vara noga med att se till att barnen ändå möter aktiviteterna varje vecka eller varje dag, såsom beskrivs ovan. Med ett sådant arbetssätt är det särskilt viktigt att bokföra att varje barn får del av undervisningen men också att det sker en progression i barnets lärande.

I ett längre perspektiv kan årshjul och årsplaneringar också stötta det innehåll som barnen bör möta över året. För det metaspråkliga innehållet och ordförrådet kan man exempelvis lägga de olika momenten i progression i en årsplan, gärna tillsammans med förslag på övningar, så att var och en i personalgruppen kan genomföra undervisningen när den är aktuell. I avsnitt 5 föreslogs exempelvis en progression för att förstå hur ord rimmar som ser ut så här:

1. Övningar där ljudalstrande föremål används (exempelvis burkar med föremål i, musik-instrument och liknande) för att utveckla lyssnandet.
2. Övningar där barnen lyssnar på ljud i början och slutet av ord.
3. Låta barnen lyssna till flera rimsagor och verser, och efter hand fylla i rimordet på slutet.
4. Hitta rim till sina namn.
5. Para samman rimord.
6. Diktera dikter eller sagor tillsammans med rim.

Varje område kan sedan planeras i progression på samma sätt.

Ett annat sätt att planera kan vara att istället fokusera på olika områden eller förmågor i språkutvecklingen i olika tematiska projekt. Oberoende av vad projektet handlar om kan exempelvis undervisningsfokus samtidigt ligga på en språklig förmåga. På så sätt kan olika projekt under året också omfatta ett språkligt lärande. I ett projekt om barnkonventionen kan barnen exempelvis använda läs- och skrivförmågan genom att diskutera barnkonventionen och diktera om olika områden, skriva protestplakat och skriva inbjudningar till vårdnadshavarna när projektet avslutas. I ett projekt om fysikaliska fenomen som behandlar skruven, kilen och de andra så kallade enkla maskinerna kan istället fokus ligga på att läsa böcker om maskinerna och diskutera och använda innehållet.

På så sätt kan förskolan i ett årshjul besluta om vilka områden som ska behandlas när, under årets olika tematiska projekt.