Förberedelser
Inför den gemensamma träffen förbereder sig var och en genom att läsa texten 2. Inventera nuläget. Fundera över diskussionsfrågorna nedan. Markera gärna sådant du håller med om med utropstecken (!), frågor du har om innehållet i texten med frågetecken (?) och skriv gärna ner tankar som du får under läsningens gång i textens marginal. Det hjälper dig att hitta tillbaka till vad du tänkte när du läste, när ni senare diskuterar i gruppen.
En viktig del innan man påbörjar ett utvecklingsarbete är att skaffa sig ett utgångsläge, så att man vet var och hur man ska börja och vilka områden som man behöver utveckla närmare. En sådan nuläges-bedömning kan också användas längre fram för att avgöra om de utvecklingsinsatser som man genomför verkligen leder till bättre resultat.
I utvecklingsarbetet är det viktigt att de områden som man väljer känns angelägna för personalen som deltar, men det är ännu viktigare att man faktiskt utgår från områden som kommer att stärka elevernas lärande (Timperley, 2011). I fritidshemmet (liksom i skolan) förekommer ofta en rad utvecklings-områden som blir ”trendiga” och därför förekommer på många ställen, trender som inte självklart alltid ger effekter på elevernas lärande. Skolverket (2019) visar att skolor sällan väljer sina utvecklingsarbeten utifrån data om fritidshemmets nuläge och att utvecklingssatsningen därför riskerar att ge liten eller ingen effekt på verksamhetens kvalitet. I studien av fritidshem i Nacka visade det sig exempelvis att många fritidshem haft utbildning om läroplanens innehåll men att få resultat sågs i verksamheten.
Det är särskilt några områden som är viktiga att studera innan man påbörjar arbetet med att utveckla undervisningen. Ett sätt att gemensamt uppmärksamma vilka utvecklingsområden som kan finnas är att göra som ett fritidshem i Stockholm, där man ritade upp en tidslinje över elevernas aktiviteter under en vanlig dag på fritidshemmet. I tidslinjen fylldes därefter i vilken fritidshemstid som ägnades åt undervisning. Därefter diskuterades hur undervisningstiden skulle kunna utökas för att leda till djupare lärande.
En sådan snabb analys och diskussion kan sedan följas av en mer genomgripande analys av vilka områden som undervisningen omfattar idag. Här kan exempelvis det forskningsbaserade observations-underlaget i bilaga A användas för att göra en nulägesanalys av fritidshemmets miljö och framför allt dess språkundervisning.
Ett annat sätt kan vara att genomlysa vilket lärande som kan avläsas i elevgruppen innan utvecklings-arbetet. Det kan exempelvis göras genom att pedagogerna reflekterar över undervisningens innehåll utifrån läroplanen genom att fylla i observationsunderlaget i bilaga B.
Bilaga B. Observationsprotokoll språkligt och kommunikativt innehåll
På så sätt kan man under utvecklingsarbetet följa om undervisningen förändras på ett sätt som har skapat progression i elevernas lärande.
Har man dessutom identifierat ett eller flera särskilda utvecklingsområden kan också nuläget beskrivas särskilt för dessa. Det kan exempelvis ske genom att använda något av följande underlag:
• Undervisning i högläsning, se bilaga C.3.
• Kunskaper i läs- och skrivutveckling, se läs- och skrivutvecklingsscheman, se bilaga C.1+2.
• Litteraturutbudet på fritidshemmet, se bilaga C.3.
I boken Leda läsfrämjandet finns ett utförligt förslag på vilka områden som bör inventeras i litteraturutbudet.
Bilaga A. Observationsprotokoll för observation på fritidshem
Bilaga B. Observationsprotokoll språkligt och kommunikativt innehåll
Bilaga C.1 Skrivutvecklingsschema.pdf
Bilaga C.2. Läsutvecklingsschema.pdf
Bilaga C.3. Bedömningsunderlag för nuläge i högläsning och litteraturutbud.pdf
2.1. Frågor att fundera över
- Skolinspektionen menar att skolan ofta väljer utvecklingsarbeten trendmässigt istället för att välja utifrån sådana områden som behöver utvecklas. Har du själv erfarenhet av det?
- Vad krävs för att ett utvecklingsarbete ska leda till förändring i elevers lärande, anser du?
- Vilka områden bör ingå i en nulägesanalys, innan utvecklingsarbetet börjar?
2.2 Prova att utveckla
Här ges några förslag på vad ni kan arbeta med under de två gemensamma träffarna.
Första träffen
Börja träffen med att diskutera texten en stund. Diskussionsfrågorna samt deltagarnas markeringar kan vara ett stöd.
Diskutera därefter någon eller några av observationsunderlagen i häftet Observationsutdrag för kollegial diskussion, exempelvis observation 9. och 5.
Observationsutdrag för kollegial diskussion i fritidshem.pdf
Gör därefter en tidslinje och fyll i elevernas aktiviteter under en fritidshemsdag, såsom beskrevs i exemplet från fritidshemmet i texten. Diskutera tillsammans hur tiden för undervisning och för språk-undervisning kan utvidgas.
Förbered den individuella uppgiften. Läs instruktionen samt diskutera följande frågor:
1. Vilka utvärderings- och observationsunderlag ska vi använda i den individuella uppgiften?
2. Vad ska var och en ta med till nästa gång?
Förslag till individuell uppgift
I den här uppgiften bedömer du nuläget i språkundervisningen där du arbetar genom att exempelvis använda underlagen i bilaga B eller C eller genom att skapa ett eget underlag.
Andra träffen
Under den här andra träffen analyseras först resultatet av nulägesanalysen:
1. Varje deltagare redogör kort för sin analys.
2. Diskutera er fram till en gemensam bild av nuläget och spara den under utvecklingsarbetet.
Därefter görs en gemensam bedömning av undervisningens nuläge i observationsprotokollet i bilaga A. Spara även detta under det fortsatta utvecklingsarbetet. Diskutera gemensamt:
1. Finns det några områden som är särskilt viktiga att ni utvecklar? Vilka är dessa? Hur ska ni se till att de utvecklas?
2. Avsluta med en kort runda där alla svarar kortfattat på frågan:
• Vilka nya tankar och insikter har processarbetet givit er? Hur kan ni använda det i ert vardagliga arbete?
2.3. Läs mer om området
Läs mer och referenser:
- Heimer, M. (2023). Leda läsfrämjandet. Om barns och elevers läsning och hur den kan utvecklas. Lund: Studentlitteratur.
- Timperley, H. (2011). Realizing the power of professional learning. Open University Press.
- Skolverket (2019). Forskning och utvärderingar. Stockholm: Skolverket.
Sidan uppdaterades: