Hallå där Elchin Jafarov!
Du har sedan 2008 lett ett framgångsrikt arbete med att energieffektivisera kommunens ishallar. Vilka är de viktigaste åtgärderna ni har gjort genom åren som har bidragit till att ishallarna nu har en betydligt lägre förbrukning mot tidigare?
- Det är mycket som har gjorts men om jag ska försöka sammanfatta så är det bland annat att vi har installerat analyssystem och hela tiden analyserar ishallarnas energiförbrukning. Vi har också utifrån analysernas resultat installerat olika styrsystem och anläggningar så att vi kan styra att vi hela tiden har en effektiv drift i hallarna. En viktig sak har också varit att utbilda personalen i ishallarna i de nya systemen så att de dagligen kan kontrollera driften.
Kan du ge något exempel på hur ert effektiviseringsarbete märks i ishallarna?
- En effektiv drift innebär till exempel att vi anpassar temperaturen till olika verksamheter. Ett konkret exempel är att konståkare vill ha en lite varmare is än hockeyspelare och vid tävling vill de även ha ett varmare inomhusklimat. Det kan vi enkelt anpassa och styra.
Du är civilingenjör med inriktning mot kylsystem och luftbehandling, utbildad i Azerbajdzjan och Baku där det inte finns några ishallar. Hur tog du dig an ditt uppdrag när du anställdes 2008?
– Det första jag gjorde var att noga gå igenom hur energianvändningen i ishallarna såg ut och vad som skulle kunna effektivisera dem. Förbättringspotentialen var stor eftersom Nacka hade bland de sämsta ishallarna i landet ur energisynpunkt.
- Rent konkret analyserade jag bland annat iskvalitet, kylsystem, inomhusklimat, avfuktning, ventilation och belysning. Det är de delar som brukar kallas ”the big five” i en ishall och som svarar för cirka 90 procent av en ishalls totala energianvändning.
Vilken förändring har ni kunnat se på energiförbrukningen över tid under ert arbete?
- När arbetet startade 2008 var elenergianvändningen i Ältahallen 4150 kilowattimmar per dygn och 2021 hade den minskat till cirka 2000 per dygn. Samtidigt ökade antalet bokningstimmar i hallen med cirka 600 timmar per år, så den verkliga besparingen är ännu större eftersom användandet har ökat.
- Alla kommunens ishallar har minskat sin energiförbrukning och enligt våra beräkningar har de tillsammans sänkt sin förbrukning med cirka 1 500 000 kilowattimmar per år. Det betyder också en sänkt koldioxidbelastning på miljön.
Vad arbetar du med nu, ser du andra potentiella energieffektiviseringar för kommunen?
- Analysarbetet fortsätter hela tiden så jag fortsätter jobba med idrottsanläggningarnas effektiva drift, kontrollerar kylsystem och värmesystem och är ansvarig för deras service och underhåll. Jag jobbar också med ett projekt där vi planerar att bygga energilager för att kunna spara producerad överskottsenergi från ishallarna så att den kan tas tillvara och användas när den behövs.
- Till sist måste jag också få säga att det här är ett arbete vi gjort tillsammans inom idrottsdriften så jag vill passa på och tacka alla medarbetare och särskilt Christer Duvemyr.
Sidan uppdaterades: