På ett seminarium i september deltog över 80 kockar, kökschefer och enhetschefer från kommunens skolor, förskolor och seniorcenter. Även privata verksamheter deltog. Fler träffar kommer att hållas senare i höst och i vår.
Syftet är att öka medvetenheten om måltidernas klimatpåverkan och att driva på arbetet med att nå miljömålet om mer ekomärkt när livsmedel köps in till kommunala verksamheter.
Råd för klimatsmarta måltider
Det första seminariet handlade framför allt om matens påverkan på klimatet.
Minst en fjärdedel av klimatavtrycket från vår konsumtion beror på maten. Barn och unga äter mycket av sin mat på förskolor och skolor, så vad som serveras där och hur måltiderna fungerar betyder mycket. I Nacka serveras cirka 20 000 måltider varje dag i de kommunala skolorna. Uppföljningssystemet Hantera livs, som inköpsenheten har börjat använda, visar att de inköpen under ett år medför utsläpp av drygt 4000 ton koldioxidekvivalenter. (Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp som väger samman effekten av olika växthusgaser.) Det betyder cirka 2,2 kg CO2e per kilo mat
Hantera Livs kan användas på många sätt. Ett är att informera enskilda enheter – som skolor, förskolor och äldreboenden – om hur deras klimatpåverkan ser ut och att motivera dem att sätta egna klimatsmarta mål. På så sätt kan de bidra till ett nytt miljömål om att minska klimatavtrycket från alla kommunala matinköp.
Läs mer: Klimatkoll av Nackas livsmedelsinköp
Britta Florén, som arbetar med klimatsmart mat tillsammans med kommuner, landsting, regioner, handelsföretag och livsmedelsproducenter var en av föredragshållarna på septemberseminariet.
-Vi har alla möjligheter att göra förändringar redan idag. Vi behöver göra mer, vi behöver agera!
Hon tog upp tre ingredienser i ett arbete för klimatsmartare måltider:
- Kunskap och medvetenhet om matens klimatpåverkan.
- Att ha rätt verktyg och arbetssätt.
- Att se till att det händer.
Britta Floren föreläser. De staplade legoklossarna visar skillnaden i klimatavtryck från olika slags livsmedel.
Deltagarna fick testa sina kunskaper i några enkla övningar. En handlade om vilken del av kedjan för produktionen av fläskkött som påverkar klimatet mest. Majoriteten – även i den här kunniga gruppen – trodde att det är transporterna. Rätt svar var fodret, eftersom det först föder djuren som sedan föder oss.
Att rött kött är en klimatvärsting medan baljväxter hör till det mest klimatsmarta var nog ingen överraskning för de flesta – men skillnaderna blev extremt tydliga när Britta Florén illustrerade dem med staplade legoklossar. Att få fram 1 kg benfritt nötkött kostar cirka 40 gånger mer i utsläpp än 1 kg torkade baljväxter.
Deltagarna fick många praktiska tips om vad man bör ha ögonen på med tanke på klimatet när det gäller vegetabilier och olika animaliska råvaror. Att till exempel välja frukt och grönt efter säsong, att byta ut en del av köttet till vegetabilier till exempel blanda köttfärs med rotsaker i köttfärssåsen och att välja fisk från hållbara bestånd.
One Planet Plate
Anna Wahlberg presenterade Världsnaturfonden WWF:s koncept One Planet Plate, som kan användas för att se hur stor eller liten klimatpåverkan man får på en tallrik. Det är ett lättanvänt verktyg, med målet att visa vad man kan äta för att vi ska kunna bo på en levande planet.
Läs mer och testa
Nackas miljömål är högt satta: 50 procent ekologisk mat till år 2020 och 75% till 2030.
-I dagsläget ligger vi på 30 procent och andelen varierar mycket mellan verksamheterna. Vi behöver samverka och hitta nya verktyg för att nå målet, säger Marina Förström, som är kategoriansvarig inköpare för livsmedel. Ett verktyg för att nå det ekologiska målet är KRAV-certifiera sin verksamhet. Därför hade även Staffan Carlberg från KRAV bjudits in för att berätta om fördelarna med det..
Nackas lokala miljömål
Följ dem i Miljöbarometern!
Sidan uppdaterades: