Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Det finns viktig information

Just nu är efterfrågan extra hög på ärenden hos Bygglovsenheten, vilket gör att du kan behöva vänta längre än vanligt på svar och besked från oss.

Mer information

Kort om Invasiva arter

Invasiva arter är främmande växter, djur, svampar och mikroorganismer som avsiktligt eller oavsiktligt flyttats till en ny miljö och som där sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen.

I Sverige finns mer än 2000 främmande arter, cirka 20 procent av dem är invasiva eller potentiellt invasiva.

Naturvårdsverkets samlade information om invasiva arter eller arter som riskerar att bli invasiva i Sverige

Sprid inte invasiva främmande arter

Foto ovan: Blast av jätteloka vid skuruparkens entré

Jättelokan, även kallad jättebjörnloka är en invasiv och objuden växtart som vi bekämpat i Nacka sedan många år tillbaka.

Så här känner du igen jättelokan och hur den sprids

Jättelokan är en storväxt, flerårig ört som blommar i juli - augusti. Vanligen blir växtarten 2-3 meter hög men ibland växter den sig upp till 4-5 meter hög. Bladen kan bli en meter breda och tre meter långa.

Blommorna är vita i flockar och kan bli upp till 0,5 meter i diameter.
De yttersta blommorna i flocken är oftast större än de övriga. Ståndarna har gröngula eller rödaktiga ståndarknappar. Frukterna är drygt en centimeter långa, runda till elliptiska, med kraftiga oljekanaler som är vidgade nedtill.

Jättelokan härstammar inte från Sverige och har därför inte några naturliga fiender här. Den har inga stora krav på jordmån och sprider sig effektivt med frön. På kort tid kan den ta över stora arealer. Frön från jättebjörnlokans blomsterkrona som spridit sig kan börjat gro så långt som sju år efter att de har hamnat i marken.


Foto: En stor praktfull blommande jätteloka

Tipsa oss

För att kunna identifiera och kartlägga var jättelokorna växer behöver vi din hjälp. Misstänker du jätteloka kan du felanmäla det till oss via formuläret
Felanmälan jätteloka/parkslide.

Hur och varför bekämpa jättelokor?

Orsakar hudbesvär och tränger ut andra växtarter

Det finns två huvudsakliga skäl till att bekämpa jättelokan:

  • Växtens farlighet. Om man får växtsaft på sig och sedan vistas i solljus kan man få brännblåsor
  • Växten invaderar naturliga biotoper och tränger ut inhemska växtarter

Under sekelskiftet var jättelokan en omtyckt och praktfull perenn i trädgårdarna. Idag räknas jättelokan till gruppen invasiva arter, eftersom den är alltför konkurrenskraftig.

Så här bekämpar vi jättelokor

Vi bekämpar jättelokorna på kommunens mark helt utan bekämpningsmedel. Istället för kemiska bekämpningsmedel använder vi så kallad mekanisk bekämpning. Mekanisk bekämpning är en miljövänlig och effektiv metod som innebär att vi hugger av toppen av jättelokans rot.

Jättelokans rot kan till skillnad mot till exempel maskrosens rot inte skapa nya grenar som växer upp. Så när väl toppen av roten kapats, den så kallade tillväxtpunkten, dör roten. Ibland händer det att vi missar tillväxtpunkten vid första försöket och får då upprepa metoden tills dess att hela jättebjörnlokebeståndet dött ut.

Frön från jättelokans blomsterkrona sprider sig lätt och kan börjat gro så långt som sju år efter att de har hamnat i marken. Dessa små fröplantor som börjar gro bekämpas på samma sätt som dem som hunnit växa till sig.

bekämpa jättelokan på din tomt - var försiktig!

Har du fått in jättelokor på din egna tomt kan du bekämpa dem genom att ständigt hugga av dem så fort de växer till. Det behöver upprepas ofta för att lyckas.
Jättelokor överlever inte i en gräsmatta, något att ha som riktmärke.

Du kan även hugga av rötterna. Att skilja tillväxtpunkten från roten är ett effektivt sätt att bekämpa lokor på. Oftast får man göra om det några gånger innan alla lokorna dör.

Hittar du ett mindre bestånd med jättelokor kan du först ta bort allt ovan jorden och sedan täcka över området med t.ex. en kraftig presenning och därefter lägga något tungt ovanpå. Om jättelokan hunnit bilda fröställningar bör dessa klippas bort och läggas i en påse som kastas med hushållssoporna.

Efter lyckad bekämpning bör man hålla utkik efter nya plantor. Gamla frön som ligger på marken kan gro efter flera år.

Var försiktig när du arbetar med jättelokor

Växtsaften ger skador på huden som liknar riktiga brännskador. Besvären kan komma med några dagar fördröjning, kvarstå i veckor och skapa ärrbildning och mörkfärgning av huden. Har du fått växtsaft på huden tvätta den omgående med tvål och vatten. Skydda huden mot solljus under en vecka.

Kontrollera risken hos Giftinformationscentralen

Sidan uppdaterades: