Fjädernpristagare

2023

Djupdykning väcker intresse för klassisk poesi
Har Gustaf Fröding något att säga dagens sjundeklassare? Absolut menar Martin Flodkvist Hjort som har testat ett undervisningsupplägg som gav eleverna en mängd ingångar till Frödings poesi. Genom att kombinera traditionell undervisning med musik, konst, serier och eget kreativt skapande ökade kvaliteten på elevernas arbete och även deras intresse för klassisk poesi.

- Med min artikel vill jag belysa hur man genom att ge elever nycklar till klassisk litteratur kan öppna upp för nya upplevelser, känslor och intresse.

Martin Flodkvist Hjort är lärare i svenska och engelska i årskurs 7-9 på Myrsjöskolan.

Mer lek och färre konflikter med rastpedagog
Hur får man till mer lek och rörelse, ökad trygghet, färre konflikter och bättre koncentration på lektionerna? Gör som Sågtorpsskolan, utse en rastpedagog!

Idén om att ha en person med huvudansvar för rastverksamheten kläcktes av Charlie Österlund, Viktor Dickson Gänger och Niclas Sjöstrand efter att de gjort en rejäl förstudie av uteverksamheten. Idag är rastpedagogen en spindel i utverksamhetens vindlande nätverk av människor, miljöer, material och väder - på alla raster, alla dagar och för alla skolans elever.

– Hela arbetslaget upplever att kvaliteten på rastverksamheten ökat. Tidigare försökte alla vara lite överallt och det blev ofta lite rörigt. Alla sprang fram och tillbaka och hämtade lekmaterial i bodarna på rasterna och ingen visste riktigt vem som gjorde vad. Den nya organisationen med en rastpedagog har skapat ett djupare fokus för alla och därmed en höjd kvalitet på det vi gör.

Charlie Österlund, är grundlärare fritidshem på Sågtorpsskolan, Viktor Dickson Gänger, är grundlärare fritidshem på Boo gårds skola, och Niclas Sjöstrand, är rastpedagog på Sågtorpsskolan.

Kvot ökar gymnasielevers förståelse för lutning
När ämnesplanerna i matematik i gymnasiet ändrades 2021 flyttades en del av det centrala innehållet om funktioner i kursen matematik 2 till kursen matematik 1. Förändringen blev svår för eleverna och endast 34 procent klarade av en uppgift i de nationella proven som handlade om att bestämma en linjär funktion utifrån två givna punkter. Studier visar att elever har en tendens att se på lutning visuellt och att koppla begreppet lutning till ett vinkelmått.

Detta väckte matematiklärarna Birgitta Nilssons, Camilla Ekströms och Victor Dahlbergs intresse. Läsåret 2022/2023 genomförde de en Learning Study på Nacka gymnasium för att undersöka hur de kunde förbättra undervisningen för att stärka elevers förståelse för lutning av linjära funktioner genom att se lutning som en kvot.

– Genom att uttrycka lutningen som en kvot i stället för ett heltal såg vi att eleverna blev bättre på att hantera uppgifter som berör lutningen av linjära funktioner. Eftertesterna visar också att eleverna som deltog i projektet ökade sin förståelse kring begreppet lutning.

Birgitta Nilsson, gymnasielärare och förstelärare i matematik och data. Camilla Ekström, gymnasielärare och förstelärare i matematik och teknik. Victor Dahlberg, gymnasielärare i matematik och fysik. Alla jobbar de på Nacka gymnasium.

Autentisk publik lyfter bildundervisningen
Hur påverkas eleverna av att få skapa i ämnet bild för en riktig publik? Det har Mikaela Kjellgren undersökt i ett projekt i årskurs 4 och 5 där elevernas alster skulle visas i biblioteket, digitalt och i skolans matsal.

Mikaela kunde se ett ökat engagemang och en ökad delaktighet och därmed en ökad måluppfyllelse. Den tänkta publiken triggade eleverna att lägga ner mer tid på arbetet och de peppade varandra utöver det vanliga.

- Fokus skiftade från att göra färdigt, lägga i mappen och gå vidare till nästa uppgift, till att skapa något för ett större sammanhang. Roligast var förstås att se elevernas glädje och stolthet när de visade upp sina arbeten vid utställningarna. Hela projektet skapade också stark känsla av gemenskap, säger Mikaela Kjellgren.

Mikaela Kjellgren är bildlärare i årskurs 4–9 på Boo Gårds skola.

Grupparbeten stärker förmåga till gestaltning hos elever med NPF
Det som är bra för elever med NPF är bra för alla. Det visar Kristina Ekmarks och Teresia Lenander Midows ämnesövergripande projekt i historia, svenska och engelska där elever i årskurs 8 fick göra ett temaarbete om industriella revolutionen. Med en noggrant övervägd gruppindelning, tydliga strukturer och metoder fick eleverna sammanfatta en faktatext om ämnet och skriva ett bokmanus på engelska tänkt för elever i årskurs 3.

- Vi genomförde ett läsförståelsetest på alla elever både före och efter projektet och resultaten visar en klar förbättring, vilket är ett slags kvitto på att det här är ett framgångsrikt sätt att arbeta på. Självklart är det svårt att mäta exakta resultat men vi såg tydligt hur alla elever utvecklades av det här arbetet och särskilt de med NPF, berättar Kristina och Teresia.

Kristina Ekmark är förstelärare samhällsorienterande ämnen i årskurs 7-9, på Myrsjöskolan. Teresia Lenander Midow är speciallärare samt lärare i svenska och engelska i årskurs 7-9 på Stavsborgsskolan.

Bok för reflektion ökar motivation
Kan en reflektionsbok öka mellanstadieelevers motivation? Ja, konstaterar Helena Häger som, med över tio års erfarenhet av att arbeta med reflektionsböcker, har skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

I korthet handlar det om att eleverna får skriva ned sina tankar och funderingar om sitt lärande: hur de lär sig, när de lär sig, vad de är nöjda med och vad de vill träna mer på. Helena vägleder eleverna med korta och tydliga frågor och ibland även med ”börjor” på olika svar.

- Genom att stanna upp, prata om lärandet och fundera en stund blir det mer konkret för eleverna vad de kanske behöver lägga mer tid på men också vad som fungerar bra och inte minst vad de kan påverka själva, säger Helena Häger.

Helena Häger är lärare i svenska/samhällsorienterade ämnen i åk 4–6 på Järla skola.

2022

Språkfokus och samarbete över ämnen fick fler elever att nå gymnasiebehörighet
Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund har undersökt om en systematiserad och målinriktad språkundervisning kan få fler elever på språkintroduktionsprogrammet att ta fler betyg på kortare tid. De har samarbetat mellan ämnena utifrån en gemensam struktur kring ordinlärning och språkutveckling. Det nära samarbetet gav en röd tråd i undervisningen då ord och begrepp upprepades och återkom i varje ämne. Resultatet av deras arbetssätt blev att fler elever lyckades få betyg i tolv ämnen under de två åren och blev behöriga till gymnasiet. Dessutom ökade skolnärvaron då arbetssättet med veckovisa avstämningar och korta delmål ökade elevernas motivation.

Utvecklingsarbetet har genomförts som en del av språkprojektet ”Intensivsvenska”. ”Intensivsvenska” är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Svenska Akademien och Wallenbergstiftelsen.

Ingrid Bröijersén är lärare i svenska som andraspråk, Sofia Eriksson är lärare i svenska som andraspråk och SO-ämnen, Louise Silfverberg är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska, Mirjam Vallin är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och historia, Åsa Vestlund är lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska, på Nacka gymnasium.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik
Bidrar veckotest i matematik till ökat lärande i gymnasiet? Monica Andersson har testat det med fem klasser på ekonomiprogrammet och en klass på samhällsvetenskapliga programmet. Resultaten visade att eleverna presterade bättre om samma matematikinnehåll testades med en veckas mellanrum. Veckotesterna hade dock inte någon effekt på elevernas kursbetyg men en enkät till eleverna visade att en stor andel av de svarande ansåg att veckotesten bidrog till ökat lärande. Projektet med veckotest genomfördes läsåret 2021/2022. I undervisningen användes ett digitalt läromedel och det digitala verktyget Kunskapsmatrisen. Monica Andersson är gymnasielärare i matematik och samhällskunskap på YBC gymnasieskola i Nacka.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare
Ulrika Hansén och Hanna Klug har skrivit en utvecklingsartikel om lärmiljöer på lågstadiet. De har gjort om sina klassrum till ämnesrum och på så sätt kunnat renodla klassrummen och minimera onödiga synintryck. De har möblerat de båda klassrummen likadant för att skapa igenkänning och trygghet och för att eleverna inte ska behöva lägga energi på att koda om när de byter rum. Eleverna har också samma platser i de båda klassrummen. De största vinnarna med ämnesrum är elever med särskilda behov då den avskalade miljön bidrar till ökad koncentration – men en mer medveten ämnesfokuserad lärmiljö gynnar alla. På köpet får barnen dessutom en naturlig rörelsepaus när de ska förflytta sig mellan klassrummen. Ulrika Hansén och Hanna Klug är lågstadielärare på Neglinge skola.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik
Helena Kvarnsell har testat ett upplägg med digitala läxförhör på veckans matematikavsnitt, blandat med uppgifter från tidigare veckor, i stället för att ha större prov några gånger per termin. Resultatet av projektet visar att eleverna tyckte att de lärde sig mer och att de räknade fler matteuppgifter. Arbetssättet gav snabb återkoppling till lärare och elev, eleverna tog ett ökat ansvar för sitt lärande och dessutom fick Helena ett bättre underlag för bedömning. Trots att en del elever upplevde mer stress var de positiva till metoden. ”Jag kommer att fortsätta bedriva undervisning på ett liknande sätt hädanefter. De verkliga vinnarna i detta, enligt mig, är de elever som tycker att matematikämnet är svårt eller/och tråkigt. De får mer gjort, övar mer och lär sig därigenom mer.” Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik i åk 7–9 på Björknässkolan.

Att få välja bok motiverar till läsning och ökar förståelsen för innehållet
Ungdomar läser allt mindre på fritiden. Därför har skolan en viktig roll att arbeta läsfrämjande så att ungdomar får möta böckernas värld. Emma Söderholm och Sonja Schmitz Gustafsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett läsprojekt som de genomförde under hösten 2021 i fyra klasser i årskurs 8. Eleverna fick själva välja vilken bok de skulle läsa utifrån sitt eget intresse och sin nivå. Under projektet fick de skriva loggbok, delta i boksamtal och podda om böckerna. Att få läsa en egen vald bok ökade elevernas motivation att läsa och dessutom ökade deras förståelse för innehållet. Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm är båda förstelärare samt lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO
Fanny Bergquist har undersökt om hennes undervisningsmodell fungerade lika bra i den digitala undervisningen under pandemin som i det fysiska klassrummet. Hon har granskat hur elevernas kunskapsinlärning påverkades och vilka utmaningar och möjligheter som fjärrundervisningen medförde. Resultatet visar att fjärrundervisningen bidrog till att öka elevernas lärande men att det inte var fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärning utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet. Fanny Bergquist var förstelärare och lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9 på Skuru skola när hon skrev artikeln.

Gemensamt planeringsdokument underlättar för elever och minskar stress
Ylva Broman har skrivit en utvecklingsartikel om hur alla lärare på en gymnasieskola kan planera tillsammans, i ett gemensamt dokument för varje klass, för att skapa överblick och struktur för eleverna. På YBC har de utvecklat en sådan modell och utvärderingar visar att arbetssättet leder till minskad stress och bättre studiestruktur för eleverna. Dessutom bidrar det till ökad samverkan mellan lärare och underlättar elevhälsans arbete med elever som har behov av stöd. ”Bland oss lärare upplever jag en större sammanhållning kring klasserna, vi kommunicerar mer om undervisningsinnehåll och hur vi kan skapa bättre struktur kring examinationer,” säger Ylva Broman som är gymnasielärare i svenska och historia på YBC.

2021

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat
Hur får man in programmering i ämnet idrott och hälsa? Det har Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgs skola undersökt i ett ämnesövergripande projekt där eleverna fick utveckla en egen stegräknare genom så kallad blockprogrammering. Stegräknaren användes sedan på olika sätt inom ämnet idrott och hälsa.
Projektet gav fler och mer intressanta resultat än vad de förväntat sig, bland annat uppkom diskussioner om hur programmerade saker i vardagen styr våra beteenden och hur man kan luras av saker som är kodade. I ämnet idrott och hälsa märkte de att eleverna ökade sin förståelse kring begrepp som rörelse, distans och acceleration men framför allt att alla människor rör sig på olika sätt. En positiv effekt var att projektet bidrog till att det blev mer fokus på rörelsekunskap och mindre på prestation.
Dylan Roberts är leg. lärare i idrott och hälsa i åk 4–6. Christer Sjöberg är leg. lärare i matematik, NO, teknik samt idrott och hälsa i åk 4–6. Båda jobbar på Sigfridsborgs skola.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse
När Tavga Abdulla för två år sedan började undervisa på introduktionsprogrammet upptäckte hon att många elever hade svårt för problemlösning. Det gjorde att hon ville undersöka om visuellt stöd kunde förbättra förståelsen. Nu har hon skrivit en artikel om sin studie av cirka åtta elever, på introduktionsprogrammet, i ämnet algebra. ”Efter projektet fick eleverna göra ett test som tydligt visade att det visuella stödet ökat elevernas förståelse och inlärning.” --- ”Idag har jag mer fokus på det visuella stödet i all undervisning, även för elever med svenska som modersmål”, säger Tavga Abdulla och tillägger att hennes arbete väckt intresse då det belyser det faktum att läromedel ofta fokuserar på text snarare än bild.
Tavga Abdulla är lärare i matematik och arbetar på gymnasieskolan YBC.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv
Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola har skrivit en artikel om hur de har anpassat skolans schema för att bättre kunna uppfylla kunskapskraven vad gäller friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. I stället för att skolan ägnar en heldag åt friluftsliv har de fått till en återkommande friluftsundervisning med en klass i taget där idrottslärare ansvarar för helheten. Eleverna har en timme idrott i veckan under två veckors tid. Den tredje veckan har de en lång lektion på 150 minuter som ägnas åt just friluftsliv. ”Framför allt innebär det här upplägget mindre stress. Vi har mer tid till relationsbyggande och att prata med eleverna om annat än om de uppgifter som ska utföras. Att få en halvdag med eleverna utomhus har också inneburit att vi blivit bättre på att se andra förmågor och kvaliteter hos eleverna än de som vanligtvis lyfts fram i ämnet idrott och hälsa.”

Promenader krokar upp kunskaper
"Artikeln beskriver hur vi i tre klasser i årskurs åtta arbetat med så kallade minnespromenader i ämnesområdet svensk språkhistoria. Det är ett faktatungt område som vi sedan tidigare vet att många elever tycker är svårt att ta till sig." Minnespromenaderna bestod av en slinga runt skolan med fem olika stationer. Vid varje station fick eleverna lyssna på en ljudfil med fakta om den specifika epoken, musik och andra tidsenliga ljudeffekteter som vi lärare spelat in. ”Flera elever beskriver att de ”gått promenaden i huvudet” när de gjorde provet.” Minnespromenaderna visar att eleverna tagit till sig av kunskaperna och också kommit ihåg dem.
Malin Hökby är förstelärare och lärare i svenska och engelska och Martin Flodkvist är lärare i svenska och engelska. Båda jobbar på Myrsjöskolan.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet
Vad handlar artikeln om?
– Om ett utvecklingsarbete i ämnet historia i våra respektive klasser i årskurs 9. Syftet med projektet var att utveckla en undervisning som gav eleverna en djupare känsla och förståelse för historien, i det här fallet att leva som ung under tiden för andra världskriget. Ett syfte var också att skapa en undervisning som var lustfylld och engagerande.
– Projektet gick ut på att med mobilkamera och Instagram som verktyg filma och gestalta vardagen för en på förhand given karaktär som vi bestämt, exempelvis en person ur den tyska motståndsrörelsen, en tonåring i England eller en medlen i Hitlerjugend.
Kristina Ekmark är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9. Anna Fredmark är lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9. Båda arbetar på Myrsjöskolan.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever
Vad handlar artikeln om?
– Våren 2021 genomförde vi en poesifestival på Nacka gymnasium med 18 klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Eleverna fick under en vecka både läsa och skriva dikter. Festivalen utmynnade i en poesitävling där finalbidragen lästes in av professionella skådespelare. Eleverna röstade därefter fram tre vinnare per årskurs. De 30 finalbidragen publicerades också i bokform. I artikeln beskriver vi dels hur våra förberedelser sett ut, dels berör vi några studier som handlar om lyrik i skolan. Vi skriver också ett slags instruktion för hur man kan arbeta med poesi, skrivande och inspiration i sin egen skola.
Magdalena Gyllenlood och Pernilla Lämber är gymnasielärare i engelska och svenska. Veronica Wirström är gymnasielärare i filosofi, religion och svenska. Alla tre arbetar på Nacka gymnasium.

Egna böcker stärker barnens självkänsla
I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser.
– I takt med att arbetet med böckerna tog form såg vi hur barnens självkänsla och tillit till sin egen förmåga växte. Böckerna visades på storbildskärm, hängdes upp i lokalerna så att alla barn kunde titta, läsa och via QR-koden lyssna på varandras berättelser.
Ett annat barn konstaterade att ”jag är nöjd med att jag liksom skapat en bok!”, ett citat som också fick bli rubriken på vår artikel.
Elina Hentzel är förskollärare och arbetar på Kristallens förskola.
Evelina Didriksson är förskollärare och arbetar på Kristallens förskola.

2020

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos
Vilka resultat av träffarna för eleverna har ni sett?
– Det tydligaste resultatet med träffarna är att eleverna stärks av att få träffa andra med samma eller liknande utmaningar. Att eleverna kommer till träffarna som självklart är frivilliga är också ett tydligt positivt resultat. Samtal eleverna emellan, särskilt när de yngre möter de äldre, skapar trygghet.
Helena Pålsson är speciallärare i svenska och förstelärare,
Lovisa Östberg är speciallärare i matematik på Sigfridsborgsskolan

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen
Projektet har bidragit till att vi har bättre kunskap om vilka områden som vi ska lägga extra krut på i kemiundervisningen. Projektet har också lärt oss att vara betydligt mer noggranna med förklaringar. Det konstaterar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium.
Så här säger de om resultatet:
”Elevernas förståelse för bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med förklaringsmodeller i form av kortare experiment.”

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö
En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”.
- Artikeln beskriver hur man som pedagog genom en stegvis process kan finna de rätta verktygen för att analysera, dokumentera och utveckla miljön i en förskoleverksamhet. Den stegvisa processen gjorde det möjligt för oss pedagoger att skapa mötesplatser/stationer i form av olika inspirerande rum i rummet.
Rima Somi är lärare för yngre åldrar och arbetslagsledare på Skogsstigens förskola.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal där föräldrar och elever får träffa varje ämneslärare ger mer detaljerad information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Samtliga ämneslärare deltar i alla elevers utvecklingssamtal. Generellt får varje familj en timmes samtalstid och träffa mellan 4–7 lärare, en åt gången, beroende på årskurs. Syftet är att föräldrar och elev ska få mer detaljerad information om elevens kunskapsläge och inblick i varje ämne.
Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson är båda legitimerade 1–7 lärare och arbetar som förstelärare på Neglinge skola.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare
Ett klassöverskridande samarbete mellan fyra klasser i årskurs 8 i ämnena engelska och svenska. I engelska fick eleverna ge skriftlig feedback på varandras texter som vi hade anonymiserat. ”Vi upplevde att eleverna arbetade mer seriöst och noggrant. Men framför allt skapade samarbetet ett ökat engagemang hos eleverna.”
Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm är förstelärare i svenska och engelska i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre
Systematisk repetition av kunskaper – interfoliering – fick eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. ”Vår bedömning är att undervisningsmetoden innebär att eleverna i större utsträckning kommer ihåg vad de lärt sig.”
Lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla på gymnasieskolan YBC har skrivit en artikel om interfoliering som undervisningsmetod .

2019

Ökad likvärdighet med digitala agenter
Artikeln vill belysa hur skolan kan arbeta för att bredda den digitala kompetense . Den beskriver ett treårigt samarbetsprojekt mellan 18 klasser i låg- och mellanstadiet. Idén bygger på att många elever vet och kan mer om digital teknik jämfört med lärare. I projektet modifierades begreppet till ”digitala agenter” utifrån tanken att de skulle vara en länk mellan lärare och övriga elever. artikeln vill vi belysa hur skolan kan arbeta för att bredda den digital kompetensen.
Linnéa Malmsten och Annika Hänsel är lärare på Sågtorpsskolan

Goda resultat med japansk struktur i matematik
"Artikeln handlar om hur vi har utvecklat vår matematikundervisning enligt en strukturerad fem-stegsmodell som vi tagit fram. Modellen bygger på relationell förståelse av matematiska problem genom att eleverna först får lära sig att förstå varför och därefter hur"
Ann-Sofie Berg och Maria Lindholm är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan.
"Artikeln beskriver hur vi utifrån stöttande undervisning genomförde ett arbete om kultur och livsstil, högtider, traditioner och religion. Syftet var att öka barnens kunskaper kring mångfald, olikheter och likheter men också om allas lika rättigheter och stärka barnens förståelse och solidaritet över kulturella gränser."
Aisha Lundgren Aslla är pedagogisk utvecklingsledare och Franziska Forssander är förskollärare inom Myrsjö rektorsområde.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik.
Ökad skolnärvaro, motivation och delaktighet med hundassisterad pedagogik som metod. Detta beskriver socialpedagog Åsa Sparr och specialpedagog Maria Ståhl i sitt arbete med elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.
Åsa Sparr är socialpedagog påBjörknässkolan och Maria Ståhl är specialpedagog inom Barn och elevhälsan

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska.
Ökad medvetenhet om skolans värdegrund men också ökad inkludering. Det är några av resultaten när lärare Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson vävde in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjöd eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.
Emma Wilhelm är lärare i svenska i åk 4–6 samt förstelärare på Sigfridsborgsskolan och Alexander Hermansson är it-ansvarig på Sigfridsborgsskolan.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk.
Lek och samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen. "Projektet bygger på tio återkommande visuella, kinestetiska, auditiva och metakognitiva lekar, alla baserade på ett kooperativt lärande med fokus på samarbete och struktur."
Cajsa Hansen är förstelärare, lärare i franska, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6–9 på Myrsjöskolan

2018

Alla 2018 års pristagare i text och bild (PDF-dokument, 630 kB)

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan
Artikeln handlar om förskolebarns möte med konst, i det här fallet av konstnären Yayoi Kusama. Övergripande beskriver artikeln om hur konst kan användas för att öva sig att förstå andras känslor och i förlängningen utforska sina egna. Joakim Pettersson är lärare på Condorens förskolor.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration.
Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på naturvetenskapliga programmet och språkintroduktion på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Att vända en negativ trend med råttor och sköldpaddor - ett salutogent arbetssätt
Med hjälp av ett kollegialt samarbete med fokus på positiv förstärkning kunde lärarna på Saltsjöbadens Samskola bryta en negativ trend i två stökiga klasser. Eleverna fick ett bättre klassklimat och ett ökat studiefokus. Det konstaterar Lisa Petterson och Katarina Åkerman Gustafsson.

Digital kompetens, kodning och teknik på fritidshemmet.
Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork.
Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola.

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet.
Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande.
Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande.
Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan.

2017

Ett lyft för språket på fritids.
Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus.
Anneli Björkman är fritidspedagog och utvecklingsledare, Linda Björkman är lågstadielärare och förstelärare. Boo Gårds skola.

Erfarenheten som bas och motivation för lärandet - en bildningsresa med gymnasieelever till Uganda, Jenny Segerberg och Kari Mailniemi
Genom att knyta ämneskurser till en studieresa ökar både engagemang och motivation.
Kari Maliniemi är lärare i entreprenörskap, psykologi och samhällskunskap och Jenny Segerberg är lärare i engelska, spanska och kommunikation på YBC

Snipp, snapp, snut – är denna saga verkligen slut?
Johanna Adellian, Vilans skola
En studie om att skriva berättande texter med fungerande avslut
Johanna Adellian är lärare i Sv/So i åk 1–7.

Jul Yalla Jul - Musikprojekt. Anders Kedhammar, Fisksätraskolan
Musikprojektet där sexton elever från olika årskurser deltog, ökade känslan av sammanhang och meningsfullhet hos eleverna.
Anders Kedhammar är lärare i musik och samhällskunskap och arbetar som skolutvecklare på Fisksätraskolan.

Retorik - språkutvecklande och gruppstärkande. Monica Ölander, Boo Gårds skola
"Det handlar om ett retorikprojekt i min klass under en vårtermin i femman samt höstterminen i klass 6. Syftet var att träna på att diskutera, tala inför andra och att utveckla sitt språk. Men också att det skulle vara lustfyllt, tillåtet att ”göra bort sig” och gruppstärkande."
Monika Ölander är lärare i engelska och svenska i åk 4-6.

Daidalos labyrint. Jenny Sörman Kullnes, Saltsjö-Duvnäs förskolor
Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? I projektet om Daidalos utvecklades barnens inflytande och lärande visar förskollärare Jenny Kullnes i sin utvecklingsartikel.

Spel i undervisningen. Åsa Girgensohn, Björknässkolan
Spela sig till lärande, går det? Ett ämnesövergripande projekt med datorspel som verktyg som visade att när dataspelet Minecraft kom in i klassrummet ökade elevernas engagemang.
Åsa Girgensohn är förstelärare och undervisar i fysik, kemi, biologi, teknik, matematik och bild på Björknässkolan i Saltsjö-Boo.

3D-MODELLERA MERA! En undersökning av 3D-modellering inom slöjdämnet
En 3D-skrivare i textilslöjden utökar inte bara antalet formgivningssätt, fler elever blir också intresserade av ämnet. Slöjdläraren Mikaela Assmundsson på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om hur hon arbetat med 3D-printing och 3D-modellering på textilslöjden.

2016

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna
Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod. Jenny och Alexander arbetar på Sigfridsborgsskolan i Älta.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?
Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen. Ann Harmon är förstelärare och arbetar på Skuru Skola.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla
Med hjälp av musikterapi fick de nyanlända eleverna en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Dessutom vågade de ta mer plats i skolan. Musiken är ett utmärkt medel för integrering säger Ulrica Roald som är förstelärare och lärare i musik och musikterapi i åk 4-9 på Saltsjöbadens Samskola

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska
Konkreta lärandematriser med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Sickla skola i Nacka. – Matriserna skapar både motivation och tydlighet, säger Jakob Tham.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen
Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning. Jessica arbetar på Igelboda förskola.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden
Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang
Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

2015

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT
"Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan
Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen som arbetar på Condorens förskolorbeskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Kamrathandledning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers kunskapsutveckling
Kan elever komma längre i sin kunskapsutveckling om de utvärderar både sin egen och sina kamraters arbetsinsatser i skolan? Förstelärarna Camilla Björkman och Mia Hasselblad gav sina elever ett verktyg för utvärdering, och beskriver i denna artikel vilken effekt det fick på elevernas lärande. Camilla och Mia arbetar på Myrsjöskolan 7-9.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet
Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.