Hitta hit
Om du åker kollektivt: Saltsjöbanan stannar vid Fisksätra station eller Igelboda och från båda stationerna är det ungefär 300-400 meters promenad till biotopskyddsområdet. Buss 465 stannar vid Fisksätra station.
Parkering: Ingen parkering finns inom biotopskyddsområdet.
Länk till karta/informationsskylt över Svartkärrsbergets biotopskyddsområde (PDF-dokument, 431 kB)
Naturkartan - din hjälp i naturen
Nackas naturkarta är vår guide till pärlor i Nackas vackra natur. Nackas naturkarta finns både som app och webbplats. Du har nytta av den både när du planerar en utflykt och när du väl är ute.
I kartan hittar du snabbt entréer med informationstavlor till naturreservaten och det stora Erstaviksområdet, får tips om badplatser, utsiktspunkter och andra intressanta platser. Låt dig inspireras av vackra bilder och beskrivningar av vandringsleder och naturområden! Appen håller reda på var du befinner dig när du använder den. Och du kan kommentera och dela dina favoritplatser med vänner.
Nackas naturkarta finns som app för iPhone och Android, på webbplatsen www.naturkartan.se/nacka
samt som en integrerad karta på den här sidan.
QR-koden för att hitta appen Nackas naturkarta
Fakta och dokument
Areal: 16,4 hektar
Förvaltas av: Nacka kommun
Markägare: Nacka kommun
Bildat år: 2026
Äldre naturskogsartade skogar
Svartkärrsbergets biotopskyddsområde utgör ett värdefullt skogsområde som knyter samman Skogsö naturreservat med Tattby naturreservat och Erstavik. Skogen har varit kontinuerligt trädbevuxen under lång tid och har i stort sett inte påverkats av modernt skogsbruk. Den har därför utvecklats naturligt och består av en flerskiktad skog med träd i olika åldrar, från unga till mycket gamla. De näringsfattiga förhållandena har gjort att många träd vuxit långsamt och uppnått en hög ålder. Gamla, grova, ihåliga och döda träd utgör här viktiga livsmiljöer för många växter, svampar, lavar och djur.
Större delen av området består av gammal tallskog på berg, där många tallar är över 150 år och flera över 200 år gamla. Tallarnas höga ålder har gynnats av långsam tillväxt, återkommande skogsbränder och historiskt skogsbete. Förekomsten av arter som tallticka, grovticka, motaggsvamp och reliktbock visar att det under lång tid funnits en kontinuerlig tillgång på gamla tallar. Även brandgynnade lavar och spår av tidigare bränder vittnar om områdets naturliga utveckling och historiska störningsregim.
I delar av området finns sydvända branter och slänter med ek- och hasselmiljöer men även aspbestånd och lönn. I branterna är ekarna senvuxna och ett flertal träd har utvecklade håligheter i trädstammarna. I sluttningar och sänkor finns äldre granar och varierade lövskogspartier och i norr, mellan gång- och cykelvägen och Saltsjöbanan, finns skogliga våtmarker med alsumpskogar. Dessa miljöer bidrar med stor biologisk mångfald och erbjuder livsmiljöer för bland annat mindre hackspett, mossor och andra fuktkrävande arter.
I området finns en förhållandevis rik fladdermusfauna. Sex arter konstaterades vid inventering 2023 där dvärgpipistrell och nordfladdermus var de arter som förekom mest frekvent. Bland fåglar har det noterats ett femtiotal arter som använder området för häckning och födosök. Eftersom området är litet är de flesta av dem beroende av att den här skogen hänger samman med andra skogsområden runtomkring.
Biotopskyddsområde som skyddsform
Biotopskyddsområden är en typ av områdesskydd enligt miljöbalken. Områdena som skyddas är små, maximalt 20 hektar, och ska utgöras av någon av de biotoper som listas i Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., bilaga 2 och 3. Jämfört med naturreservat är biotopskydd en administrativt enklare skyddsform men med samma starka skydd. Exempelvis finns inga föreskrifter eller skötselplan. Regeln som gäller är att det inte är tillåtet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön.
Det finns även ett allmänt skydd av små biotoper, så kallat generellt biotopskydd, som innebär att sju biotoptyper är skyddade i hela landet. Exempelvis omfattas alléer och åkerholmar av detta skydd.
Läs mer om biotopskyddsområden hos Naturvårdsverket.
Åtgärder som kan skada naturmiljön
Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde är:
- avverkning av träd
- röjning av buskar och sly
- uppsågning av vindfällda eller i övrigt liggande träd
- borttagande av död ved
- grävning, schaktning, utfyllnad, tippning, upplag
- uppförande av byggnader och anläggningar, ledningsdragning
- markberedning, plantering, sådd
- gödsling, kalkning
- dikning och dikesrensning
- körning med maskiner och motorfordon i terräng
Observera att ovan angivna verksamheter och åtgärder endast utgör exempel. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet. Vid planering av en åtgärd behöver alltid en bedömning göras av om åtgärden kan skada naturmiljön.
Dispens
Vill du göra något i biotopskyddsområdet som riskerar att skada naturmiljön behöver du söka dispens. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Intresset av att vidta åtgärder eller bedriva verksamhet ska vägas mot de konsekvenser som förlusten av, eller skadan på, biotopen för med sig.
Hämta blankett för ansökan om dispens (PDF-dokument, 116 kB)
Sidan uppdaterades: