Hoppa till innehåll

Underhållsarbete e-Arkiv 12/6

Läs mer...

19. Uppmuntra föräldrarna att läsa och samtala med eleven

Förberedelse

Förbered dig genom att läsa kapitel 19. Uppmuntra föräldrarna att läsa och samtala med eleven. Fundera över diskussionsfrågorna i slutet av kapitlet under läsningen. Formulera också en eller två reflektionsfrågor som du skulle vilja att gruppen diskuterar vid den gemensamma träffen.

När det gäller läsande och skrivande är förebilder mycket viktiga. Eleverna behöver se att vuxna läser och skriver om de själva ska bli intresserade av att läsa och skriva. Det kan därför finnas anledning att i personalgruppen resonera om hur och när personalen kan visa upp att de skriver så att eleverna ser att det sker. För att alla elever ska hitta sin förebild är det viktigt att de ser män och kvinnor, unga och gamla läsa och skriva. Och inte minst sina föräldrar, de är kanske den allra starkaste förebilden för många elever.

Det här avsnittet visar exempel på hur man kan uppmuntra vårdnadshavare och föräldrar att samtala, läsa och skriva med sitt barn i hemmet för att stärka språkutvecklingen. Det visar också på vägar att bjuda in föräldrarna till delaktighet i fritidshemmets planeringar och aktiviteter. Vill du ha en utförligare genomgång med fler praktiska exempel rekommenderar jag kapitel 8. Förskolan och barnets familj i boken Språka för livet, se slutet av avsnittet. Även om boken handlar om förskolan finns det många bra tips som fungerar lika bra för fritidshemmet.

Bjuda in föräldrarna och familjerna att delta

Elevernas familjer är viktiga samverkanspartners för att eleverna ska utvecklas och lära sig. Att därför bjuda in vårdnadshavare och familjer att delta i fritidshemmets och skolans aktiviteter är ett sätt att skapa en varaktig kontakt. Det kan röra sig om att bjuda in familjerna för att ta del av elevernas arbete i slutet av ett visst tematiskt projekt eller att vara behjälpliga i början av projektet.

Ett mer utvecklat projekt är ”Läsa äger”, där fritidshem och skola samarbetar med biblioteket för att stärka läsande både i verksamheten och hemma. I ett fritidshem i Nacka innebär det exempelvis att biblioteket kommer till fritidshemmet i början på terminen och hjälper både elever och föräldrar att skaffa lånekort samt informera om bibliotekets verksamhet. På så sätt stöttas föräldrar, som kanske annars inte hade hittat till biblioteket, att använda sig av biblioteket som resurs för eget läsande och för att läsa med sitt barn.

Informera på ett lättfattligt och trevligt sätt

Fritidshemspersonalens kontakter med vårdnadshavarna ger effekter på hur vårdnadshavarna fortsättningsvis gör och hur de upplever fritidshemmets verksamhet. Några fritidshem i Nacka informerar exempelvis på ett medvetet lättillgängligt sätt om de aktiviteter som genomförs i veckobrev, på föräldramöten och i mötet i kapprummet. Det innebär att föräldrar känner sig trygga med att lämna sitt barn på fritidshemmet och en medveten föräldrainformation kan också leda till att fler föräldrar på sikt låter sitt barn gå på fritidshemmet. Det har i sin tur visat sig ha en positiv påverkan på elevens möjlighet att lära sig språk (Nacka & Pihlgren, 2024).

Flera fritidshem inkluderar också information om de mål och centrala innehåll som fritidshems-aktiviteterna berör under den aktuella perioden. På så sätt är föräldrarna också informerade om det lärande som förekommer. Att informera om läroplanens innehåll har också som följd att fritidshemmets verksamhet professionaliseras i föräldrarnas ögon. Fritidshemmet ses inte bara som barnpassning utan som en pedagogisk verksamhet som kommer att ha betydelse för elevens utveckling och framtida möjligheter.

Även sådant som högläsningsböcker, vilka samtal som hålls i elevgruppen och vad det tematiska projektet innehåller för olika delar kan vara av intresse för föräldrarna. Genom att ta del av vad fritidshemmet gör med eleverna kan också föräldrarna utveckla sitt föräldraskap genom att läsa böckerna eller fortsätta samtalen hemma.

Föräldramötet som föräldrautbildning

Det kan ibland vara bra att påminna sig som pedagog att man ser betydligt fler elever under sin yrkesbana än vad föräldrarna gör. Det innebär att pedagogerna har en större erfarenhet av elever i den här åldersgruppen, deras behov, intressen och erfarenheter generellt. Föräldern har erfarenhet av och kunskap om sitt eget barn, vilket givetvis är värdefullt för pedagogerna att få del av. Men även pedagogerna kan bidra till föräldraskapet genom att dela med sig av sina rika erfarenheter.

En gång om året bör ett föräldramöte ägnas åt hur fritidshemmet gör för att stötta elevernas språk-utveckling. Här kan pedagogerna dela med sig av sin professionella kunskap. På föräldramötet kan också föräldrarna få prova att lyssna till och diskutera högläsning eller prova några av de arbetssätt som eleverna möter i språkutveckling på fritidshemmet. Som personal kan ni då också förebygga att föräldrarna känner sig osäkra över vad ni gör, vilka böcker ni högläser och varför, genom att ni berättar om fritidshemmets språkutvecklande uppdrag. En utgångspunkt kan vara punkterna i observations-protokollet i bilaga B, där fritidshemmets språkutvecklande uppdrag finns sammanställt.

Bilaga B. Observationsprotokoll språkligt och kommunikativt innehåll

Högläsande föräldrar

Barn till föräldrar som högläser för dem, som själva läser och som uppmuntrar sitt barn att läsa, kommer att i mycket högre grad själva att läsa visar undersökningen Ett läsvänligt hem. Det är därför viktigt att uppmuntra föräldrarna att läsa hemma på olika sätt. Detsamma gäller skrivande och samtal. Två böcker som riktar sig till föräldrar men som också ger bra tips för pedagoger när det handlar om att stärka elevernas litteracitet är Väck läshungern! och Läslust i hemmet. De kan exempelvis rekommenderas på ett föräldramöte om språkutveckling. Kanske kan fritidshemmet också köpa in några exemplar som föräldrarna kan låna.

Föräldrarna kan också delta som högläsare på andra språk, sagoberättare eller för att lära ut sånger eller tala eller sjunga in ljudfiler med inläsningar, sånger och sagor på andra språk, som eleverna sedan har att tillgå. De kan också delta under olika tematiska projekt genom att en uppgift, en fråga, eller ett utdrag ur en aktuell högläsningsbok skickas hem för eleven och föräldern att tillsammans läsa eller diskutera. De böcker som för närvarande är aktuella för veckans högläsning kan också ställas ut i tamburen eller informeras om i veckobrevet, tillsammans med frågor som förälder och elev fortsatt kan diskutera hemma. På så sätt uppmuntras fortsatta samtal i hemmet.

På flera förskolor, skolor och fritidshem används bokpåsar eller ett kapprumsbibliotek, ofta med olika teman. Dessa finns upphängda i tamburen och föräldrar och elever kan låna hem påsen för att läsa eller diskutera vidare. I samband med tematiska projekt kan också ett antal böcker om ämnet köpas in så att föräldrar och elever kan låna hem den. Läser familjerna olika böcker, exempelvis i bokpåsar, kan de också tillsammans fylla i en kort recension som kan hjälpa andra familjer att välja böcker:

Bild på bokrecensionsmall kap 19..png

Ett genomtänkt arbete med att inkludera föräldrarna i fritidshemmets verksamhet och att uppmuntra dem att läsa och samtala med sitt barn ger alla elever en större möjlighet att erövra litteracitet.

P.S. Fler sätt att visa på förebilder…

Ytterligare ett sätt att visa på förebildlighet kan vara att bjuda in författare till besök. Många författare ställer upp och besöker fritidshem mot ett arvode. Enklaste sättet att ta reda på vilka författare som kan tänkas komma är att söka på nätet med sökordet ”författarbesök”. Författarbesöket kan förberedas genom att elevgruppen läser någon eller några texter som författaren har skrivit och förbereder vilka frågor som man önskar ställa. Det kan också vara del av ett längre tema eller projekt om författande, högläsning eller böcker.

19.1. Frågor att fundera över

  • Hur arbetar ni idag med kontakterna med föräldrarna? Bjuds de in att delta i elevernas olika projekt på fritidshemmet? Vad kan utvecklas?
  • Hur arbetar ni idag för att ge föräldrarna möjlighet att läsa högt och samtala med sina barn i hemmet? Vad kan utvecklas?
  • Hur arbetar ni idag med att utveckla föräldrarnas kunskap om elevers litteracitet och sin egen möjlighet att påverka den? Vad kan utvecklas?

19.2. Prova att utveckla

Här ges några förslag på vad ni kan arbeta med under de två gemensamma träffarna.

Första träffen

Börja träffen med att diskutera texten en stund. Deltagarnas reflektionsfrågor kan vara ett stöd.
Diskutera därefter något eller några av observationsutdragen, exempelvis observation 42 och 43.

Observationsutdrag för kollegial diskussion i fritidshem.pdf

Förbered den individuella uppgiften. Läs instruktionen samt diskutera hur den ska genomföras.

Förslag till individuell uppgift

I den här uppgiften väljs en eller flera av följande uppgifter. Arbeta individuellt eller i smågrupper.

Använd ett föräldramöte till att informera föräldrar om hur fritidshemmet arbetar med språkutveckling och varför högläsning är viktigt (se undersökningen Ett läsvänligt hem lägg in länken till texten här se läs mer). Genomför en högläsning under mötet och låt föräldrarna diskutera öppna frågor utifrån bokens innehåll. Reflektera efteråt: Vilka effekter hade mötet? Hur kan vi fortsättningsvis genomföra föräldramöten för att stärka språkutvecklingen hos eleverna?

Bjud in föräldrarna att läsa, berätta och sjunga i fritidshemmets verksamhet, eller att läsa eller sjunga in ljudfiler. Reflektera: Vilka vinster finns? Vad kan behöva utvecklas?

Ställ fram den högläsningsbok eller saga som ni just nu läser (eller ett utdrag ur den) i tamburen tillsammans med några frågor som föräldern kan diskutera med sitt barn. Utvärdera på ett föräldramöte: Vad tycker föräldrarna har varit bra? Vad vill de utveckla?

Genomför ett tematiskt projekt där föräldrarna deltar genom att stötta sitt barn att välja en bok och utföra uppgifter, samtal eller högläsning hemma. Utvärdera efteråt: Vilka resultat blev det? Hur kan vi utveckla arbetet fortsättningsvis?
• Arrangera ett kapprumsbibliotek eller bokpåsar med olika teman som eleverna och föräldrar kan ta hem för att läsa. Utvärdera på ett föräldramöte: Vad tycker föräldrarna har varit bra? Vad vill de utveckla?

Andra träffen

Under den här andra träffen analyseras resultatet av de uppgifter som har genomförts:

  • Varje pedagog eller grupp redovisar sitt område och hur det gått kortfattat.
  • Diskutera tillsammans:
    - Vilka vinster innebär de olika arbetssätten?
    - Finns det risker eller nackdelar som behöver hanteras?
  • Vilka arbetsformer av dem som behandlas i avsnittet och av dem som vi har provat vill vi fortsättningsvis integrera i vårt arbete? Hur ska det gå till?
  • Avsluta med en kort runda där alla svarar kortfattat på frågan:
    - Vilka nya tankar och insikter har processarbetet givit er? Hur kan ni använda det i ert vardagliga arbete?

19.3. Läs mer om området

Läs mer:

  • Fast, C. (2015). Läslust i hemmet – så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
  • Körling. A-M. (2018). Väck läshungern! Stockholm: Brombergs.
  • Lärarstiftelsen (2023). Ett läsvänligt hem. Rapport 2023. Lärarstiftelsen. www.lararstiftelsen.se/lasning Hämtad 2024-10-06.

Referenser:

  • Heimer, M. & Ohlsson, M. (2023). Språka för livet. Nycklar och strategier för alla barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
  • Nacka kommun & Pihlgren, A. S. (2024). Studie med fokus på språkutveckling i fritidshem i Nacka kommun. Slutrapport 2024-11-11. Nacka: Nacka kommun.

Sidan uppdaterades: