3. Göra verkstad av läroplanen

Fritidshemmet styrs av ett samhällsuppdrag, som specificeras i de olika styrdokumenten. De viktigaste styrdokumenten är Skollagen (SFS 2010:800) och läroplanen Lgr 22. I det här avsnittet kommer vi att se närmare på vilka delar i läroplanen som gäller för fritidshemmet och hur dessa delar styr verksamheten.

Läroplanen styr innehållet i verksamheten

Läroplanen styr det praktiska arbetet på fritidshemmet, eftersom läroplanen är samhällets uppdrag. Det innebär att alla som arbetar på fritidshemmet behöver vara insatta i de områden som läroplanen tar upp när det gäller fritidshemmet. Alla elever som går på fritidshemmet har rätt att möta de områden som specificeras i läroplanen under sin tid i verksamheten och verksamheten ska planeras med utgångspunkt från läroplanens innehåll. Samtidigt säger läroplanen att undervisningen i fritidshem ska:

"utgå från elevernas behov, intressen och initiativ"
Lgr 22, del 4, s. 25

Det innebär att en planering som görs på fritidshemmet både behöver ta hänsyn till vad eleverna är intresserade av och vad läroplanen säger att de ska lära sig på fritidshemmet. Hur den balansgången kan hanteras reds ut i de närmaste avsnitten.

Fritidshemmets uppdrag

I fritidshemmet ska omsorg, utveckling och lärande vara en helhet. Det brukar kallas för EDUCARE, en verksamhet där undervisning (EDUcation) och omsorg (CARE) tillämpas (OECD, 2006). På så sätt är fritidshemmet en professionell verksamhet, som arbetar med undervisning och professionell omsorg, snarare än att vara barnpassning under eftermiddagstid. Det här uppdraget kräver i sin tur ett medvetet förhållningssätt hos fritidshemspersonalen eftersom undervisning och omsorg ska sammanflätas (Skolforskningsinstitutet, 2021). Samtlig personal har ansvar för att EDUCARE kommer till stånd, det vill säga att fritidshemmet har en professionell omsorg om eleverna och att verksamheten leder till det lärande som varje elev har rätt till enligt läroplanen.

De högskoleutbildade har ett särskilt uppdrag

Den högskoleutbildade läraren i fritidshem/ fritidspedagogen har enligt Skollagen (SFS 2010:800) ett särskilt ansvar för att undervisningen bedrivs, planeras och utvärderas i enlighet med styrdokumenten. Det innebär inte att det enbart är de högskoleutbildade som ska undervisa. Alla som arbetar på fritidshemmet ska utbilda eleverna. Istället innebär det att fritidslärare/ fritidspedagogen ansvarar för att det finns planer för hur läroplansinnehållet ”blir verkstad” i fritidshemmets praktiska vardag. De högskoleutbildades uppdrag innebär också att de ansvarar för att följa upp att det sker ett lärande på fritidshemmet och att undervisningen hela tiden utvecklas och blir bättre och bättre. Däremot har fritidshemmet inte i uppdrag att mäta att eleverna når målen i kursplanerna, det uppdraget åligger grundskolläraren. Fritidshemmets bidrag till varje elevs måluppfyllelse fångas alltså upp i den bedömning av varje elevs kunskaper som görs i grundskolan. Fritidshemmet utvärderar istället kvaliteten på undervisningen samt att eleverna får del av det innehåll som beskrivs i Lgr 22, del 4.

För den övriga personal som arbetar på fritidshemmet är fritidslärarens/ fritidspedagogens högskolekompetens ett stöd i arbetet. Dels har högskoleutbildningen givit dem redskap och förståelse för hur man planerar och utvärderar, något som kollegorna kan ta del av, dels har de också lärt sig att tolka läroplanstexter och ta del av forskning om bra arbetssätt på fritidshemmet. Alla har alltså nytta av den högskoleutbildades kunskaper och fördjupade förståelse av uppdraget, även om allas arbete i praktiken är viktigt.

Undervisning ska leda till lärande

Två begrepp som används när man talar om fritidshemmets och skolans uppdrag är undervisning och lärande. De hör delvis ihop med varandra men de betyder inte samma sak. Undervisning är det som pedagogen gör för att åstadkomma ett lärande hos eleverna. Det är alltså en medveten handling, där man går in för att stötta att eleverna förstår, lär något nytt eller att de utvecklar en viss färdighet eller förmåga. När du som pedagog alltså har en idé om vad du vill att eleverna ska lära sig, då är det undervisning. Det betyder att du kan undervisa i de mest oväntade situationer. Kanske vill du utveckla en elevs språk genom att fråga vad hen menar vid mellanmålet. Eller kanske packar du med lärplattor så att ni kan slå upp de insekter som ni hittar när ni går till skogen, en aktivitet som syftar till att eleverna får möjlighet att lära sig mer biologi. I båda fallen fångar du lärandet i stunden genom att undervisa.

Undervisning kräver att du har ett läroplansmål i huvudet. Du gör ett stort antal saker under fritidshemsverksamheten, men bara de som riktar in sig mot ett läroplansmål räknas som undervisning. En rad av aktiviteterna på fritidshemmet är planerade av personalen. Kanske väljer eleverna under eftermiddagen mellan att spela fotboll, pyssla eller dramatisera. Alla tre aktiviteterna är helt säkert både roliga och intressanta för eleverna, men är de undervisning? Inte säkert, det beror hur personalen har planerat dem. Om de är planerade utifrån ett läroplansmål är de undervisning, annars inte.

Lärande är istället de kognitiva processer, alltså de tankeprocesser som sker inom eleven när hen lär sig. Eleven kan lära sig i undervisningssituationer men hen kan också lära sig på egen hand eller av kompisar. Den undervisning som sker på fritidshemmet syftar till att eleverna lär sig mer och mer efter hand. Det kallas lärande i progression. För att vara säker på att det sker behöver personalen också följa upp att det faktiskt sker ett lärande i de aktiviteter som man genomför på fritidshemmet.

Men är det här nytt eller?

Kanske ställer du dig den frågan nu. Möjligen känner du igen en del av det här uppdraget, men det är inte säkert. Undervisning som begrepp är relativt nytt i fritidshemmens styrdokument. Det blev aktuellt först i och med att verksamhetens uppdrag förtydligades under 2010-talet. Fritidshemmets nuvarande uppdrag med undervisning och lärande är i flera stycken förändrat, jämfört med tidigare uppdrag.

Fritidshemmets historia kan sägas ha startat med föregångaren arbetsstuga redan under 1800-talet i samband med industrialismens genombrott. Arbetsstugorna infördes för att stävja kriminalitet och fattigdom bland fattiga barn och unga genom att erbjuda meningsfull sysselsättning och kamratskap (Pihlgren & Rohlin, 2013). Under 1930-talet ersattes arbetsstugorna gradvis med eftermiddagshem, vars uppgift snarare var att ge barnen rekreation och vila från folkskolans intellektuella arbete genom barninitierad verksamhet (även om den i realiteten faktiskt ofta rörde sig om läxläsning…). Under 1960-talet genomgick verksamheten återigen en förändring och kallades nu fritidshem. Samtidigt påbörjades utbildningen av särskild personal, fritidspedagoger.

I samband med 1980-talets ekonomiska kris genomfördes stora nedskärningar av fritidshemmets verksamhet och när den flyttades från den sociala sektorn till utbildningssektorn 1997 var verksam-heten kraftigt avlövad och saknade tydliga mål (Skolverket, 2000). I samband med den nya skollagen 2010 och lärarreformen 2011 förändrades uppdraget, för att bland annat åtgärda den målförvirring som hade uppstått. Fritidshemmets tidigare socialpedagogiska grund ersattes med en utbildnings-pedagogisk grund, som lade ett ökat fokus på undervisning och planering av undervisning för lärande. Samtidigt förstärktes verksamhetens uppgift att utvärdera och redovisa kvalitet, exempelvis i systematiskt kvalitetsarbete. År 2016 fick fritidshemmet en egen läroplansdel, del 4, där de områden som undervisningen ska omfatta ytterligare specificerades.

Det nuvarande uppdraget är alltså relativt nytt och beroende på när du började arbeta i verksamheten kan det kännas mer eller mindre nytt eller ovant.

Fritidshemmets läroplansdelar

Del 1 och 2 i läroplanen Lgr 22 gäller för alla verksamheter i skolan: Förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen, som bilden nedan visar. De två inledande kapitlen i läroplanen specificerar sådant som hela skolväsendet ska förmedla till eleverna, exempelvis att de ska:

• bli demokratiska medborgare
• få en livslång lust att lära genom att inhämta kunskaper och värden
• visa respekt för de mänskliga rättigheterna och för varje människas egenvärde
• visa respekt för miljön
• ges möjlighet att finna sin unika egenart
• ha medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet
• verka för jämlikhet, lika rättigheter oavsett kön.

Varje verksamhet har också sitt eget kapitel i Skollagen och sina delar i Lgr 22. För förskoleklassen är det del 3 och för grundskolan kursplanerna. Fritidshemmets verksamhet styrs av del 4 i läroplanen.

I del 4 anges vad fritidshemmets unika uppdrag är i skolverksamheten, alltså det lärande som åligger fritidshemmet att ge eleverna. Det kallas också för fritidshemmets kompletterande uppdrag: Undervisningen ska komplettera det som sker i förskoleklass och grundskola så att kunskaperna kommer till liv i fritidshemmets verksamhet (Lgr 22; Pihlgren, 2023).

Det kompletterande uppdraget ska ske genom att arbetsformerna på fritidshemmet är upplevelsebaserade, skapande, utforskande, grupporienterade med kollaborativt lärande, samt genom att eleverna är medskapare i verksamheten. Eleverna ska formativt kunna följa sin utveckling, förstå vad de kan och vad som är nästa steg. Undervisningen ska också vara tematisk och ämnesövergripande för att skapa en helhet för eleverna. Till det unika uppdraget hör att fritidshemmet ska utgå från elevernas behov, intressen och initiativ samt öppna dörrarna till en meningsfull fritid, vila och rekreation. Sju särskilda förmågor ska eleverna utveckla i fritidshemmet: problemlösning, förståelse avvägningen mellan aktivitet och vila, social och demokratisk kompetens, kommunikation på olika sätt, skapande med olika uttrycksformer, utforskande av olika saker i natur och samhälle och att röra sig allsidigt.

Det centrala innehållet

I fritidshemmets läroplan anges också vad som är centralt innehåll, alltså vad fritidshemmets aktiviteter ska röra sig om. Det centrala innehållet är uppdelat i fyra delar:

• Språk och kommunikation
• Skapande och estetiska uttrycksformer
• Natur och samhälle
• Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Under varje rubrik räknas sedan de olika delarna upp som ska genomföras på fritidshemmet. Det är delar som varje elev har rätt att möta på fritidshemmet. Däremot behöver det inte ske varje år. Innehållet ska erbjudas under hela fritidshemstiden, det vill säga från F-klass- åk 6.

Barnkonventionen

Sedan 2020 är Barnkonventionen lag i Sverige. Det innebär att barnkonventionen också är ett av fritidshemmets styrdokument. Barnkonventionen slår fast ett antal artiklar varav fyra brukar ses som grundläggande principer:

• Artikel 2 – Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
• Artikel 3 – Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Artikel 6 – Alla barn har rätt till liv och utveckling.
• Artikel 12 – Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Hur man läser och tolkar läroplanen

Det är inte helt lätt att läsa och tolka texten i läroplanen. Den är mycket komprimerad och har ett professionellt, pedagogiskt språk som det tar tid att lära sig att tolka. Här kan fritidsläraren/ fritidspedagogen vara ett stöd. Om man saknar pedagogisk utbildning riskerar man att tolka läroplanstexten alltför ytligt. I läroplanen (s. 27) står exempelvis att undervisningen ska behandla:

Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.

Det kan vara lätt att tänka att man ju samtalar med eleverna hela tiden under eftermiddagen på fritidshemmet och därför redan arbetar utifrån det här centrala innehållet. Så är det dock inte. Istället avser läroplanstexten ett mer systematiskt arbete, där pedagogen planerar för att eleverna ska utveckla sin kommunikation och tankeförmåga. Det betyder att pedagogens uppgift här är att fördjupa tänkandet, exempelvis genom att ställa fördjupande frågor i vardagssamtalet, som ”Hur tänkte du då?” eller ”Hur skulle du ha kunnat göra annorlunda?”

De allra flesta aktiviteter som sker i elevgruppen kan utvecklas för att nå det här målet om pedagogen avbryter aktiviteten en stund och ställer frågor om strategier, exempelvis. När gruppen leker blindbock kan frågorna vara ”Hur kan man lura blindbocken på bästa sätt, så man inte blir tagen?” eller ”Hur kan blindbocken fånga den jagade snabbast?” Då måste eleverna göra det som sägs i läroplanstexten: ”samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument”. Det blir ett gemensamt utforskande.

Just det här centrala innehållet betyder också att personalgruppen kan behöva planera för aktiviteter där den här typen av språkligt utbyte sker i elevgruppen. Det skulle exempelvis kunna röra sig om att under ett tematiskt projekt diskutera villkoren för spelarna i ett visst dataspel – vilka regler gäller, vilka som är svåra att följa, hur man kan utveckla vissa strategier och så vidare.
Ett annat centralt innehåll (s. 28) är att eleverna ska:

Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.

Här kan man kanske tro att det räcker med det som eleverna gör tillsammans under raster, utestunder eller i fri lek på fritidshemmet. Men läroplanen avser även här ett mer systematiskt arbete för att vidareutveckla elevernas förmåga på några områden. Texten innehåller några nyckelord som kan ge oss ledtrådar i tolkningen:

• Initiera – innebär att eleven ska hitta på och starta lekar. Här blir alltså pedagogens uppgift att se till att även elever som sällan tar initiativ till lekar får en möjlighet till det med stöd.
• Organisera – innebär att ordna för formerna och förutsättningarna för leken, och att också involvera andra i leken. Här blir pedagogens uppgift att skapa möjligheter för alla elever att leda och planera lekar med andra elever.
• Delta – innebär att vara med och leka, i lekar som man själv initierat och som andra initierar. Här blir pedagogens uppgift att dels se till att alla elever kommer in i lekar med andra, dels att alla ges möjlighet att leka.
• Olika slag – innebär att det inte bara är en typ av lekar som eleven ska involveras i utan olika typer. Pedagogens uppgift blir alltså att se till att alla elever utmanas att delta i fler lekar och sätt att leka än de kanske skulle välja på egen hand.

I realiteten innehåller alltså den korta och kompakta texten en hel del nycklar till hur uppdraget ska genomföras. Det är personalens professionella uppgift att ”göra verkstad” av läroplanstexten, det vill säga att se till att den omsätts till praktiska aktiviteter. I exemplet med lekar kanske det kan ske genom att göra som man gör på ett fritidshem i Nacka, nämligen att låta eleverna i årskurs 2 och 3 planera aktiviteter i gymnastiksalen för de yngre, se observation 13 i häftet. I ett annat fritidshem i Uppsala får istället mellanstadieeleverna turas om att vara skolgårdslärare under rasten. De planerar, genomför och utvärderar olika rastaktiviteter för elever i de yngre årskurserna med stöttning av en pedagog från fritidshemmet.