13. Inkludera eleverna i verksamhetens planering, genomförande och ansvar

Demokrati utövas i samspel med andra och handlar bland annat om att våga säga sin åsikt, ställa frågor, lyssna på andra, diskutera och kompromissa. Demokrati är alltså en gruppaktivitet där gruppen tillsammans diskuterar, fattar beslut och agerar på områden som rör och gagnar alla. I lärgemenskap är det därför viktigt att gruppen gemensamt gör överenskommelser om hur man tillsammans ska verka och att man också tillsammans följer upp hur gemenskap, lek och lärande fungerar, exempelvis i samling med öppen problem- och konfliktlösning, se avsnitt 11. Som vi såg i det förra avsnittet är en annan viktig del av elevernas inflytande att pedagogerna integrerar elevernas intressen, behov, erfarenheter och initiativ i planeringen av verksamheten. I det här avsnittet ska vi behandla ytterligare en del av inflytandet, nämligen hur elever kan delta i planeringsarbetet och genomförandet av verksam-heten.

Elevers delaktighet från låg till hög grad

Eleverna utövar inflytande i olika hög grad, beroende på vilket fritidshem de går på, beroende på aktivitetens beskaffenhet och pedagogernas kunskap och vilja till att dela med sig av beslutandet. Man kan beskriva elevers delaktighet i olika steg, från låg eller ingen delaktighet till hög grad av medbestämmande (Hart, 1992):

• Första steget: Manipulation, eleverna förstår inte meningen med vad som görs utan deltar på ett sätt som enbart tjänar de vuxnas syften.
• Andra steget: Utsmyckning, eleverna deltar men kan inte eller ges inte möjlighet att påverka något eller ha några åsikter.
• Tredje steget: Symboliska åtgärder, eleverna tillfrågas men deras svar innebär i själva verket små eller inga möjligheter till påverkan.
• Fjärde steget: Eleverna informeras och är delaktiga inom ett avgränsat område.
• Femte steget: De vuxna beslutar men informerar och konsulterar eleverna.
• Sjätte steget: Vuxna initierar och eleverna deltar i besluten.
• Sjunde steget: Elevinitierat och elevstyrt, eleverna tar initiativ och fattar egna beslut.
• Åttonde steget: Elevinitierade beslut som delas med vuxna, eleverna initierar något och får de vuxna att delta.

Stegen beskriver en utveckling från passiva till mycket aktiva elever. Beroende på vad som är i fokus kommer olika steg att användas. Om personalen planerat undervisning på ett visst område kanske det fjärde steget av delaktighet kan vara aktuellt – eleverna kan genom sina intressen styra att vissa områden utvecklas och fördjupas. Är det istället fråga om att välja aktiviteter till Fritidshemmets dag kanske personalen bjuder in eleverna i valet av aktiviteter – sjätte stegets delaktighet. Steg åtta innebär att eleverna både tar initiativ till det som ska ske och dessutom engagerar de vuxna, till exempel som när personal inbjuds att delta i elevernas rollek på elevernas villkor.

De första tre stegen i skalan kan i själva verket knappast betraktas som delaktighet, även om det skenbart kan se ut så. I dessa steg verkar det som att personalen bjuder in eleverna att vara delaktiga men elevernas förslag och synpunkter beaktas i själva verket inte. Skalan kan användas för att exempelvis i arbetslaget och med lärarkollegorna resonera om elevernas möjlighet till inflytande och vad som kan utvecklas ytterligare i verksamheten.

Elevinflytande över planering och genomförande – så här kan man göra

De steg som innebär en mer reell form av inflytande för eleverna är steg 4–8. Dessa innebär att pedagogerna i olika hög grad delar med sig av sitt eget inflytande till eleverna. På flera av fritidshemmen i Nackastudien praktiserades valbara aktiviteter under eftermiddagens verksamhet. Eleverna gick till de aktiviteter som de helst önskade delta i. Här är det fråga om delaktighet i det fjärde steget: Eleverna informeras och kan vara delaktiga genom att välja den aktivitet som de önskar (se exempelvis observation 5 i observationshäftet).

I ett av de observerade fritidshemmen fick eleverna vara med och föreslå aktiviteter som skulle genomföras vissa dagar (se observation 6). Aktiviteterna planerades av personalen men dessa konsulterade eleverna, steg 5. Eftersom eleverna tydligt tillfrågas om förslag inför planeringen har alltså graden av inflytande ökat, jämfört med att enbart låta dem välja.

I ett annat fritidshem initierade pedagogerna ett boktema under ett antal veckor, där varje elev valde en bok hemifrån, från biblioteket eller fritidshemmet. En bok i taget lästes under en vecka och den ansvariga eleven deltog under veckan med att planera aktiviteter, relaterade till boken, som genomfördes i elevgruppen. Pedagogerna har initierat temat men eftersom alla elever deltar i besluten om sin egen bokvecka är delaktigheten på sjätte steget.

I ett av Nackas fritidshem arbetar man med olika tematiska projekt, där eleverna såväl initierar som håller i egna aktiviteter. Ett exempel är de idrottsaktiviteter som två elever planerar för sina yngre kamrater (se observation 13). Personalen väljer vilka två elever som ska samarbeta och dessa två planerar, med stöd av den vuxne, vilka aktiviteter som ska genomföras och hur det ska gå till, sjunde steget av delaktighet och inflytande.

I det åttonde steget initierar eleverna själva aktiviteten och får också pedagogerna att delta. Det kan exempelvis handla om att eleverna vill genomföra ett tematiskt projekt om Legomasters, som i det populära tv-programmet. Genom att eleverna på det aktuella fritidshemmet i Nacka själva börjar leken, presenterade idén för personalen och visade hur det skulle kunna gå till, nådde delaktigheten det åttonde steget. För pedagogernas del kan det tematiska projektet som uppstår knytas till läroplansmål och planeras i en FRIPP under hand som projektet fortlöper.

Det är framför allt i de senare stegen 4–8 som personalen behöver vara skicklig på att lyssna för att höra vad eleverna är ute efter och svara på ett sätt som inte sätter stopp för det kreativa tänkandet eller för det ansvarstagande över verksamheten som eleverna visar.

Vad kan eleverna bestämma över och vad bör personalen besluta?

I barnkonventionen fastslås barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad. Det innebär inte att eleverna alltid kan få sin vilja fram men däremot att de har rätt att uttrycka sin åsikt, att bli lyssnade på och att bli tagna på allvar. Så vad kan eleverna egentligen vara med och bestämma i fritidshemmets verksamhet?

Den franska progressiva pedagogen Celestin Freinet (1988), som verkade i första halvan av 1900-talet, har ett användbart svar på den frågan. Han menar att allt som du som pedagog inte nödvändigt måste styra över kan du lämna över till eleverna. När man tänker efter är det ganska mycket. Eleverna kan, efter att ha tittat på hur pedagogerna gör, kontrollera och markera närvaron, de kan i samlingen visa på schemat vad eftermiddagens aktiviteter innehåller på fritidshemmet, de kan leda samlingar och även problem- och konfliktlösningstillfällen, om de bara får stöd av pedagogerna med tydliga modeller för hur man ska göra. Som vi har sett av verksamhetsexemplen ovan kan de också hålla i aktiviteter för sina kamrater, skapa tematiska projekt och de kan också planera och hålla i rastaktiviteter om de stöttas av en pedagog.

Vad är det som eleverna inte bör hålla i då? kanske du undrar. De professionella har ansvar för att se till att de undervisningsaktiviteter som genomförs på fritidshemmet är kopplade till läroplanens innehåll. Det kan eleverna inte ta ansvar för. Andra professionella ansvar som pedagogerna måste ta är att se till att verksamhetens innehåll kompletterar förskoleklassens och grundskolans genom de skapande och utforskande arbetsformerna, och att innehållet i verksamheten också fungerar kompensatoriskt och ger alla elever lika möjlighet att gå vidare i sin utveckling.

Pedagogerna har också ansvar för att alla elever får del av det centrala innehållet och att de utmanas på områden som de annars inte skulle möta eller välja. Det innebär att det också behöver finnas aktiviteter som alla elever deltar i och som pedagogerna planerar och beslutar om. Även i dessa kan dock eleverna ha ett inflytande (steg 4–6 i inflytandegrad). Det är alltså en hel del som eleverna kan ha inflytande över och det är ännu mer som elever och pedagoger kan dela inflytande över.

Omsorgstidens planering

Under den senare eftermiddagstiden och den stund på morgonen som omramar den timplanebundna, obligatoriska delen av skoldagen ligger på de flesta fritidshem en högre vikt vid omsorg. Morgonens ankomst, frukost och aktiviteter innan skoldagen behöver nödvändigtvis inte innehålla utmanande lärande, det kommer att erbjudas vid andra tillfällen under skoldagen, både i skolan och på fritidshemmet. Detsamma gäller den senare delen av eftermiddagstiden, då de gemensamma pedagogiska aktiviteterna är avslutade och då eleverna leker eller deltar i aktiviteter som de själva väljer.

På ett fritidshem som jag har mött kallade man dessa två tidpunkter – morgonstunden och den sena eftermiddagstiden före hemgång – för Morgonmys respektive After school. Samma pedagog möter eleverna varje morgon respektive varje eftermiddag och fokus ligger på god omsorg. I början på terminen sätts ramarna för vilka aktiviteter som erbjuds under respektive stund och personalen arbetar då flera tillsammans för att eleverna ska förstå och kunna delta i aktiviteterna, genom att personalen finns på plats på morgon och eftermiddag. När eleverna har greppat ramar och aktiviteter krävs endast en pedagog för en grupp som kan vara så stor som 100 elever. I beslut om vilka aktiviteter som ska vara aktuella under den här omsorgsbaserade tiden kan eleverna i hög grad vara delaktiga. De kan också ansvara för och leda olika aktiviteter.

Samverkan med den obligatoriska skolan om elevernas inflytande

Så långt som det är möjligt ska eleven alltså också kunna vara med i beslutsprocessen. Den viktigaste faktorn för att nå ett reellt inflytande är att de vuxna är beredda att verkligen låta elevernas intressen, frågor och synpunkter ha en inverkan på verksamheten. Det är något som fritidshemmets pedagoger också kan hjälpa till att påminna om, även i den obligatoriska skolverksamheten.

Under fritidshemstiden gör personalen inventeringar av elevers intressen, behov och erfarenheter som också kan leda till viktiga insikter om hur även arbetet i klassrummet kan förbättras. Att stämma av inventeringarna med klassläraren är därför viktigt. Detsamma gäller elevernas rätt till inflytande i samband med utvecklingssamtalen. Även om klassläraren ansvarar för att utvärdera att varje elev når målen har ofta fritidshemspersonalen en bred kunskap och kännedom om eleven i situationer utanför klassrumsundervisningen. Det är också viktigt att fritidshemmets verksamhet speglas i utvecklings-samtalet, eftersom den ofta utgör halva elevens skoldag. Fritidshemmet kan exempelvis skapa möjlighet för eleverna att innan samtalet få reflektera över vad man kan och vill utveckla på fritidshemmet. De målsättningar som formuleras kan eleven presentera vid utvecklingssamtalet. Det är också ett viktigt inflytande.