4. Planera i FRIPP

Det här avsnittet handlar om planering. Ska det verkligen vara nödvändigt, kanske du tänker? Planerar gör väl alla i verksamheten?! Ja, så är det nog, men det visar sig i forskning att sätten man planerar på skiljer sig åt, och att olika sätt att planera verksamheten leder till olika starka läranderesultat (Wiggins & McTighe, 2011). I fritidshemmets läroplansdel står det att fritidshemmet både arbetar med planerat lärande och med lärande som sker i stunden, i de vardagliga situationer som fritidshemmets verksamhet innehåller. Eleverna på fritidshemmet ska också vara delaktiga och deras intressen, såväl för stunden som på längre sikt, ska fångas upp i undervisningen.

Tre olika sätt att uppfatta ordet planering

För en del personal betyder ordet planering att man tidsätter olika aktiviteter, det vill säga att man planerar för att exempelvis ha mellanmål kl. 14.00 och gå till skogen med eleverna kl. 14.30. Visserligen kommer man att veta vilken tid man ska göra vad, och ofta också vem som ansvarar för aktiviteten, men en sådan planering ger ingen vägledning om vad det är tänkt att eleverna ska lära sig. Som vi såg i förra avsnittet kan det faktiskt heller inte räknas som undervisning eftersom det saknas en idé om vad som ska läras, kopplad till läroplanen.

För andra personalgrupper går planeringen vanligen till så att personalen hittar på ett antal roliga aktiviteter som man tror att eleverna ska gilla. Kanske har man också lyssnat in elevernas önskemål innan. När man sedan planerat klart vad som ska göras i aktiviteten kanske man tittar lite i läroplanen och letar upp ett mål som passar på aktiviteten. Målet kan sedan förmedlas till föräldrarna, till exempel i veckobrevet. Här ligger själva görandet i fokus: Vad ska vi göra med eleverna? Men läroplanens mål är underordnade, aktiviteten är inte kopplad till att man vill se ett särskilt lärande i elevgruppen. I bästa fall ger aktiviteten ändå ett lärande, men det är inte säkert och personalen följer inte heller upp lärandet utan nöjer sig oftast med att utvärdera att eleverna tycker att aktiviteten är rolig.

Men det finns också ett tredje sätt att planera. Det brukar kallas för baklängesplanering och vi vet genom forskning att det är ett sätt att planera som faktiskt leder till goda resultat i elevernas lärande (Wiggins & McTighe, 2011). Det här sättet att planera innebär att man börjar i styrdokumentens målformuleringar, det vill säga att man först tar hänsyn till vad eleverna ska lära sig och förstå. Därefter bestämmer man hur aktiviteterna ska se ut (ungefär som i uppgiften i förra avsnittets Prova att utveckla). Man börjar alltså baklänges med att bestämma vad slutresultatet ska bli, innan man bestämmer hur det ska gå till. Det här är ett sätt att planera som används av skickliga undervisare och det kommer fortsättningsvis att användas under det här utvecklingsarbetet.

Vad säger styrdokumenten och forskning?

Skollagens (SFS 2010:800) intention är att fritidshemspersonalen ska använda det sistnämnda sättet att planera, det vill säga utgå från läroplanen och därefter bestämma aktiviteter, baklängesplanera. Forskning framhåller också att det är viktigt att pedagogerna planerar utifrån tydliga målbilder (Skolforskningsinstitutet, 2021; Wiggins & McTighe, 2011). På fritidshemmet ska samtidigt elevernas intressen, behov och erfarenheter vägas in som en utgångspunkt när man gör planeringen. Det är en skillnad från grundskolans och förskoleklassens planering, som utgår från målen i kursplanerna och del 3. Fritidshemmets kompletterande uppdrag innebär att elevernas intressen, behov och initiativ ska vägas in i fritidshemmets planering, samtidigt med läroplanens mål.

Forskning visar att också andra delar av fritidshemmets kompletterande uppdrag är viktiga för att eleverna ska lära sig. På fritidshemmet ska eleverna få omsätta kunskaperna i praktisk övning, något som är viktigt i lärandeprocessen om lärandet ska bli hållbart (Noori, m.fl., 2014). De kunskaper, färdigheter och förmågor som eleven lär sig i förskola och grundskola ska på så sätt komma till liv i fritidshemmet. Fritidshemmets arbetsformer: kollaborativt lärande, formativt tänkande och problem-lösande framhålls också i forskning som grundläggande för att stärka lärandet (Gunnarsson, m.fl., 2020). Längre tematiska projekt som erbjuder eleverna möjlighet att fördjupa sin kunskap har också starka positiva effekter på lärandet (Skolforskningsinstitutet, 2021). Hjärnforskning framhåller också vikten av inkubation, det vill säga vila och rekreation mellan kognitivt ansträngande lärandesituationer (Björklund, 2008). Det här är också delar som kan tas med i planeringen för att stärka lärandet.

FRIPP-fritidspedagogisk planering

Jag brukar kalla baklängessättet att planera på fritidshemmet för FRIPP, fritidspedagogisk planering. Den innebär att man planerar i en viss, speciell ordning varje gång: först planeras målbilden, det lärande som man vill ska ha skett när man är klar (Wiggins & McTighe, 2011). Man tar också ställning till hur lärandet ska utvärderas. Sist planeras aktiviteterna. FRIPP:en bör innehålla följande delar (Pihlgren, 2022; Pihlgren, m.fl., 2021)

Mall Fripp.pdf

Att planera i den här mallen kräver en viss tid. Det tar också lite tankemöda att tänka igenom innehållet, det är just det som gör att den får effekt på kvaliteten i undervisningen: Eftersom pedagogerna har tänkt igenom det lärande som de vill se när aktiviteten är klar kommer de att styra undervisningen mot de mål som de satt upp. Den här FRIPP-mallen lämpar sig därför bäst för längre tematiska projekt eller för återkommande aktiviteter på fritidshemmet, som exempelvis rastverksamhet, mellanmål eller rutiner.

I de två första delarna av FRIPP tar pedagogerna ställning till två saker: Vilka av elevernas intressen, behov och initiativ samt vilka läroplansmål som de vill bygga vidare på i planeringen. Kanske har man redan specificerat ett eller flera mål ur styrdokumenten som man vill arbeta efter, eller kanske har man sett ett intresse i elevgruppen som man vill bygga vidare på. Ibland börjar planeringen med elevernas intressen, ibland med att pedagogerna definierat ett mål att arbeta med. De två första punkterna kan alltså byta plats i ordningen, beroende på hur man vill starta.

Inventering: Vilka av elevernas intressen, behov, initiativ bygger planeringen på?

Fångar upp elevernas behov och intressen gör pedagogerna ofta spontant i arbetet. Det kan exempelvis röra sig om att intervjua eleverna, använda en frågelåda eller göra observationer i verksamheten.

Det finns också mer systematiska sätt att inventera vad eleverna intresserar sig för. Dessa kommer vi att möta i avsnitt 12. Utgå från elevernas intressen, behov och initiativ.

Syfte och mål: Vad vill vi uppnå i form av lärande i elevgruppen (Lgr 22, del 4)?

När det gäller syfte och mål väljs dessa ut på samma sätt som gjordes i Prova att utveckla i förra avsnittet, det vill säga ett eller flera mål ur fritidshemmets del 4 väljs ut, och kanske också mål från övergripande mål i del 1,2 och ur Barnkonventionen. Det är viktigt att inte välja alltför många mål, eftersom det ofta gör att det är svårt att fokusera på alla i undervisningen. Mellan 1–3 mål brukar vara en bra tumregel. Exempel på hur det kan se ut:

Vilka förmågor kommer att utvecklas?

Här definieras också vilka förmågor som ska utvecklas under de planerade aktiviteterna. Det kan exempelvis röra sig om de sju särskilda förmågorna, som eleverna ska utveckla i fritidshemmet:

• Problemlösning
• Förstå avvägningen mellan aktivitet och vila
• Social och demokratisk kompetens
• Kommunicera på olika sätt, skapa med olika uttrycksformer
• Utforska olika saker i natur och samhälle
• Röra sig allsidigt.

Andra förmågor som också kan vara aktuella är de som tas upp i del 1 och 2:

• Kreativitet
• Empati
• Karaktär
• Sociala förmågor
• Kommunikativ förmåga
• Analys- och problemlösning
• Lärande

Liksom med målen underlättas undervisningen om inte förmågorna är fler än 1–3. I exemplet med målen ovan skulle följande kunna väljas ut:

Vad ska elevgruppen förstå efteråt?

Under den här frågan specificerar pedagogerna vilken ny förståelse som eleverna ska få genom att delta i undervisningen. I exemplet skulle följande förståelse kunna väljas ut:

Vilka begrepp kommer att utveckla elevernas tänkande?

Pedagogerna specificerar också vilka begrepp som man kommer att använda, för att eleverna ska lära sig dem. Det kan röra sig om ca. 7–10 begrepp, ord som väljs ut för att eleverna efter genomförandet av planeringen ska kunna dem och förstå vad de innebär. I exemplet skulle följande begrepp kunna väljas ut:

Mer om begrepp kan du läsa i avsnitt 17. Ordförrådet.

Fritidshemspersonalens förhållningssätt: Vilka viktiga personalhandlingar leder till lärande?

Till sist kan det i måldelen av planeringen vara bra att tänka igenom hur personalen behöver agera för att det ska ske ett lärande. Ska de föreläsa, coacha eleverna i problemlösning, finnas som stöd i lekar och drama och så vidare. Pedagogen kan skifta förhållningssätt beroende vad man vill uppnå med undervisningen – ibland behöver man styra mer, ibland låta eleverna undersöka. I exemplet skulle följande personalhandlingar kunna vara aktuella:

Mer om olika sätt att agera i aktiviteter kan du läsa i avsnitt 9. Aktiviteternas flöde.

Utvärdering: Hur vet vi att vi nått det som vi tänkt oss?

Nästa del handlar om utvärdering. Här tar den som planerar ställning till hur hen kan se att det faktiskt har blivit så som man har tänkt sig, alltså att eleverna har lärt sig det som var planerat. I nästa avsnitt kommer vi att gå lite djupare in på hur det kan gå till.

Vilka kriterier ska utvärderas utifrån syfte och mål?

Utvärderingen handlar bland annat om att bestämma vad det är pedagogen ska titta efter i form av lärande, kriterierna. Lättaste sättet att hitta vilka kriterier det är som man vill utvärdera är att titta på de målformuleringar som man valde ut i måldelen och sedan tänka: Vad vill jag se att de kan när allt är klart? Även här är det bra att inte välja fler än 1–3 för att kunna följa upp dem. I exemplet, där utevistelse och fysisk aktivitet, medvetenhet om det egna kulturarvet och hälsa är målen skulle exempelvis följande kriterier kunna utvärderas:

Hur genomförs utvärderingen?

Här specificeras också hur resultatet ska utvärderas. Det kan ske på olika sätt. På fritidshemmet är ofta observation ett bra sätt att följa upp att det sker ett lärande. Dels observerar man i början, innan under-visningen kommit igång, dels i slutet, när man ser resultatet av lärandet. I exemplet kanske följande är aktuellt:

Vad upplevde eleverna?

Fritidshemmet ska, som sagt, också ta stor hänsyn till elevernas upplevelse av och intresse för verksamheten. Därför är det också viktigt att utvärdera vad eleverna upplever under de aktiviteter som genomförs. Det kan ske på flera olika sätt. Kanske ber man dem markera vad de tyckte genom att visa tummen upp, mittemellan, ner, kanske får de diskutera en stund utifrån frågor som: Vad lärde vi oss? Vad tyckte vi var roligt? Vad kan förbättras? I exemplet kanske följande utvärderingssätt används:

I nästa avsnitt kommer vi att gå lite djupare in på fler sätt att utvärdera med eleverna.

Genomförande: Hur gör vi?

Nu är det dags att planera de aktiviteter som ska genomföras för att nå målen. Redan under de tidigare stegen i planeringen har den planerande personalen säkert fått många idéer om vad man skulle kunna göra. Nu gäller det att få ner aktiviteterna i ett bra flöde som leder till att lärandet utvecklas i flera steg. Det kallas progression och behandlas lite mer i nästa avsnitt.

Vilka aktiviteter?

I exemplet kanske följande aktiviteter planeras och genomförs:

Vem, vad och med vilket material? Tidsplan?

Här specificeras tid och ansvariga i personalgruppen och eventuellt material som krävs, exempelvis:

Hur följs elevernas idéer, hypoteser, tankar och teorier upp för att påverka fortsatt undervisning/tema?

Det är viktigt att man också under projektets gång kan ta in och justera utifrån elevernas idéer. Det kan exempelvis i det här fallet ske:

Så här skulle alltså det här exemplet kunna se ut i en färdigplanerad FRIPP:

FRIPP lämpar sig bäst för sådana aktiviteter som sker på lång sikt, som tematiska projekt eller återkommande aktiviteter. När en FRIPP väl är konstruerad kan den användas om och om igen, exempelvis för att genomföra tematiska projekt i nya årskurser av elever. De kan därför samlas i en digital FRIPP-mapp, som utgör en idébank för all personal på ett eller flera fritidshem.

Aktivitetskort

Även korta, enskilda aktiviteter, som exempelvis lekar på raster eller utestunder, eller pyssel, spel och digitala aktiviteter, kan det vara bra att ha en uppsättning av kort, som beskriver hur olika aktiviteter kan genomföras, så kallade aktivitetskort. Aktivitetskorten är betydligt snabbare att planera och skriva ner eftersom de inte omfattar alla steg som genomförs i FRIPP. Det bör ju inte ta längre tid att planera än vad det tar att genomföra aktiviteten😊 Aktivitetskortens funktion är att skapa en aktivitet med god kvalitet, även i situationer där personalen inte kan eller hinner planera från grunden eller där aktivitetens längd inte motiverar att lägga ner ett större planeringsjobb. De kan också användas av vikarier. Å andra sidan är aktivitetskorten inte lika genomtänkta när det gäller mål och uppföljning och kanske därför inte ger lika starkt lärande.

Aktivitetskortet innehåller följande områden:

Aktivitetskort.pdf

I ett fritidshem med förskoleklassverksamhet använder fritidsläraren en uppsättning rörelsekort som visar hur eleverna ska röra sig mellan olika koner, se observation 18. Det här är en typ av aktivitet som lämpar sig mycket bra för att planera i aktivitetskort. Andra exempel är Kims lek i observation 2, dramaleken i observation 19, blindbocksleken i observation 10 eller frågerundan i observation 1.

Observationsutdrag för kollegial diskussion i fritidshem.pdf

Eleverna lär sig…

Under den här rubriken specificeras det lärande som den som planerar tänker att aktiviteten har. Det kan antingen vara ett av målen från styrdokumenten eller en egen formulering, en nedbrytning av ett läroplansmål exempelvis. I exemplet med rörelsekorten kan formuleringen vara:

Gör eleverna intresserade!

I varje aktivitet är det viktigt att göra eleverna intresserade, om intresset inte redan finns. Under den här rubriken kan planeraren ge kollegorna tips om hur det kan ske, i vårt exempel kanske följande sätt:

Du behöver…

Här beskrivs kort vad som behövs för att genomföra aktiviteten, exempelvis:

1 rockring, 9 koner, rörelsekort (se bilder)

Gör så här…

Under rubriken bör beskrivas kortfattat hur aktiviteten genomförs. I vårt exempel skulle det kunna se ut så här:Utvärdera med eleverna!

Även kortare aktiviteter bör utvärderas med eleverna, det är ett sätt att dels få eleverna att fundera över sitt eget lärande, dels ett sätt att kunna förbättra aktiviteten till nästa gång aktivitetskortet används. Tre lämpliga frågor att ställa kan vara:

• Vad lärde vi oss som vi inte kunde innan?
• Hur var det att göra det här, tyckte ni? Vad kan förbättras till nästa gång?

Man kan också använda några av de snabbare utvärderingssätt som beskrivs i nästa avsnitt. I vårt exempel kan kanske utvärderingen vara följande:

Även aktivitetskorten kan samlas i en digital (eller analog) mapp så att all personal och även vikarier snabbt kan skapa aktiviteter med god kvalitet när det behövs.

Så här skulle alltså det här exemplet kunna se ut i ett färdigplanerat aktivitetskort: