Leda språkutveckling - Ett kapitel för rektorer och övriga ledare

För fritidshemmets ledning är det viktigt att bidra med de system som kan skapa möjlighet för personalgruppen att ta sitt utvecklande ansvar. Det handlar bland annat om att skapa en tydlig och begriplig språkplan, så att personalen förstår hur läroplanens språkutvecklande centrala innehåll kan omsättas i praktiska, systematiska och återkommande undervisningsaktiviteter. Det kan också handla om att se till att fritidshemmet får del av, kan tolka och följa om det sker en progression i elevernas språkutveckling utifrån det gemensamma arbetet i skola och fritidshem. En annan avgörande del för att fritidshemmens språkutvecklande arbete ska fortsatt utvecklas handlar om att ledaren bygger upp ett system för tydligt och nära ledarskap på fritidshemmet.

I det här avsnittet behandlas dessa strategiska områden: Vad planer för språkundervisning och språkutveckling bör innehålla på fritidshemmet samt hur man kan arbeta med att kontinuerligt följa och utveckla av undervisningen tillsammans med personalen. Här finns också exempel på hur fritidsläraren kan utgöra navet i det arbetet. Vill du ha en utförligare genomgång med fler praktiska exempel rekommenderar jag boken Fritidshemmets mål och resultat, samt för rektorer boken Leda fritidshemmet och för fritidsläraren Språkdidaktik i fritidshemmet – Språkundervisning medan livet levs, se slutet av avsnittet.

Plan för språkutveckling

Det finns inga formella krav på fritidshemmen att ha en språkplan men det är en viktig del av styrsystemet om man önskar att på ett medvetet sätt utveckla elevernas språk under fritidshemstiden. I en gedigen genomgång från Göteborgs stad konstateras att de planer som styr språkutveckling bör innehålla:

• Tydliga och skriftligt formulerade mål – vad som förväntas uppnås i den språkutvecklande undervisningen.
• Syfte – varför språkutvecklingen är viktig och ska genomföras på ett visst sätt.
• Ansvar – vem i styrkedjan som ansvarar för vad i språkutveckling.
• Hur måluppfyllelsen ska dokumenteras – utvärderingssystem som gör det möjligt att följa progressionen i elevernas språkutveckling.

Det är alltså viktigt att planen är ett strategiskt dokument som riktar sig till fritidshemmets personal och hela styrkedjan med ett tydligt uppdrag. I dokumentgenomgången i Studie med fokus på språkutveckling i fritidshem i Nacka kommun (2024, se Läs mer om området) visade det sig att planer eller motsvarande dokument ofta utgjordes av texter med uppräkning av vad personalen gjorde för aktiviteter och hur eleverna upplevde detta. Ofta var adressaten vårdnadshavarna, ibland den egna ledningen. Två planer visade upplägg som istället liknade det som efterfrågas i ovanstående punkter. De innehöll också delvis följande väsentliga kriterier för att planen ska fungera som styrande:

• Ett tilltal som riktar sig till personal och ledare inom den egna organisationen.
• En tydlig genomgång av vilka delar av språkutveckling som ska ses som viktiga.
• Hur organisationen ser ut och respektive nivås ansvar: huvudman, rektor, förskollärare, barnskötare.

Det är samtidigt viktigt att språkplanen inte blir alltför omfattande. Ett exempel på hur en språkplan för fritidshemmet skulle kunna se ut ges i slutet av den här texten.

FRIPP – fritidspedagogisk planering

I studien av Nacka kommuns fritidshem framkom att de flesta i personalgruppen hade en relativt vag uppfattning om vad läroplanen egentligen innehåller i form av centralt innehåll, det vill säga sådant innehåll som eleven har rätt att möta under sin tid i fritidshemmet. Flera av fritidshemmen hade arbetat med innehållet i läroplanens del 4. Fritidshem men personalen hade svårt att omsätta den komprimerade styrdokumentstexten i praktiken. De planerade heller inte utifrån läroplanens innehåll utan snarare utifrån personliga preferenser och möjligen elevernas intressen och önskemål. Det gav i sin tur en skör och svajig undervisning, eftersom den var beroende av enskilda personers insatser, snarare än att vila på forskning och beprövad erfarenhet.

Ett sätt att som skolledare utveckla undervisningskvaliteten på fritidshemmet är att fördjupa insikten om hur personalen planerar längre, tematiska projekt och återkommande rutiner och aktiviteter i fritidspedagogiska planeringar, FRIPP. Det är ett effektivt sätt att stötta personalen att dels få syn på vad den redan gör av läroplansuppdraget och hur det kan beskrivas, dels höja kompetensen. Det systematiska planerandet stärker personalens förmåga att också känna igen de informella processer som kan uppkomma i spontana och autentiska situationer i fritidshemspedagogiken. Planeringen kan alltså hjälpa till att synliggöra och värdera fritidshemspedagogiska arbetssätt.

Ett sätt att undvika ett ytligt planerande, där lärandeinnehållet är oklart eller bygger alltför mycket på personliga preferenser i personalgruppen, är att genomföra en FRIPP i form av en baklängesplanering, backward design (Griffith & Burns, 2017; Wiggins & McTighe, 2011). Den är utarbetad med hjälp av forskning om hur planering måste gå till för att kunna stödja lärandet. Planeringen tar sin början i områdets syfte och vilka långsiktiga mål som ska nås, varför dessa mål är viktiga och vad eleven ska tänkas kunna göra med den erhållna kunskapen, färdigheten eller kompetensen. Man börjar alltså baklänges, genom att fundera över vad det önskade slutresultatet ska vara och hur det ska utvärderas, innan aktiviteterna planeras. Planeringen i FRIPP omfattar följande delar:

• Målfokus: Vad ska eleven lära sig, förmå och förstå?
  - Syfte: Varför ska eleverna lära sig detta? Varför är kunskapen eller färdigheten viktig för människan i världen?
  - Mål: Från styrdokumenten.
  - Elevernas intressen, initiativ och behov: Vilka av elevernas intressen, initiativ och behov kan integreras i området?
  - Förståelse: Vad ska eleven förstå efteråt?
  - Förmågor: Vilka förmågor ska eleven utveckla?
• Utvärdering: Hur vet vi att vi bidragit till elevernas lärande?
  - Kriterier: Vad ska utvärderas?
  - Utvärdering av målen.
  - Utvärdering av elevernas upplevelse.
  - Utvärderingssätt: Hur ska utvärderingarna göras?
• Aktivitetsplan: Hur ska vi genomföra området?
  - Aktiviteter: Vilka aktiviteter genomförs?
  - Lärandemiljö:
  - Hur används lärandemiljön?
  - Vilka material och tekniker används?

Genom att FRIPP:en också innehåller en utvärderande del kommer arbetslaget automatiskt att ha ett underlag för hur de kan följa upp sitt arbete och dess resultat i lärande under veckoplaneringen. Då kan den tidigare veckans arbete gås igenom med frågor som:

• Vilket lärande har vi sett i elevgruppen? Vad var eleverna intresserade av?
• Vad är nästa steg i utvecklingen?
• Vilken undervisning ska planeras inför nästa vecka?

Arbetslagen behöver få stöd att planera en gemensam FRIPP tillsammans innan de på egen hand eller i smågrupper kan utveckla arbetet. Ofta upplevs arbetet som mödosamt och omständligt till att börja med. Det är ett tankekrävande arbete och även många högskoleutbildade är ofta ovana att planera med läroplansmålen i fokus. Efter hand ser de flesta nyttan och glädjen med arbetet. De områden som planeras i FRIPP bör vara övergripande och av tematisk karaktär. På så sätt kan en FRIPP användas för återkommande aktiviteter. FRIPP:en bör dock inte tillåtas att låsa projektet. Ibland kan därför exempelvis aktivitetsdelen inte planeras helt klart, eftersom elevernas intressen kan leda vidare i olika, nya inriktningar. Se också avsnitt 4. Planera i FRIPP i det kollegiala lärmaterialet för personal.

Leda kvalitetsutvecklingen nära, tydligt och pedagogiskt

Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet behöver huvudmannen, fritidshemmet och arbetslaget utvärdera att undervisningen leder till det lärande som avses i läroplanen och att verksamheten utvecklar de områden där man ser förbättringsmöjligheter. För att göra en sådan utvärdering krävs delvis andra metoder än enbart de uppföljningar av undervisningen som sker veckovis i personalens egna planeringar. Det kan exempelvis ske genom att fritidshemmets ledning förtydligas och ges en starkare styrning. Rektor och biträdande rektor kan exempelvis delta vid några tillfällen i verksamheten för att guida och stötta personalen i det vardagliga pedagogiska arbetet. Skolledningens observationer och återkoppling till verksamheten är viktiga styrmedel för att åstadkomma och upprätthålla en god språkutvecklande undervisning. Flera av fritidshemmen i Nacka har exempelvis en biträdande rektor som ansvarar för kvalitetsarbetet och den nära styrningen av fritidshem.

I några fritidshem i Nacka har man också valt att ytterligare stärka ledningsfunktionen genom att utse en högskoleutbildad personal på fritidshemmet till teamledare för fritidshemmets kvalitet. Det har givit snabba resultat eftersom styrningen då både blir tydlig och nära. Teamledaren kan på så sätt också leda möten med personalen, där FRIPP eller andra pedagogiska verktyg utvecklas och prövas. Det kan exempelvis röra sig om att prova olika metoder i personalgruppen och diskutera dessa, innan man använder dem i elevgruppen. I synnerhet i verksamheter som fritidshemmet, där andelen högskole- och gymnasieutbildade för arbete i fritidshem är en bristvara, är det viktigt med en nära, pedagogisk och tydlig ledning för att verksamhetens kvalitet ska bygga på systematiska och återkommande system.

Fritidshemmets språkutvecklande undervisning utvärderas i den obligatoriska verksamheten, genom exempelvis kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och genom de nationella proven i grundskolan. I samband med den årliga utvärderingen bör fritidshemspersonalen också få möjlighet att analysera dessa resultat med utgångspunkt i hur undervisningen under kommande läsår bör utvecklas på fritidshemmet.

Årshjul för det systematiska kvalitetsarbetets alla delar på fritidshemmet

Den gemensamma organisationen för det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet behöver både innehålla ett årshjul för hur språkundervisningen och dess resultat redovisas samt för hur arbetslagen ska kunna utveckla sitt arbete på längre sikt. Sollentuna kommun har arbetat fram en sådan årlig process som har följande delar, se bild 1.

Under hösten sätter arbetslagen utvecklingsmål utifrån vad som framkommit i det kvalitetssäkrande bokslutet, exempelvis utifrån resultaten i nationella prov och kartläggningar. Dessa kommuniceras med ledningen i grupputvecklingssamtal. Rektor/ biträdande rektor gör observationer i verksamheten utifrån de gemensamma utvecklingsmålen. Under våren utvärderas målen och resultaten följs upp och bildar underlag för nästa kvalitetssäkrande bokslut.

Samtidigt som arbetslagen formulerar sina utvecklingsmål för året går också ett utvecklingsuppdrag till de kollegiala lärgrupper som personalen deltar i. Det kan handla om att utveckla sin språkutvecklande undervisning med avseende på exempelvis elevernas ordförråd eller genom högläsning. De kollegiala lärgrupperna arbetar under året i återkommande möten som inriktas mot att utveckla och förbättra arbetssätten på aktuellt område. Arbetssättet i lärgrupperna påminner om det arbetssätt för kollegialt lärande som exempelvis används i Skolverkets webbkurser och i det här materialet, och som i forskning har visat sig ha bestående effekter på utveckling (se fler metoder i det kollegiala utvecklingsmaterialet, avsnitt 21. Fler kollegiala arbetsformer):

1. Första tillfället innebär individuell läsning av litteratur på området.
2. Vid nästa tillfälle träffas gruppen för att diskutera litteraturen och förbereda en uppgift som ska genomföras i verksamheten.
3. Därefter genomförs uppgiften som en del av ordinarie arbete.
4. Till sist ses gruppen för att analysera hur genomförandet utföll. Därefter börjar processen om från 1.

Det är viktigt att gruppen ses vid ett specifikt tillfälle som endast är inriktat på det kollegiala lärandet och att det sker med återkommande regelbundenhet, varannan eller var tredje vecka, om utveckling ska ske. Det är också viktigt att gruppen leds av någon, exempelvis av fritidsläraren, i vars tjänst detta bör ingå som en naturlig del av att ansvara för undervisningen och dess utveckling. Läs mer om detta i böckerna Leda fritidshemmet och Beprövad erfarenhet.

I boken Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning beskrivs ett utvecklingsarbete inom den statliga satsningen ULF, där forskare och personal samverkar för att utveckla lärande och undervisning. Här används aktionsforskning som arbetsform. Genom att arbetslaget möts i kollegialt lärande, läser forskning och provar olika sätt att förändra sin verksamhet under en längre tid utvecklas personalens språkundervisande kompetens samtidigt som den förbättrar sina undervisningsrutiner och sin undervisningsmiljö. Arbetet inleds genom att arbetslaget genomför en observation (filmad) av en undervisningsaktivitet eller -miljö, vald utifrån vad man önskar utveckla. I observationen används ett snarlikt protokoll som det som återges i bilaga A. Därefter analyserar arbetslaget det som händer i förloppet. Man bestämmer sig för en intervention som man vill genomföra, det vill säga en förändring som man tror kommer att påverka lärandet i undervisningsaktiviteten eller -miljön. Interventionen genomförs och resultatet observeras återigen, analyseras och jämförs samt kommuniceras med andra. Även om metoden i det aktuella fallet används i förskolan kan den lika väl användas i utvecklingsarbete i fritidshem. Andra metoder för att arbeta i kollegialt lärande finns i avsnitt 21 och i böckerna Skolnära forskning-metoder och Praktisk handbok i kollegialt lärande.

Det här materialet kan fungera som underlag för ett sådant kollegialt lärande genom att personal-gruppen under ledning av fritidsläraren går igenom avsnitt 1–21, ett i taget, läser kapitlet och eventuella fördjupningar samt provar olika arbetsformer i den egna verksamheten för att dra slutsatser. Ett sätt att starta ett sådant utvecklingsarbete av språkundervisningen kan vara att stötta förmågan till analys genom att använda och diskutera de observationsutdrag som finns sammanställda i materialet Observationsutdrag för kollegial diskussion i fritidshem och som också är en del av detta utvecklings-material.

Fritidslärarens roll

Studien av Nackas fritidshem visade bland annat att de högskoleutbildade grundlärarna i fritidshem/ fritidspedagogerna delvis upplevde sig osäkra om hur och på vilket sätt de skulle utöva det ansvar som de åläggs i Skollagen (SFS 2010:800) att ansvara för fritidshemmets pedagogik. Dels var de osäkra över vilket mandat de hade från rektor att styra verksamheten, dels saknade de delvis verktyg att utöva styrningen över sina kollegor med lägre eller ingen utbildning för arbete i fritidshem. Det är en osäkerhet som återfinns i många fritidshem. I några kommuner har man av detta skäl utvecklat utbildningar för fritidslärare i hur man leder andra i utvecklingsarbete. Syftet var att fritidslärarna skulle känna sig säkrare i att anta en ledarroll med övrig personal för att kunna utveckla undervisningen och leda det kollegiala lärandet. En sådan utbildning kan innehålla följande områden:

• Uppdraget och dess balansakt, det pedagogiska ledningsansvaret, etik och omdöme.
• Individer och grupper i utveckling.
• Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
• Det kollegiala lärandet och återkoppling som utvecklingsmetod.
• Samtalet och att leda genom möten.

Läs mer i boken Leda fritidshemmet. Ett undantag var de fritidshem i Nacka som hade utsett en teamledare, och där denna fått en arbetsinstruktion som kommunicerats med övrig personal.