En ring av ungdomar står samlade. Dagens fråga är: Vad är du tacksam för? Svar efter svar vävs samman i en ordfläta innan dagens tema tar vid. Den här gången handlar det om ”vi och dom”, om stereotyper, generaliseringar och hur människor kategoriserar varandra.
Det är en av nio träffar inom Toleransprojektet där 30 elever från Nackas kommunala högstadieskolor utforskar frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och människovärde.
– De som är med i projektet får fördjupa sig i till exempel frågor om identitet och hur grupper bildas. Vi tar avstamp i Förintelsen och lär både om och av den, berättar Lisa Petterson som är lärare på Saltsjöbadens samskola och samordnare och pedagogisk ledare för projektet.
Tid att reflektera och prata
Projektet bygger på lärarnas beprövade erfarenheter, samtal med eleverna, lärdomar från tidigare år och inspiration från det nätverk som finns för toleransprojekt i landet. Arbetssättet är välbekant för eleverna, de läser, skriver, samtalar och diskuterar. Varje träff innehåller återkommande moment för att skapa trygghet och igenkänning. Träffarna avslutas alltid med en gemensam utcheckning där eleverna får sätta ord på vad de tar med sig från dagen.
– Det kan vara ganska tufft att komma till en helt ny grupp. Därför är det viktigt att det finns en struktur som eleverna känner igen. De ska känna sig trygga och veta vad som väntar, förklarar Lisa.
En elev berättar att gemenskapen är en av de viktigaste delarna i projektet:
– Det bästa med Toleransprojektet är alla fina människor jag har lärt känna och alla nya vänner jag har fått. Det är människor som jag förmodligen kommer att ha med mig hela livet. Men det är också otroligt viktigt att få veta vad som hände för 80 år sedan, för det får inte hända igen.
Att stå stadigt i sina skor
Dagens barn och unga befinner sig i ett snabbt informationsflöde där det inte är ovanligt med förenklade budskap, desinformation och propaganda. Vi ser också uttryck för antisemitism och antidemokratiska budskap i samhällsdebatten och skolmiljön.
– Målet med projektet är att stärka elevernas förmåga att tänka själva, lyssna på andra och stå upp för det de tror på. Vi vill stärka deras empati och deras inre kompass. De ska kunna stå stadigt i sina skor, våga säga ifrån när något är fel och veta hur man kan göra motstånd på ett säkert sätt, säger Lisa.
En viktig del är att kunna möta människor med andra erfarenheter och perspektiv.
– Vi tränar på att samtala om svåra och kontroversiella frågor, att vara nyfiken och att försöka förstå varför någon tycker som den gör. Att tillrättavisa och skuldbelägga fungerar inte. Samtal, lyssnande och nyfikenhet är mycket starkare verktyg för att nå varandra, säger Lisa.
En resa som stannar kvar
I april reser gruppen till Krakow. Där får eleverna besöka historiska platser, ta del av berättelser om judiskt liv före och efter Förintelsen och besöka miljöer som de arbetat med under året.
– Det är där projektets alla bitar faller på plats. Jag glömmer aldrig hur fjolårets elever med stor respekt vandrade i de historiska miljöerna och verkligen försökte förstå och leva sig in i judars liv och erfarenheter, berättar Lisa.
Trots alla viktiga ämnen och starka historiska berättelser är det eleverna själva som berör Lisa allra mest:
– Det finns så mycket klokskap hos våra ungdomar. Ofta hör man vuxna prata om dagens unga på ett negativt sätt. Men när man sitter i de här samtalen och hör hur eleverna resonerar blir man verkligen berörd.
OM TOLERANSPROJEKTET
I Toleransprojektet deltar 30 elever och åtta lärare från åtta kommunala högstadieskolor: Saltsjöbadens samskola, Stavsborgsskolan, Boo gårds skola, Eklidens skola, Björknässkolan, Ektorps skola, Myrsjöskolan och Sickla skola. Under läsåret träffas de vid åtta halvdagar och en heldag i december. Projektet avslutas med en studieresa till Polen i april. Läs mer om Toleransprojektet här
Sidan uppdaterades: