Klicka här för att komma till stoppstället på Google maps
Fisksätra gård
Huvudbyggnaden på Fisksätra gård låg vid nuvarande Harrgatan 15. Byggnaden som uppfördes ca 1720, revs i samband med byggnationen av flerfamiljshusen i Fisksätra i slutet av 1960-talet. Foto 1955.
En av de första skriftliga källorna där Fisksätra nämns är från 1562. Den ger belägg för att här fanns ett skärgårdstorp. I källan omnämns det som
ett ”frelse skerietorp” vilket innebar att den som bodde i torpet inte själv
ägde sin mark utan fick betala en avgift, ett arrende, till en adelsman. I det här fallet till Hans Kyle på Erstaviks gård. Det årliga arrendet bestod av en summa pengar samt ett får, två höns, 10 ägg, åtta timmerstockar, sex lass ved och sex dagsverken. Jordbruket i Fisksätra var magert så det ingick inte spannmål eller smör i arrendet, som annars var vanligt i arrenden på den här tiden.
Under 1700-talet finns torpet inritat på flera sjökort eftersom det låg intill
farleden. I samband med ryssarnas anfall 1719 brändes torpet ner. Ett nytt hus byggdes ungefär där änden på loftgångshuset med adress Harrgatan 15 ligger idag. Detta skulle bli ursprunget till Fisksätra gård. De som bodde på Fisksätra gård under 1700-talet, Matts Mårtensson och Matts Johansson, hade det knapert och fick understöd ur den kyrkliga fattigkassan. Jordbruket i Fisksätra lades ner i mitten av 1900-talet och gården revs för att ge plats åt höghusen.
Detalj av karta över Fisksätra med bl. a Fisksätra gård upprättad 1723 av lantmätare Lars Kietzlingh.
Fisksätra gårds placering gentemot höghusen. Kvadraten anger gårdstomtens plats. De prickiga ytorna är åker. Ytorna med trestråiga tuvor och prickade gränslinjer är äng. De heldragna tjocka linjerna är gärdesgårdar. Illustration av Kalle Paulsson.
Drängstugan vid Fisksätra gård. Längst till höger Albertina Lindström, som hyrde stugan. Foto 1918.
Sista arrendatorsparet - Julia och Johan Jansson - på Fisksätra gård ses här bland korna i beteshagen. Foto sent 1940-tal.
Erstaviks gård
Erstaviks herrgård. Foto 2019 av Dick Norberg.
I Nacka ligger Erstaviks gård som har anor från medeltiden. År 1763 köpte grosshandlaren och direktören vid Ostindiska kompaniet Herman Petersen Erstavik. Han tillhörde den grupp förmögna handelsmän och grosshandlare som var verksamma i Stockholm från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet och som kallades för skeppsbroadeln. Namnet kommer av att många av dem hade kontor, lager, magasin och bostad vid Skeppsbron i Gamla stan. De kom från Tyskland, Frankrike, Nederländerna och brittiska öarna. Många ur skeppsbroadeln ägde järnbruk och den viktigaste exportvaran var järn. Till Sverige importerade man förutom spannmål, bland annat kryddor, te och sidentyger.
Herman Petersen (1713–1765) föddes i Göteborg och kom till Stockholm som sjuttonåring där han etablerade sig som affärsman.Han ägde det Petersenska huset vid Munkbron i Gamla stan samt gårdarna Stora och
Lilla Nyckelviken. Stenhuset vid Munkbron och Erstavik är fortfarande i familjens ägor och har sedan Herman Petersens bortgång varit
fideikommiss. Fideikommiss är en arvsform där vanligtvis
den äldsta sonen blir den enda arvingen. I praktiken innebär det att hela egendomen ärvs och inte kan delas mellan olika arvingar. På så sätt blir egendomen intakt generation efter generation.
Dokument från 1797 ur Erstaviksarkivet med hemgiften för Maria Elisabeth Gothar, gift med Herman af Petersens. Foto Annica Roos.
Sidan uppdaterades: