Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Mitt Nacka

  • …så får du upptäcka spännande evenemang i din närhet.

Det finns viktig information

Det går inte att signera en Abou e-tjänst på mobilen med BankID/Mobilt BankID Felsökning pågår.

Läs mer...

J.V. Svensons motorfabrik, Augustendal

J.V. Svensons motorfabrik ägdes av Johan Victor Svenson som levde mellan åren 1863 och 1938. Fabriken kallades J.V. Svensons automobilfabrik eftersom den ursprungliga avsikten varit biltillverkning. När fabriken var färdigställd år 1900 visade det sig mer än väntat komplicerat att åstadkomma en bil som inte blev omodern redan innan den lämnat fabriken.

J V Svenson670px.jpg

Svenson hade skickat en ingenjör till Tyskland för att studera tillverkning av bilar och motorer. Ingenjören hade återvänt hem med en liten tvåtaktsmotor som kanske var lämplig för omkonstruktion. Men frågan kvarstod vad det skulle bli för sorts motor. Det blev inte en efterapning av den tyska motorn utan en nästan ny konstruktion med tändkula så att den kunde drivas med fotogen. Motorn fick det stolta namnet Avance, som betyder framåt. Den blev synnerligen populär och fick utställningspriser redan år 1900. Med tiden visade den sig lämplig inte bara som båtmotor utan också som stationär eller flyttbar jordbruksmotor för att driva tröskverk, sågverk och elverk. Motorn blev även framgångsrik på export.

Avance-Express670px.jpg

J.V. Svenson kallade sig för fabrikör och växte upp som barnhusbarn, inackorderad på landsbygden. I ungdomen gick han som smedslärling för lön bestående av mat och en sovskrubb i smedjan. Senare fick Svenson hjälp att överta en liten smidesverkstad där han av tillfällighet började tillverka fotogenkök, som fick namnet Primus och blev en världsartikel. Det var inkomster från Primus som lade grunden för investeringen i motorfabriken.

Innan Svenson köpte lägenheten Augustendal hade den utarrenderats som sommarställe från Danviken. Det är knappast troligt att Svenson vid tomtköpet visste att det några år senare skulle planeras en järnväg till Värmdö som kanske skulle komma att ge fabriken direkt spårförbindelse. Han måste ha insett att sjöförbindelsen och den smala grusvägen var fullt tillräckliga även för en ganska stor fabriks behov.

Entré Motorfabriken670px.jpg

Huvuddelen av arbetarna hade lång väg att ta sig till fabriken från sina bostäder i Stockholm om de nu åkte båt eller tog sig fots från Järla station. Den första och enda arbetskonflikten mellan Svensson och hans arbetare gällde just arbetsresorna. Bogserbåten Svenson inköpt för arbetarnas resor, var helt öppen för blåst och kyla vilket inte var angenämt vid resor vintertid till och från arbetet. Arbetarna lyckades få bogserbåten Boren ersatt av en förhyrd ångslup. Däremot fick de inte igenom en annan fodran, fria resor mellan Slussen och fabriken. Efter två veckors strejk år 1902 gick Svenson med på att båtresorna mellan Stockholm och fabriken skulle vara gratis, och även det första kollektivavtalet vid Augustendal.

Startåret år 1900 var 105 personer anställda vid fabriken, redan år 1916 gav fabriken arbete åt över 500 personer. Därigenom blev J.V. Svenssons Motorfabrik en av landets absolut största industriella arbetsplatser.

Arbetare Augustendal670px.jpg

Under depressionen som följde efter första världskriget sjönk efterfrågan på motorer kraftigt, företagets reserver förbrukades och Svenson tvingades låna pengar av banken för att fortsätta driva fabriken. Efter mer prisfall nyår 1922, blev Svenson kallad till banken och uppmanad att direkt betala sina skulder eller överlämna samtliga företagets aktier till banken. Eftersom det inte fanns pengar att betala skulderna med, ansåg sig banken ha rätt att lägga beslag på företaget. Svenson fick dock behålla sin villa i Augustendal som bostad. Fabriken drevs vidare under ny ledning.

Personal Motorfabrik_670px.jpg

Verkstad Motorfabrik670px.jpg

Philipson

Fabriksanläggningen togs därefter över av Gunnar Philipson. Den blev sammansättningsfabrik för importbilar, bland annat DKW och Dodge. Under andra världskriget tillverkades mest reservdelar i fabriken i en sådan omfattning att det finns planer på att plocka samman en egen DKW-liknande konstruktion. Prototypen till personbilen ”Philipin” togs fram år 1946, men blev aldrig utvecklad till marknaden där den var tänkt att vara en konkurrent till Volvo PV och Saab 92. Även sedan Philipson tagit över fabriken levde den i en undanskymd tillvaro. Det som avslöjade fabriken utåt var nästan bara hamnanläggningen där man ibland kunde se stora biltransportfartyg landsätta massor av bilar av märket Mercedes, bilmärket som Philipson är kanske starkast förknippad med. Philipssons genomgick en omdaning under 1980-talet och intressen för fastighetsförvaltning införlivades genom det nya bolaget Arcona. Flera av de gamla industrilokalerna användes för verksamhet i liten skala som industriproduktion, lagerverksamhet, filminspelningar och konstutställningar.

Exploatering

Vid förberedande diskussioner kring exploatering av Augustendalområdet, visade kommunen att starkt intresse att få fram arbetsplatser som kunde minska behovet av arbetspendling in till Stockholm. Startskottet för omvandlingen av Augustendal kom i augusti 1983. Nacka kommun kom med initiativet och presenterade ett första programförslag på stadsplan över Augustendal.

I programmet planerades 1 200 arbetsplatser, fördelat mellan kontor och industri. I förslaget betonades vikten av att bevara landskapsbilden och den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen.

Packlårar blir sommarstugor

Augustendals avtryck i Anneberg/Kungshamn/Visborgs minne: Anna Johansson-Visborg var en av arbetarrörelsens första kvinnliga ledare. År 1901 blev hon den första ordföranden i bryggeriarbetarkvinnornas egen organisation. En organisation som startades för att många arbetarkvinnor tyckte att de vanliga fackliga organisationerna inte tog sig an kvinnornas intressen. År 1928 tog Anna Johansson-Visborg initiativet till att starta Arbetarkvinnornas semesterhem. Anledningen var att på den tiden började också arbetare få rätt till semester, från början dock bara några dagar per år. Många arbetare saknade ekonomiska resurser att utnyttja semestern – de hade inte råd att åka någonstans och ta vara på de få semesterdagarna. Det var heller inte det bästa ekonomiska läget för de fackliga organisationerna, men år 1928 lyckades åtminstone Fackliga kvinnliga samorganisationen få till det att samla och låna ihop pengar till att köpa Villa Torehäll, och ett knippe mark, vid Anneberg.

Med samlade krafter uppfördes sedan ett antal små stugor, som sedermera hyrdes ut som semesterbostäder för arbetarkvinnor och deras familjer. De första stugorna byggdes av begagnade packlårar, som Fordbilar skeppades över Atlanten i. De här lårarna tiggde man till sig i Augustendal, där bilarna fördes i land. Än idag finns en av de gamla packlårstugorna kvar, bevarade som kulturminnesmärke.

Visborgs minne670px.jpg

Källor

Kvarnhjul och fabriksskorstenar, Gunnar Sillén, Nacka kulturnämnd, 2012.

När larmet tystnar – förvandlingen av fyra fabriksområden i Nacka, Stockholms läns museum, 2009.

Nackaboken 1993, Biblioteks och kulturnämnden i Nacka, 1993.

Nacka Saltsjöbadens Tidning 3 juli 1980.

Nacka lokalhistoriska arkiv.

Sidan uppdaterades: