Nackas kommunala skolor stärker NO-undervisningen genom ökad kommunikation

I en korridor på Järla skola drar eleverna på sig ytterkläderna. Skoldagen är över och februarimörkret har lagt sig. Men för ett tiotal lärare väntar en 90 minuter lång kollegial träff om att öka elevernas kommunikation i naturvetenskap och teknik.

Forskning blev underlag för kollegialt lärande

Det är Pia Larsson, samordnare för Naturvetenskap och teknik för alla (NTA), som håller i mötet, idag tillsammans med läraren Annelie Adolfsson. Träffarna som är sex till antalet baseras på forskningsprojektet ”Nytta” som undersökt hur lärare kan använda olika metoder för att uppmuntra elever att prata mer naturvetenskap under lektionerna.

– Det är väldigt värdefullt för lärare att få tid att samlas, prata om undervisning och reflektera över sin egen praktik. Ofta har lärare fullt upp med att förmedla ett ämnesinnehåll och hinner kanske inte tänka på hur de ska öka kommunikationen. Men om de använder NTA:s temalådor får de ett färdigt laborationsmaterial, ett beprövat lektionsupplägg och kan lägga mer krut på att försöka få fler elever att prata naturvetenskap och teknik, säger Pia.

Från teori till klassrumspraktik

För lärarna på Järla skola är det femte gången som de ses. Varje träff tar upp en utmaning som man som lärare kan möta i klassrummet och som konkretiseras genom filmade undervisningssituationer. Som alltid inleder Pia med en återblick på föregående gång. Träff fyra handlade om hur elever kan uppmuntras att prata mer naturvetenskap och teknik med varandra i grupparbeten.

– Det är viktigt att vara lyhörd, ta elevernas frågor på allvar och använda metoder som involverar och fördjupar samtalet. Läraren behöver tänka på att ställa öppna frågor och till exempel ge gruppuppgifter som inte ger samma resultat, så att de får något att berätta om för varandra, sammanfattar några av lärarna.

Bilder, gester och öppna frågor

Dagens utmaning handlar om hur bilder och gester kan användas för att få eleverna att kommunicera mer. I filmen som visas får lärarna följa två kollegor. En lektion börjar med att eleverna får rita hur de tror att en glödlampa ser ut inuti. Sen gör de en laboration och därefter får de instruera läraren att rita en glödlampa på tavlan. Övningen gör det tydligt vad eleverna har uppfattat och vad som fortfarande är oklart.

– Varför ska vi ägna nästan en hel lektion åt att rita en lampa? Är det ens ett rimligt arbetsmoment? frågar Pia lärargruppen.

Svar kommer snabbt.

– Eleverna behöver ställtid. Det är viktigt att inleda med att ta en omväg för att få med sig alla. Det väcker nyfikenhet och hjälper dem att tänka djupare. En stor del av vårt uppdrag är att få dem att vilja förstå varför saker händer, inte bara vad som händer, säger en av lärarna.

Våga gissa och skissa

Samtalet fortsätter i bikupor runt borden. En grupp diskuterar hur elever ofta slutar rita när de lärt sig skriva och hur kraven på att ”rita fint” kan vara hämmande. Att våga gissa och skissa är i sig ett tecken på att eleven tänker och det är precis det undervisningen ska uppmuntra.

När diskussionen knyts ihop lyfts vikten av att teckenväxla.

– Alla elever kan inte uttrycka sig fullt ut i text. Genom att rita, laborera och arbeta praktiskt, skriva och tala får fler möjlighet att visa hur de tänker. Det är extra viktigt för dem som inte har svenska som modersmål, säger en lärare.

NO med hela kroppen

Dagens pass är snart slut och Pia avslutar med att fråga om de brukar använda gester för att förtydliga begrepp och processer i NO:n.

- Är inte vi lärare experter på att vifta med händerna? Vi säger alltid allting tre gånger också, skojar en av deltagarna, till allmänt skratt.

Snart fylls rummet av exempel: händer som gnuggas för att visa friktion, armar som vägs upp och ner för balans, cirklar i luften för kretslopp och slutna kretsar, och ihop-pressade handflator för densitet.

Ingen Quick fix men det gör skillnad

Detta läsår genomförs träffarna även på Sickla skola, Vilans skola, Saltsjöbadens samskola, Neglinge skola och Sågtorpsskolan. Stavsborgsskolan och Myrsjöskolan är klara sedan tidigare. Pia har inte hållit i alla tillfällen själv utan hon har haft stöd av Mats Thörnqvist, NTA-utbildare, Annelie Adolfsson och Karin Skarstedt, båda lärare.

När Pia får frågan om lärarna förändrat sin undervisning svarar hon att de måste testa sig fram med de olika undervisningsmodellerna, kanske ha lite tålamod och testa igen:

– Det här är ingen Quick fix men vi vet att det fungerar. Att låta elever använda flera sätt att kommunicera har varit lite underskattat i NO och teknik. Men ämnena har egna fackspråk som är nya för eleverna och för att de ska förstå behöver de få träna på att använda begreppen och provtänka på flera olika sätt.