Leda språkutveckling - Ett kapitel för rektorer och övriga ledare

Uppföljning av språkutveckling

Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet behöver huvudmannen, förskolan och arbetslaget utvärdera att undervisningen leder till det lärande som avses i läroplanen. Det bör ske återkommande varje kvartal, halvår eller år. För att göra en sådan utvärdering krävs delvis ett annat material än enbart de uppföljningar av undervisningen som sker veckovis. Det kan ske genom att förskolans ledning – rektor, biträdande rektor och förskollärare – deltar i verksamheten och guidar och stöttar personalen i det vardagliga pedagogiska arbetet. Ett exempel på detta är biträdande rektor på en förskola i Nacka, som tillbringar en heldag i veckan på varje förskola och dessutom deltar vid två tillfällen per termin i arbetslagens pedagogiska planering och kollegiala utveckling. Rektors observationer och återkoppling till verksamheten är viktiga styrmedel för att åstadkomma och upprätthålla en god språkutvecklande undervisning.

På en del förskolor och hos vissa huvudmän, exempelvis i Falkenbergs kommun och Pysslingens förskolor, använder man så kallade pedagogiska berättelser för att utvärdera verksamhetens kvalitet. I de pedagogiska berättelserna beskriver personalen löpande under läsåret hur de arbetar med barnen, vilka undervisningsstrategier som genomförs och hur barnen svarar på undervisningen. Rektor gör i samband med det systematiska kvalitetsarbetet en analys av verksamhetens kvalitet under året, vilka styrkor och förbättringsområden som framkommer, utifrån de pedagogiska berättelserna. Huvud-mannen gör därefter en sammanlagd analys av de pedagogiska berättelserna från enheterna för att synliggöra mönster, tendenser av styrkor och förbättringsområden för alla huvudmannens förskolor. Utifrån denna analys planeras sedan åtgärder och insatser i en genomförandeplan för förskolans verksamhet. Den övergripande analysen presenteras också för den politiska styrelsen.

De pedagogiska berättelserna förutsätter att de områden som ska beskrivas av personalen tydliggörs. Andra huvudmän använder eller kompletterar med självvärdering av personalens arbetsformer eller förhållningssätt och miljöns utformning, exempelvis Helsingborgs, Skurups och Ragunda kommuner. Ett exempel på ett sådant observationsunderlag är det som användes i studien i Nacka, och som arbetats fram med stöd av forskning om vad personalen behöver göra för att språkutveckling ska komma till stånd, se bilaga A.

De pedagogiska berättelserna och självvärderingarna som beskriver vad personalen gör ger en kvalitativ bild av förskolans verksamhet och beskriver aktiviteter som med stor sannolikhet förväntas leda till lärande men visar inte om det skett ett faktiskt lärande. Berättelserna och självvärderingarna kan alltså behöva kompletteras med specificerade kriterier och kännetecken för att visa en mer allmängiltig bild av verksamhetens resultat, vilket också sker i exempelvis Falkenberg och Pysslingen.

Det är alltså viktigt att verksamhetens utvärderingsinstrument visar kvaliteten på lärandet och omsorgen på ett sådant sätt att personalen kan avgöra när barnen utvecklas i enlighet med vad som anges i läroplanen, se mer i boken Professionsutveckling och kollegialt lärande. Det innebär att den utveckling som läroplanen anger behöver brytas ned och tydliggöras. Valet av utvärderingsmetod och de kriterier som utvärderas kommer att förtydliga hur förskolan väljer att tolka verksamhetens uppdrag och målsättningar. För att försäkra sig om att rätt saker värderas på ett adekvat sätt är det en fördel att använda observationsunderlag för att rikta personalens blick mot väsentliga områden som forskning och styrdokument lyfter fram.

Det är också av vikt att ett utvärderingsverktyg gör ett generativt urval, det vill säga ett urval som genererar information även om andra utvecklingsområden. Det kan exempelvis röra sig om att utvärdera progressionen i barnens språkutveckling, eftersom språket utgör förutsättning för lärandet inom andra områden, socialt relationsskapande och demokratisk delaktighet. Om alltför många områden ska utvärderas resulterar det lätt i att resultatet blir spretigt och att tydliga utvecklingsområden är svåra att definiera. Det kan leda till att enheterna väljer de utvecklingsmål som man föredrar att utveckla, snarare än att välja de som skulle behöva utvecklas. I avsnitt 19 presenteras några sådana utvärderingsinstrument för språkutveckling, framtagna i andra kommuner, och som också används för att utvärdera undervisningen i förskolan på generell nivå. Här ligger fokus på undervisningens effekter på lärande.

I bilden nedan presenteras en checklista som kan användas för att kontrollera att de viktiga delarna finns med i ett utvärderingsverktyg som är avsett att används på huvudmanna- eller enhetsnivå. Checklistan togs fram för ett utvärderingsprojekt i Stockholms stad 2021, bild 1:
Bild 1. Checklista vid konstruktion av utvärderingsverktyg på huvudmannanivå (Pihlgren, 2021).

Årshjul för det systematiska kvalitetsarbetets alla delar

Den gemensamma organisationen för det systematiska kvalitetsarbetet behöver alltså både innehålla ett årshjul för hur språkundervisningen och dess resultat redovisas samt för hur arbetslagen ska kunna utveckla sitt arbete på längre sikt. Sollentuna kommun har arbetat fram en sådan årlig process som har följande delar, se bilden nedan Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete, inspirerat av Sollentuna kommuns process.

Under hösten sätter arbetslagen utvecklingsmål utifrån vad som framkommit i det kvalitetssäkrande bokslutet. Dessa kommuniceras med ledningen i grupputvecklingssamtal. Rektor gör observationer i verksamheten utifrån de gemensamma utvecklingsmålen och huvudmannen genomför måldialoger med varje förskoleledning. Under våren utvärderas målen och resultaten följs upp och bildar underlag för nästa kvalitetssäkrande bokslut.

Samtidigt som arbetslagen formulerar sina utvecklingsmål för året går också ett utvecklingsuppdrag till de kollegiala lärgrupper som personalen deltar i. Det kan handla om att utveckla sin språkutvecklande undervisning med avseende på exempelvis barnens ordförråd och begrepp eller genom högläsning. De kollegiala lärgrupperna arbetar under året i återkommande möten som inriktas mot att utveckla och förbättra arbetssätten på aktuellt område.

Arbetssättet i lärgrupperna påminner om det arbetssätt för kollegialt lärande som exempelvis används i Skolverkets webbkurser och i det här materialet, och som i forskning har visat sig ha bestående effekter på utveckling:

1. Första tillfället innebär individuell läsning av litteratur på området.
2. Vid nästa tillfälle träffas gruppen för att diskutera litteraturen och förbereda en uppgift som ska genomföras i verksamheten.
3. Därefter genomförs uppgiften som en del av ordinarie arbete.
4. Till sist ses gruppen för att analysera hur genomförandet utföll. Därefter börjar processen om från 1.

Det är viktigt att gruppen ses vid ett specifikt tillfälle endast inriktat på det kollegiala lärandet och att det sker med återkommande regelbundenhet, varannan eller var tredje vecka, om utvecklings ska ske. Det är också viktigt att gruppen leds av någon, exempelvis av förskolläraren, i vars tjänst detta bör ingå som en naturlig del av att ansvara för undervisningen och dess utveckling. Läs mer om detta i böckerna Leda förskolan och Beprövad erfarenhet.

I boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning beskrivs ett utvecklingsarbete inom den statliga satsningen ULF, där forskare och förskolepersonal samverkar för att utveckla lärande och undervisning. Här används aktionsforskning som arbetsform. Genom att arbetslaget möts i kollegialt lärande, läser forskning och provar olika sätt att förändra sin verksamhet under en längre tid utvecklas personalens språkundervisande kompetens samtidigt som de förbättrar sina undervisningsrutiner och sin undervisningsmiljö. Arbetet inleds genom att arbetslaget genomför en observation (filmad) av en undervisningsaktivitet eller -miljö, vald utifrån vad man önskar utveckla. I observationen används ett snarlikt protokoll som det som återges i bilaga A. Därefter analyserar arbetslaget det som händer i förloppet. Man bestämmer sig för en intervention som man vill genomföra, det vill säga en förändring som man tror kommer att påverka lärandet i undervisningsaktiviteten eller -miljön. Interventionen genomförs och resultatet observeras återigen, analyseras och jämförs samt kommuniceras med andra. Andra metoder för att arbeta i kollegialt lärande finns i avsnitt 22 och i böckerna Skolnära forsknings-metoder och Praktisk handbok i kollegialt lärande.

Det här materialet kan fungera som underlag för ett sådant kollegialt lärande genom att personalgruppen under ledning av förskollärare går igenom avsnitt 1–22, ett i taget, läser kapitlet och eventuella fördjupningar samt provar olika arbetsformer i den egna verksamheten för att dra slutsatser. Ett sätt att starta ett sådant utvecklingsarbete av språkundervisningen kan vara att stötta förmågan till analys genom att använda och diskutera de observationsutdrag som finns sammanställda i bilaga A.

Förskollärarens roll

Skolinspektionens utvärderingar och forskning visar att förskollärare är osäkra när det gäller rollen att leda andras lärande och att ta ansvar för utvecklingen. I Svalövs och Bjuvs kommuner anordnade man därför utbildning för förskollärare i hur man leder andra i utvecklingsarbete. Syftet var att förskollärarna skulle känna sig säkrare i att anta en ledarroll med övrig personal för att kunna utveckla undervisningen och leda det kollegiala lärandet. En sådan utbildning kan innehålla följande områden:

• Uppdraget och dess balansakt, det pedagogiska ledningsansvaret, etik och omdöme.
• Individer och grupper i utveckling.
• Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
• Det kollegiala lärandet och återkoppling som utvecklingsmetod.
• Samtalet och att leda genom möten.

Läs mer i boken Förskolläraren som pedagogisk ledare, som är avsedd att användas som kursbok och som växte fram utifrån erfarenheter från ledarskapsutbildningar för förskollärare.

Frågor att fundera över

• Finns ett kollegialt lärande på förskolan/hos huvudmannen idag? Innehåller det alla delar som behövs utifrån avsnittet? Vad kan utvecklas?
• Får förskollärare det stöd som de behöver för att leda undervisningen, utvecklingen av kollegor och det kollegiala lärandet? Vad kan behöva förstärkas? Hur kan det ske?

Prova att utveckla

• Utvärdera de centrala planer som förskolan/huvudmannen har utifrån de båda punktlistorna i avsnittet: Finns alla delar med? Vad behöver utvecklas?
• Utvärdera den utvärdering av verksamheten som förskolan/huvudmannen använder idag utifrån avsnittet och checklistan i bild 1 i detta avsnitt: Vilka delar finns redan? Vilka delar kan behöva utvecklas?
• Utvärdera de kvalitetssäkrande och de utvecklande processer som finns på förskolan/hos huvudmannen genom att jämföra med Sollentunas process i bild 2 i detta avsnitt: Finns alla delar med? Vad kan utvecklas?

•
Använd observationsutdragen i bilaga A i en eller flera personalgrupper för att diskutera de frågor som finns med: Vilken förståelseförändring kan avläsas? Vilken förändring i analysförmåga?

Läs mer om området

• Anderberg, E. (2016). Skolnära forskningsmetoder. Lund: Studentlitteratur.
• Bergmark, UY. & Graeske, C. (2022). Praktiknära forskning i förskola och skola – undervisning, forskning och utveckling i samverkan. Lund: Studentlitteratur.
• Cederberg- Scheike, A. (2020). Praktisk handbok i kollegialt lärande. Leda utvecklingsarbete i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur.
• Katz, S. & Dack, L. A. (2017). Professionsutveckling och kollegialt lärande. Framgångsstrategier och utvecklande motstånd. Stockholm: Natur & Kultur.
• Klang Jensen, A. & Pihlgren, A. S. (2020b). Leda förskolan. Praktika för rektorer. Lund: Studentlitteratur.
• Pihlgren, A. S. (red.) (2022b). Beprövad erfarenhet – vad det är och hur man gör. Lund: Studentlitteratur.
• Pihlgren, A. S. (2023). Uppföljning och utvärdering av förskolans undervisning. Kärnan i det systematiska kvalitetsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
• Rönnerman, K. & Nordberg, A. (2022). Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning. En introduktion till ELSA-modellen. Stockholm: Lärarförlaget.