Förberedelser
Inför den gemensamma träffen förbereder sig var och en genom att läsa texten 8. Planera för progression. Fundera över diskussionsfrågorna nedan. Gör en enkel läslogg medan du läser:
Så här gör du:
- Välj ut mellan 2–4 citat som du finner särskilt intressanta i texten.
- Skriv dem i den vänstra kolumnen.
- Skriv dina egna reflektioner om citatet i den högra kolumnen.
Det hjälper dig att minnas innehållet när ni senare diskuterar i gruppen. - Ta med läsloggen till den kollegiala träffen.
Lärandet sker stegvis, i progression. Med progression menas att kunskapen, kompetensen, färdigheten eller förmågan som är i fokus för undervisningsaktiviteten bygger vidare på det som du vet om barnens tidigare kunnande, det som brukar kallas barnets nuvarande utvecklingszon. Det som barnen kan göra på egen hand hör till deras nuvarande utvecklingszon. Här tränar alltså barnet på egen hand sina färdigheter men du som pedagog behöver inte särskilt undervisa, eftersom barnet redan kan det som övas. Det är bra om miljön erbjuder möjligheter för barnen att fortsätta öva och pröva i lek och aktiviteter.
Bild 8.1. Barnets lärande i olika utvecklingszoner (efter Vygotskij, 1978).
De planerade undervisningsaktiviteterna ska fokusera på att introducera och fördjupa nytt lärande, det som befinner sig inom barngruppens proximala utvecklingszon. Det är sådant som barnet ännu inte kan på egen hand men som det kan med stöttning av dig eller av kamratgruppen. Det är alltså något som utmanar barnet. Lärandeinnehållet får förstås inte vara alltför komplicerat, då kommer barnets erfarenheter ännu inte att räcka till för att förstå, undervisningen faller utanför den proximala utvecklingszonen, se bild 8.1. Din undervisning bör alltså finnas mellan det som barnet redan kan på egen hand och det som det inte ännu kan greppa, på grund av att det saknar erfarenheter. Den proximala utvecklingszonen är undervisarens huvudsakliga arbetsområde.
För att hitta den proximala utvecklingszonen behöver du ha metoder för att observera och dokumentera lärandet succesivt i barngruppen. Det handlar alltså om att ta reda på barnens nuvarande utvecklingszon och göra en bedömning av den proximala utvecklingszonen. Här ställer man sig följande frågor:
- Vad kan barnet/barngruppen nu?
- Vad är nästa steg?
- Hur kan jag stötta utvecklingen dit med undervisning?
Det kan ske genom att du och övriga i arbetslaget under veckan antecknar, fotograferar och filmar för att dokumentera utvecklingen och sedan, vid veckans planeringstid går igenom det lärande som har iakttagits, jämför med det lärande man har planerat för och sedan planerar vad som är nästa steg att ta i undervisningen, exempelvis utifrån följande enkla protokoll (bild 8.2):
Bild 8.2. Enkelt uppföljningsprotokoll för veckoplaneringen (jfr. Klang Jensen & Pihlgren, 2021).
I en förskola i Nacka har man ett liknande protokoll, där man också lagt till sina målområden utifrån det systematiska kvalitetsarbetet i den första kolumnen, se bild 8.3. Mallen används varje vecka. En halvtimme används för att reflektera över det lärande som man har sett, och resten av tiden till att planera nästa veckas undervisning utifrån det:
Bild 8.3. Förskolans målområden som tillägg i första kolumnen av uppföljningsprotokollet (bild 8.2).
Den proximala utvecklingszonen är alltså den zon som barnen ännu inte kan nå på egen hand utan når med stöttning av andra personer eller i samspel med omgivningen. Det är det område som undervisningen ska omfatta. Här har du din huvuduppgift: Att stötta barnen till vidare förståelse och nytt kunnande.
8.1. Frågor att fundera över
- Den proximala utvecklingszonen är undervisarens huvudområde, står det i texten. Vad betyder det för hur du planerar innehållet i din undervisning?
- Hur tar du idag reda på barnens nuvarande kunnande inför en ny aktivitet? Vad kan utvecklas?
- Hur planerar du för nytt lärande? Vad kan utvecklas?
8.2. Prova att utveckla
Här ges några förslag på vad ni kan arbeta med under de två gemensamma träffarna.
Första träffen
Börja träffen med att diskutera texten en stund. Diskussionsfrågorna och deltagarnas citat kan vara ett stöd.
Diskutera därefter någon eller några av observationsutdragen, exempelvis observation 3 och 14.
Förbered den individuella uppgiften. Läs instruktionen och besluta hur arbetet ska läggas upp.
Förslag till individuell uppgift
I den här uppgiften gör du återigen en förskolepedagogisk planering på det sätt som föreslogs i det förra avsnittet. Genomför några aktiviteter i planeringen och tänk särskilt på hur du ska skapa progression mellan varje undervisningstillfälle. Följ därför upp lärandet genom att använda protokollet i bild 8.2. mellan varje undervisningstillfälle och diskutera lärandet och nästa steg med kollegorna. Du kan arbeta enskilt eller tillsammans med en kollega.
Andra träffen
Under den här andra träffen analyseras progressionen i undervisningstillfällena:
- Låt var och en kortfattat beskriva sina aktiviteter och hur progressionen har avlästs.
- Diskutera tillsammans efter varje beskrivning:
- Hur åstadkoms progression i planeringen?
- Ledde detta till en progression i barnens lärande? - Diskutera efter samtliga har redovisat:
- Vilka slutsatser drar vi inför vårt fortsatta planerande och undervisande? - Avsluta med en kort runda där alla svarar kortfattat på frågan:
- Vilka nya tankar och insikter har processarbetet givit er? Hur kan ni använda det i ert vardagliga arbete?
8.3. Läs mer om området
- Pihlgren, A. S. (2021). Rusta barnen för förskoleklass och fritidshem. Lund: Studentlitteratur.
- Smidt, A. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.
Sidan uppdaterades: