Baggensstäkets kulturreservat

Viktig led för sjöfarten

Baggensstäket var fram till medeltidens slut den huvudsakliga sjövägen in till Stockholm. När fartygen blev större och mer djupgående blev i stället farleden förbi Vaxholm den primära. Baggensstäket har genom åren muddrats ett flertal gånger, bland annat år 1704 av ägaren till Boo gård, slottsarkitekten Nikodemus Tessin den yngre. I samband med muddringen höggs vattenståndsmärken in på båda sidor av Stäket. Märket på norra sidan är inhugget i en låg klippa cirka 70 meter från strandkanten och går att se än idag.

Försvar

Baggensstäket har även haft en stor betydelse ur försvarssynpunkt. Arkeologiska fynd, bland annat armborstpilar, tyder på att området tidigt användes militärt. De högt belägna skansarna som finns kvar än idag kan ursprungligen ha varit fornborgar som senare byggts om och förstärkts. Vid vattnet centralt i reservatet ligger den tredje och största skansen som troligen anlades på 1600-talet. Det består av 1-2 meter höga jordvallar med en plattform i mitten där det finns kallmurade krutkällare. Troligen har det funnits en avfyrningsramp för kanoner på skansens östra del där vallarna är högst.

Det mest kända slaget i området, ”Slaget vid Stäket” utkämpades under rysshärjningarna år 1719 i slutet av det Stora Nordiska kriget.

Sommarvilleepoken

I början av 1800-talet började ångbåtstrafiken trafikera Baggensstäket vilket gjorde det lättare att nå området. Sommarvillor uppfördes nära vattnet men dessa revs senare och idag finns endast spår av husgrunder kvar. Nedanför trappan från Sieverts väg finns spår av den gamla ångbåtsbryggan som nu har rasat ut i vattnet. I samband med att sommarvillorna etablerades anlades också strandpromenaden med kallmurade sidor samt troligen den terrasserade stigen som leder från Saltstigen upp till skansen i den östra delen av reservatet. Oskar Sandahl, som bland annat grundade Entomologiska föreningen och var engagerad i Svenska Trädgårdsföreningen, anlade här en trädgård där flera för området ovanliga träd och växter finns kvar än idag.

Bevarad natur

Inom kulturreservatet finns höga biologiska värden. På höjderna kring skansarna breder hällmarkstallskogen ut sig med gamla, ofta senvuxna tallar som är värdar för flertalet naturvårdsintressanta arter. Exempelvis är talltickan vanligt förekommande men andra arter såsom vintertagging, blomkålssvamp, grovticka, trådticka, blompraktbagge och spår av reliktbock har också påträffats. Många träd har spår av brand och kolflarnlav som finns på förkolnad och gammal tallved har hittats på ett par platser.

På de lägre markerna utgörs reservatet framför allt av lövskog med blandning av triviala lövträd, ädellöv och inplanterade arter. Runt om och i skansen vid vattnet har parksallat etablerat sig och spridit sig vidare i lövskogen. Arten är invasiv och skapar en heltäckande matta som hindrar och konkurrerar ut andra arter i fältskiktet. Likaså finns bestånd av vintergröna som växer upp i sluttningarna och kväver annan vegetation.

Baggensstäket är en viktig länk i Nackas gröna infrastruktur och knyter samman naturreservaten i Boo med Skogsö naturreservat på andra sidan vattnet. För att djur och växter ska kunna sprida sig mellan större grönområden är det viktigt att det finns gröna korridorer, länkar och mindre klivstenar kvar i landskapet.

Att göra i reservatet

Promenera och njut av utsikten

Strandpromenaden som går genom reservatet ger magiska utblickar över vattnet och här finns chans att se en del sjöfågel. Båtarna som sakta tar sig genom Stäket är en del av upplevelsen och området ger rofylldhet. Gångvägen är på sina ställen smal och kan vara svår att ta sig fram på för den som har svårt att gå. Klättrar du upp på höjderna kan du se långt och uppleva den hällmarkstallskogen med gamla senvuxna träd.

Upptäck historien

Upptäck reservatets kultur- och naturmiljöer. De flesta är lätta att nå medan skansarna på höjderna kräver lite mer. Genom reservatet går delar av den tre kilometer långa Lugna promenaden i Boo som utgår från och slutar vid Boo Herrgård. Från Boo Herrgård går också en 4,5 kilometer lång kulturpromenad längs med vattnet, fram till Kilsvikens båtklubb och tillbaka, som berättar om flera historiskt intressanta miljöer. Besök också gärna Skogsö naturreservat på andra sidan Stäket. Där finns en välskyltad promenadslinga.

Reservatet kan också upplevas från vattnet med kajak eller båt och det är en vacker och stillsam tur att ta sig genom Stäket ut mot Baggensfjärden.

Restaurering och nya anläggningar

Inom området finns det ett behov av restaurering i flera delar. Bland annat kommer kallmuren vid strandpromenaden att restaureras. Andra kulturlämningar kan också behöva restaureras för att de inte ska förstöras och undersökningar pågår om vad som är möjligt att genomföra utan att skada lämningarna. En lekplats kommer att byggas söder om parkeringen. Kommunen tittar också på vad som kan göras för att minska och hejda spridningen av parksallat i reservatet.

Regler för allmänheten

Som besökare i området måste du följa de ordningsföreskrifter som gäller i reservatet för allmänheten.

Det är inte tillåtet att:

• gräva, hacka, borra eller på annat sätt skada berg, jord, markyta eller sten,
• fälla eller på annat sätt skada såväl levande som döda träd och buskar,
• skada vegetation genom att gräva upp växter eller ta bort mossor, lavar eller vedlevande svampar,
• göra upp eld annat än på anvisad grillplats,
• medföra okopplad hund,
• övernatta,
• cykla annat än på anlagda grusade vägar,
• på land framföra motordrivet fordon,
• sätta upp skylt, affisch, orienteringskontroller eller liknande anordning annat än tillfälligt i samband med exempelvis föreningsverksamhet, skolverksamhet och tillåtna tävlingar,
• ställa upp eller förvara båtar på land samt ställa upp eller parkera husvagn eller husbil.

Du behöver reservatsförvaltarens tillstånd om du önskar:

• anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 50 personer, med undantag för aktiviteter som anordnas av skolor och förskolor för deras elever.

Fornlämningar

Inom reservatet är skansarna/fornborgarna samt vattenståndsmärket skyddade som fornlämningar enligt kulturmiljölagen. Skyddet innebär att det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen ändra eller skada en fornlämning, till exempel genom att den tas bort, grävs ut eller täcks över. Skyddet omfattar inte enbart själva fornlämningen utan även ett så stort område på marken som behövs för att bevara den och för att ge den ett tillräckligt utrymme, ett så kallat fornlämningsområde. Slagfältsområdet inom kulturreservatet har status möjlig fornlämning. Det innebär att lämningen behöver utredas ytterligare för att klargöra dess status samt att tillstånd krävs vid åtgärder inom slagfältsområdet. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. Här kan du läsa mer om hur man söker tillstånd från länsstyrelsen.

Dispens från reservatsregler

Om du vill göra något i våra skyddade områden som inte är tillåtet enligt föreskrifterna behöver du söka dispens. Det ges endast undantagsvis och bara om det man vill göra inte står i strid med syftet med kulturreservatet. Exempelvis kan inte dispens ges för sådant som förstör värdefulla kultur- och naturmiljöer som reservatet är tänkt att skydda. Det ska också finnas ett särskilt skäl för dispens.

Vid handläggningen av dispensansökan görs en avvägning mellan intresset för att få utföra åtgärden och de kultur-, natur- och friluftsintressen som reservatet ska skydda. Det är viktigt att du som ansöker om dispens är medveten om att det kan finnas villkor som måste uppfyllas. För att få dispens behöver du bland annat kompensera för den skada på kulturvärden, naturvärden eller friluftslivet som uppstår när du utför din åtgärd.

Hämta blankett för ansökan om dispens (PDF-dokument, 118 kB)