Fett i avloppet skapar allvarliga problem
Avloppssystemet är konstruerat för att hantera spillvatten av hushållskaraktär – inte stora mängder fett från verksamheter som exempelvis restauranger, storkök och bagerier. När fett hamnar i avloppet kyls det ner och stelnar, vilket skapar problem i form av stopp i ledningar, och pumpstationer. Stoppen kan leda till översvämningar och utsläpp av orenat avloppsvatten, samtidigt som det kan medföra stora kostnader för både ledningsägare och fastighetsägare.
Fastighetsägaren ansvarar för fettavskiljaren
För att förhindra utsläpp av fett i avloppsledningarna ska verksamheter som hanterar livsmedel ha en fettavskiljare. Fastighetsägaren är den som är ytterst ansvarig för att det finns en fettavskiljare installerad eftersom den tillhör fastighetens VA-installation.
Fastighetsägaren ansvarar också för att fettavskiljaren som används är typgodkänd och möter kraven för standard, samt att avskiljaren är korrekt dimensionerad utifrån den verksamhet som bedrivs i fastigheten.
Krav på fettavskiljarens standard
Fettavskiljaren som används ska motsvara svensk och europeisk standard SS-EN 1825. Standarden bestämmer exempelvis produktutformning, dimensionering, drift, underhåll och kontroll.
- Standard för utformning: SS-EN 1825–1
- Standard för dimensionering, drift och underhåll: SS-EN 1825–2
Regelverk för utsläpp till kommunalt avlopp
Det finns flera juridiska krav som reglerar vad som får tillföras det kommunala VA-nätet. Syftet med kraven är att skydda ledningsnätet, VA-anläggningarnas funktion och miljön.
Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412)
Enligt 21 § får en fastighetsägare inte använda en allmän VA-anläggning på ett sätt som innebär att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan skada ledningsnätet, påverka anläggningens funktion negativt eller orsaka andra olägenheter. Läs mer här: [länk]
ABVA – Nacka kommuns lokala bestämmelser
Enligt de allmänna bestämmelserna för användning av Nacka kommuns vatten-, spill- och dagvattenanläggning (ABVA) är Nacka vatten och avfall inte skyldiga att ta emot spillvatten som avviker mer än obetydligt från normalt hushållsspillvatten. Verksamheter som genererar spillvatten med särskilda egenskaper eller föroreningar kan därför behöva installera reningsutrustning, exempelvis fettavskiljare, innan utsläpp till det kommunala nätet. Läs mer här: [länk]
Boverkets byggregler (BBR 15, BFS 2008:6)
Avsnitt 6:641 i Boverkets byggregler anger att om spillvatten innehåller mer än obetydliga mängder skadliga ämnen, ska det behandlas eller avskiljare installeras. Detta gäller särskilt för verksamheter där fett, kemikalier eller andra föroreningar förekommer i avloppsvattnet. Läs mer här: [länk]
Vilka verksamheter måste ha fettavskiljare?
Fettavskiljare är en nödvändig installation i verksamheter där spillvattnet som släpps ut innehåller fett, olja eller andra föroreningar som kan skada det kommunala avloppssystemet. Det gäller särskilt restauranger, storkök, livsmedelsindustrier och liknande verksamheter.
Nedan är exempel på verksamheter som normalt måste ha fettavskiljare:
- Restaurang (inklusive pizzeria, sushirestaurang o.dyl.)
- Gatukök
- Cateringverksamhet
- Bageri, café, konditori
- Storkök
- Personalmatsal
- Mottagningskök
- Skolor/förskolor
- Livsmedelsbutik med tillverkning
- Gruppboende med tillverkning
- Charkuteri, slakteri, rökeri
Innan du installerar fettavskiljaren
Att installera en fettavskiljare är viktigt för att skydda det kommunala avloppssystemet och följa gällande regler. Innan du installerar fettavskiljaren behöver du som fastighetsägare göra en anmälan och söka rådgivning för installationen.
Anmälan till bygglovenheten
Installation av fettavskiljare är en anmälningspliktig åtgärd enligt plan- och bygglagen (PBL). Fastighetsägaren ansvarar för att lämna in anmälan till kommunens bygglovenhet innan arbetet påbörjas. Samma krav gäller även vid ändringar eller utökning av befintlig verksamhet.
Anmälan görs via kommunens e-tjänst: Länk till e-tjänsten för anmälan
Installation av fettavskiljare
Vid nyinstallation av fettavskiljare gäller särskilda tekniska krav för att säkerställa att anläggningen fungerar effektivt och uppfyller gällande standarder. Dessa krav baseras på den svenska och europeiska standarden SS-EN 1825, som reglerar utformning, dimensionering, drift och underhåll.
Dimensionering av fettavskiljare
För att fettavskiljaren ska fungera effektivt krävs att den dimensioneras korrekt utifrån verksamhetens behov. Den nominella storleken ska bestämmas med hänsyn till mängden och typen av inströmmande avloppsvatten.
Vid dimensionering bör följande faktorer beaktas:
- Mängden fett i avloppsvattnet och fettets densitet
- Vattnets temperatur
- Typ av diskmedel som används
- Verksamhetens vattenflöde – detta får inte överstiga avskiljarens kapacitet
Enligt beräkningsformeln i standarden SS-EN 1825–2 ska fettavskiljaren dimensioneras efter det faktiska vattenflödet. Tabellen nedan ger en förenklad vägledning baserat på antal matportioner per dag:
| Matportioner per dag 1) | Dimensionerat flöde (liter per sekund) |
| 200 | 2 |
| 201–400 | 4 |
| 401–700 | 7 |
| 701–1000 | 10 |
För exakt dimensionering rekommenderas att du kontaktar en återförsäljare eller installatör. De kan hjälpa dig att ta hänsyn till alla relevanta faktorer och säkerställa att fettavskiljaren uppfyller kraven för just din verksamhet.
Placering av fettavskiljaren
En korrekt placerad fettavskiljare är avgörande för att säkerställa effektiv tömning, god hygien och en säker arbetsmiljö.
Fettavskiljaren kan placeras både inomhus och utomhus, men enligt livsmedelslagen får den inte installeras i lokaler där livsmedel hanteras eller där slangar måste dras genom sådana utrymmen vid tömning. Detta för att undvika hygieniska olägenheter. Placeringen ska vara lättåtkomlig för tömning, med fri väg mellan tömningspunkt och slamsugningsfordon.
För bästa funktion bör fettavskiljaren placeras nära källan, gärna nedgrävd i marken. Vägen till tömningsplatsen ska ha minst 26 tons bärighet, vara 3,5 meter bred och fri från hinder som murar, staket och växtlighet.
Vid inomhusplacering krävs god ventilation, golvbrunn, belysning och tillräckligt utrymme för tömning och inspektion. Lock eller manlucka ska vara åtkomlig och inte övertäckt. Varmvattenkran och slang rekommenderas för rengöring. Regelbunden tömning minskar risken för lukt och driftstörningar.
Endast köksavlopp får kopplas till fettavskiljaren – exempelvis vask, diskmaskin och golvbrunn. Avlopp från toaletter eller andra sanitetsutrymmen får inte anslutas.
Skötsel och ansvar
Fastighetsägaren ansvarar för fettavskiljarens drift och underhåll. Det innebär att tömning ska ske enligt tillverkarens drift- och skötselinstruktioner samt enligt ledningsnätsägarens tillstånd och bestämmelser om tömningsintervall. Fastighetsägaren är även ansvarig för stopp eller skador på ledningsnätet som orsakas av fettutsläpp till följd av bristande fettavskiljning.
För att vara säker på att fettavskiljaren fungerar bör den kontrolleras regelbundet. Minst en gång om året bör fettavskiljaren kontrolleras av en servicetekniker med erforderlig produktutbildning. Vid kontrollen bedöms bland annat fettskiktets tjocklek, larmets funktion och vattennivån i tanken. En funktionskontroll av hela anläggningen bör göras vart femte år.
Luftning
För att undvika dålig lukt, avlagringar och oönskade rötningsprocesser krävs god luftning av både fettavskiljaren och dess till- och utloppsledningar. Luftledningar ska installeras separat och helst placeras i byggnaden. Avluftning får inte kopplas till det kommunala VA-nätet. Den bör i stället ledas upp och ut över taket för att undvika att dålig lukt sprids. Placera aldrig avluftningen i närheten av fastighetens luftintag.
Hantering av matfett och frityrolja
Större mängder fett, som till exempel frityrolja, får inte hällas i avloppet – även om en fettavskiljare finns installerad. Fettavskiljaren är konstruerad för att skilja ut fett från avloppsvattnet och inte för att ta emot större fettmängder på en gång. Om för mycket fett tillförs riskerar avskiljaren att sluta fungera.
Mat och frityrolja ska i stället samlas in för fettåtervinning i separatbehållare. Eftersom fett är en resurs samlas det ofta in utan kostnad av olika entreprenörer.
När fetterna och oljorna inte längre används i livsmedelstillverkning kan de i stället återvinnas och bli till en råvara vid tillverkning av nya produkter inom kemisk och teknisk industri. Exempel på produkter är bland annat tvål- och tvätt produkter, stearin, papperskemikalier, färg, plast, gummi eller bränsle.
Genom att återvinna fett bidrar du till en mer hållbar hantering av avfall och minskar risken för driftstörningar i avloppssystemet.
Tömning av fettavskiljare
Fettavskiljare ska tömmas regelbundet, med intervall som anpassas efter verksamhetens behov och mängden fett som samlas. Enligt Nacka kommuns avfallsföreskrifter ska tömning ske minst en gång var fjärde vecka, eller oftare om det krävs för att upprätthålla god funktion och undvika överfyllnad. Mindre avskiljare kan behöva tätare tömning.
Vid varje tömning ska hela avskiljaren tömmas och spolas ren med vatten. Därefter ansvarar verksamheten för att fylla upp den med vatten igen. Större mängder fett får inte tillföras avskiljaren utan ska hanteras separat.
Tömning ska göras av våra entreprenörer
För de flesta verksamheter ska tömning av fettavskiljaren endast utföras av Nacka vatten och avfalls upphandlade entreprenör i enlighet med avfallsföreskrifternas bestämmelser. Tömningarna sker enligt ett fastställt schema för att minska antalet transporter och därmed miljöpåverkan.
Det är viktigt att fettavskiljaren är lättåtkomlig vid tömning. Om entreprenören inte kan komma åt avskiljaren debiteras kunden ändå. Läs mer om detta under avsnittet placering av fettavskiljare.
Abonnemang för tömning
Om din verksamhet har installerat en ny fettavskiljare behöver du teckna ett abonnemang för tömning. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att abonnemanget tecknas och att fettavskiljaren töms enligt gällande föreskrifter.
Starta abonnemang genom att fylla i och skicka in blanketten via e-post till miljo@nova.se
Abonnemang för tömning av fettavskiljare (PDF-dokument, 184 kB)
Undantag från ordinarie tömningsintervall
I vissa fall kan verksamheter ansöka om undantag från det ordinarie tömmningsintervallet för fettavskiljare. Nacka vatten och avfall gör en bedömning av verksamhetens behov och skickar ett underlag till Natur- och trafiknämnden. Nämnden fattar beslut om dispens kan beviljas.
Observera att ett undantag endast kan medges om det inte påverkar fettavskiljarens funktion eller medför risk för miljö- eller driftstörningar.
Ansökan görs via blanketten nedan. Skicka blanketten till miljo@nvoa.se.
Ansökan om undantag från tömningsintervall för fettavskiljare (PDF-dokument, 188 kB)
Så fungerar en fettavskiljare
Fettavskiljaren består av en tank med mellanväggar. Avloppsvattnet leds in till avskiljaren via avloppsröret. När vattnet rinner med rätt hastighet genom en avskiljare sjunker slam och tyngre partiklar till botten i avskiljarens första fack medan fettet stiger och lägger sig vid ytan på nästa fack, eftersom fett är lättare än vatten. Det renade vattnet rinner sedan ut i ledningsnätet. Med regelbundna intervaller töms sedan fettet med hjälp av slamsugningsfordon.
Är fyllnadsgraden av fett för stor blir inte uppehållstiden tillräckligt lång vilket leder till att fettet passerar genom avskiljaren. Då blir inte fettet kvar i anläggningen utan transporteras ut i ledningsnätet. Till avskiljaren kommer även matrester. För att de inte ska störa reningen ska de skiljas av i en separat eller integrerad slamavskiljardel i fettavskiljaren.
Larm och provtagning
Avskiljaren ska ha larm och möjlighet till provtagning på utgående avloppsvatten. Vid larm ska tömning beställas omgående.
Bilden nedan visar en fettavskiljare i genomskärning. Efter att spillvattnet kommer in i avskiljaren via inloppet sjunker slam och tyngre partiklar till botten i en avdelning. I nästa avdelning flyter fettet upp till ytan och spillvattnet tar sig ut via utloppet.
Sidan uppdaterades:
