8. Planera för tematiska projekt över året

När man övergår till att bygga sin verksamhet på tematiska projekt kommer man att behöva andra sätt att planera än när man bygger upp verksamheten på aktiviteter som eleverna väljer bland. Ett sätt att prova på att närma sig verksamheten i ett gemenskapande fritidshem kan vara att som ett av fritidshemmen i Nacka börja med att genomföra ett tema i halvåret eller kvartalet, innan man helt övergår till att planera sina projekt i årshjul som alltså täcker hela året. I det aktuella fritidshemmet i Nacka lade man dessutom vårens temaavslutning i samband med fritidshemmets dag, för att ge projektet en tydlig och publik avslutning.

Nästa steg i utvecklingen är att den huvudsakliga verksamheten under fritidshemmets eftermiddagstid bygger på tematiska projekt som har planerats i FRIPP:ar. Det kan samtidigt innebära att andra tider under eftermiddagen ägnas åt valbara aktiviteter, exempelvis sådana som kan planeras i aktivitetskort. För att underlätta arbetet och organisationen av personalresurser, elevgrupper och undervisning kan man med fördel konstruera ett årshjul för de teman som man planerar för. Då får man en överblick av de projekt som ska genomföras under året och hinner i god tid förbereda dem. Fördelen är också att man kan skapa FRIPP:ar som kan användas flera gånger och endast revideras eller kompletteras när det är dags för det aktuella temat nästa gång.

Ett sådant arbete beskrivs i boken Entreprenöriell fritidspedagogik – Att bygga handlingskraft, mod, självtillit och motivation (Ackesjö, m.fl., 2017). Där beskriver personalen i Skeppsrevets fritidshem i Kalmar hur de varje år i åk 3–6 genomför projektet Legotown, där en legostad byggs upp genom att eleverna söker bygglov, väljer kommundirektör, själva blir medborgare i Legotown, öppnar affärsverksamheter och bank. Årligen genomförs också en vattendag, där alla elever och personal, iklädda baddräkter, leker olika vattenlekar. Under året har man dessutom olika uppdrag som äventyrspedagogik och andra teman för olika årskurser. Vissa tematiska projekt är återkommande varje år (men inte säkert för alla elever, ibland bara för vissa specifika årskurser). Andra tematiska projekt uppstår ur de behov som personalen avläser i elevgruppen. I det här avsnittet ska vi se närmare på hur man kan planera sitt tematiska arbete i årshjul samt hur man kan se till att varje tematiskt projekt är språkutvecklande.

Bygga upp ett årshjul för tematiska projekt

Årshjulet på fritidshemmet sträcker sig över hela året, utom de eventuella veckor som fritidshemmet stänger eller då verksamheten läggs över på någon annan verksamhet. Även lovveckor bör alltså finnas med i planeringen. Ofta innebär ju loven en större möjlighet att arbeta utvecklat tematiskt. För att bygga upp sin årsplanering kan man alltså utgå från ett årshjul.

Hur man väljer att dela in de olika teman som man tänker sig kan skifta. Man kan exempelvis välja att dela året i teman som utgår från rubrikerna i det centrala innehållet:

• Språk och kommunikation
• Skapande och estetiska uttrycksformer
• Natur och samhälle
• Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Man kan också utgå från barnkonventionens artiklar eller från de övergripande målområdena i del 1 och 2 i läroplanen.

Ett av de mer högkvalitativa sätten att bygga ett årshjul för tematiska arbeten har jag tagit del av på Silverbäckens fritidshem i Sollentuna. Där har personalen tagit fram ett årshjul som också fungerar som planerings- och kvalitetsuppföljningsverktyg. De har byggt upp sitt årshjul på de förmågor som fritidshemmet ska utveckla. Man har alltså fokuserat på de sju förmågor som särskilt anges i Lgr 22 del 4 (s. 26–27) och kallar dem för ”de sju samurajerna”. I årshjulet har förmågorna fått varsin projektperiod under året, som i exemplet i det här årshjulet:

Varje period under året fokuserar på en särskild förmåga i läroplanen. Men innehållet om förmågan kan skifta från år till år. Förmågan att skapa med estetiska uttrycksformer kan exempelvis genomföras som ett projekt där eleverna gör egna filmer, där de producerar gatukonst, där de utforskar konstmuseer eller slöjdar och designar. Planeringen ger dock personalen en möjlighet att följa upp nuläget inför varje nytt projektområde och planera sin undervisning utifrån vad eleverna har behov av att utveckla i den förmåga som är i fokus.

Till varje projektområde hör ett observationsunderlag som personalen använder för observationer i elevgruppen innan projektområdet startar och när projektet avslutats. Varje förmåga har brutits ned i målbilder, som borde kunna observeras när eleverna behärskar förmågan, se exempel på förmågan att skapa och upprätthålla goda relationer här:

Inför ett nytt projektområde i årshjulet använder personalen det tillhörande observationsunderlaget för att beskriva nuläget och för att sätta målsättningar för undervisningen under projektperioden. Man kan exempelvis tänka sig att personalen under observationerna antecknat att flera elever vill att personalen ska komma och skälla på motparten i konfliktsituationer. Då behöver man under projektet hitta arbetsformer för att utveckla elevernas förmåga att hålla en god ton även i affekterade situationer och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Det man observerar skrivs ner i underlaget under rubriken Nuläge, se nästa bild. På så sätt kan pedagogerna besluta om olika arbetssätt i undervisningen för att eleverna ska utveckla den aktuella förmågan. Det förs upp i kolumnen Åtgärd. Nu finns alltså en plan för hur undervisningen ska bedrivas, oavsett vilket område som projektet kommer att beröra.

När projektet har genomförts kan samma observationsunderlag användas igen för att se om undervisningen har givit de effekter på lärandet som man hade planerat för. Man kan också se vad som eventuellt kan behöva utvecklas till nästa projekt. Det här sättet att planera blir ett sätt att styra undervisningen mot elevernas behov för tillfället, både i den stora gruppen och i mindre grupper:

Samtidigt är den här årsplaneringen öppen för att man kan växla teman i projekten utifrån elevernas intressen och initiativ. Låt säga att det kommande tematiska projektet ska fokusera på att pröva och utveckla idéer. Samtidigt är eleverna mycket intresserade av TV-programmet ”Bäst i test”. Det blir alltså pedagogernas uppgift i planering av FRIPP att planera för att eleverna utvecklar idéer och löser problem, samtidigt som man kanske genomför ett antal uppdrag, liknande de i ”Bäst i test”. Ett annat år kanske samma projektperiod innebär att FRIPP istället riktas in på elevernas intresse av att använda digitala resurser för idéskapande och problemlösning.

Tematiska projekt i samverkan med F-klass och skola

Fritidshemmet har sitt egna, unika innehåll, som specificeras i läroplanens del 4. Det innebär att det på eftermiddagstid bör finnas projekt som genomförs på fritidshemmets villkor, och som fokuserar på fritidshemmets uppdrag. Fritidshemmets planering utgår från elevernas intressen, behov och erfarenheter och från innehållet i Lgr 22 del 4. Fritidshemmet. I samverkan med klassläraren kan också vissa projekt planeras utifrån ämnesinnehållet i kursplanerna eller förskoleklassens del 3. Under fritidshemmets eftermiddagstid kan det gemensamt överenskomna innehållet riktas in mot elevernas intresseområden och de områden som läroplanens del 4 anger.

Ett exempel kan vara om himlakroppar och rymden behandlas i klassrummet, utifrån kursplanen i biologi åk 1–3 (Lgr 22, s. 155). Under skoltid arbetar klassläraren med att ge eleverna kunskap om ”solsystemets himlakroppar och deras rörelser och människan i rymden”. Under fritidshemmets eftermiddagstid kan rymdtemat fortsätta, men nu med fritidshemmets läroplansdel som grund. Kanske genomför fritidshemmet en dramaövning, där pedagogerna bildar en bas på jorden, som kan ge stöd och kommandon, och eleverna blir astronauter i ett rymdskepp, som ger sig ut för att utforska en avlägsen planet. Eleverna måste alltså lösa problem eller fatta beslut. Fritidshemmets planering kan då istället utgå från följande centrala innehåll i fritidshemmets läroplansdel (Lgr 22, del 4, s. 28):

Andra gemensamma projekt kan utgå från elevernas intressen och genom klasslärarna knytas till områden i kursplanerna. Om fritidshemmet planerar för ett tematiskt projekt om spöken, andar och liknande under höstlovet kan exempelvis klassläraren koppla det till kursplanemål i religion, biologi och svenska. I fritidshemmet planeras utifrån del 4 (s. 27), kanske med följande centrala innehåll:

Det gemensamma temat eller projektet kan ringas in genom att personal i skola, förskoleklass och fritidshem formulerar syftet och målen i planeringen medan aktiviteterna och sättet att följa upp lärandet skiljer sig mellan verksamheterna.