Hoppa till innehåll

Mitt Nacka

Mitt Nacka

Nominerade 2026

Nu är nomineringarna klara och i hård konkurrens har 12 kandidater vaskats fram. Passa på att lägga din röst - senast den 30 november!

Under september 2026 har Nackaborna haft möjlighet att nominera pedagoger som är anställda vid Nackas förskolor, skolor eller pedagogisk omsorg till utmärkelsen Lära.

Inför 2026 års nominering hade utbildningsnämnden valt ut områdena Motivation, närvaro och engagemang och Likvärdig och inkluderande lärmiljö. Av 170 nomineringar har 12 kandidater valts ut som Nackaborna nu kan rösta på under november månad.

Den 12 januari 2027 tillkännager vi vilka kandidater som vunnit årets utmärkelse.

Motivation, närvaro och engagemang

Nedan finner du de sex kandidater som är nominerade inom området. Klicka på varje block för att få läsa mer om kandidaterna inom varje kategori.

Årets lärinspiratör Motivation, närvaro och engagemang

Anna Fogelqvist - Sickla skola

Anna Fogelqvist Sickla skola-web.jpg

Anna skapar motivation, kunskapsglädje och närvaro genom att få sina elever att känna sig viktiga, sedda och att ingenting är omöjligt för dem.
Det börjar redan när Anna ringer till alla inför skolstarten vilket får barnen att känna sig viktiga och glada över att deras lärare ser fram emot att de kommer tillbaka till skolan. Vid frånvaro hör Anna av sig och frågar hur barnet mår och när hen kommer tillbaka vilket får barnet att känna att hen är en viktig del av klassen och saknas.

I en klass med många olika personligheter och behov har Anna lyckats skapa en trygg och kärleksfull miljö där eleverna blir sedda och även de blyga vågar ta plats. Anna är tydlig med klassregler där barnen vet att de ska lyssna på varandra, ta varandras tankar och idéer på allvar och aldrig skratta eller reta någon som säger fel. Det blir det ofta intressanta diskussioner där barnen inspireras av varandra och motiveras att lära sig ännu mer eftersom de känner att just de behövs i klassen och att deras kunskaper och lärande är viktiga. Anna har ofta ett tema som hon arbetar med i alla skolämnen vilket gör att eleverna kan hitta ett ingångssätt till ämnet genom sitt intresse. Som exempel kan nämnas arbetet med demokrati då eleverna fick genomföra ett eget val. Det som för en del började som intresse för att rita valaffischer på bildlektionerna gick sedan vidare till ökad motivation att arbeta med matematik då det behövdes till valresultatet och ökat intresse för skrivande när de skulle skriva valmanifest som andra skulle läsa.

Anna välkomnar och bjuder in till att vi föräldrar kan ha ett tydligt samarbete med skolan och arbeta mot samma mål för våra barn.
Hon reagerar tidigt och hör av sig med information om hur vi kan stötta våra barn på bästa sätt både i de ämnen där barnet ligger före och i de ämnen barnet behöver öva extra. Hon ger extrauppgifter och tips och följer sedan upp och kommer med feedback så att både barn och föräldrar snabbt kan se att det ger resultat. Anna förmedlar också en enorm glädje, att det är roligt att lära sig och lära varandra och att barnen är smarta och kunniga så att de även kan lära sina föräldrar mycket.

Mikael Nilsson- Jarlabergs skola

Mikael Nilsson-web.jpg


Mikael gör ett fantastiskt jobb varje dag!
Han är ödmjuk, lyhörd och pedagogisk och har en fantastisk förmåga att verkligen se varje barn.
Ett konkret exempel är hur han anpassar undervisningen till sådant som barnen är engagerade i och som händer i deras omvärld, som till exempel melodifestivalen, fotbolls-VM, valet. Han lyckas på ett naturligt sätt koppla aktuella händelser till veckans ämnen och göra undervisningen relevant och rolig. Han ser och följer upp varje elevs enskilda behov, på morgonen när de börjar är det tyst läsning medan alla trillar in. Då har han redan förberett en bok, ett pyssel eller liknande på varje bänk som just den eleven tycker om. I bakgrunden spelas lugn och harmonisk musik. Alla är knäpptysta och går direkt och sätter sig och vet precis vad de ska göra

När Micke pratar med klassen gör han det ofta med väldigt låg och lugn röst, nästan som att han viskar och ändå lyssnar alla elever uppmärksamt. Det säger mycket om den trygghet och respekt han har byggt upp i gruppen. Han behöver inte höja rösten för att fånga barnens uppmärksamhet.

Han är också fantastisk på att skapa motivation och en känsla av gemenskap. Eleverna uppmuntras att göra sitt bästa och samlar stjärnor som läggs i en gemensam skål. När klassen har fyllt skålen får eleverna tillsammans bestämma något roligt att göra, exempelvis filmmys med popcorn eller crazy hair day. På så sätt skapar han både motivation, delaktighet och en stark vi-känsla i klassen.

Det märks att han verkligen bryr sig om sina elever. Han engagerar sig i varje barn, uppmuntrar dem och får dem att tro på sig själva. Samtidigt har han en fin kontakt med elevernas föräldrar och tar sig alltid tid att prata och följa upp Han är en lärare som gör verklig skillnad och som både barn och föräldrar uppskattar enormt mycket. En riktig pärla!

Nelly Wannberg - Nacka Gymnasium

Nelly Wannberg Nacka Gymnasium-web.jpg

Nelly kopplar alltid undervisningen till verkligheten. Med stor entusiasm beskriver hon hur begrepp och formler används i samhället. Hon väcker engagemang hos skoltrötta elever som för varje lektion blir mer nyfikna om hur vår värld faktiskt fungerar. Det känns alltid som att man lär sig något viktigt när Nelly undervisar.

Många elever upplever att kurserna är väldigt svåra och ansträngande, men alla elever fortsätter kämpa tack vare det stöd och engagemang som kommer från Nelly. Oavsett hur hopplöst det kan kännas så är det aldrig någon tvekan om att Nelly tror på en. Detta skapar en stark motivation hos oss elever som visar sig i form av förbättrade provresultat, delaktighet under lektioner och hög närvaro.
När man kliver in i fysiksalen kliver man in i en trygg och positiv miljö. Ingen fråga känns för dum för att ställa. Alla får det stöd de behöver i klassrummet, oavsett betygsnivå.

Nelly använder alltid en tydlig planering vilket skapar variation och tydlighet i arbetet. Hon är också alltid redo att anpassa sin planering utifrån elevernas preferenser. Nelly håller regelbundet betygssamtal med elever för att diskutera hur kursen går hittills samt vilket stöd de behöver framåt. Varje elev får då närkontakt med läraren och kan få den specifika hjälp eleven personligen behöver.

Med sitt enorma engagemang både för ämnet i sig och sina elevers lärande smittar hon av sig med ett stort intresse. Hon får ämnet att kännas som något kul och lärorikt enbart genom att själv uttrycka sin egen glädje. Den allmänna uppfattningen hos Nellys elever är att hon överträffar i sin roll som lärare. Hennes namn kommer stå på många studentoveraller.

Årets lärteam Motivation, närvaro och engagemang

Avdelning Björnen- Tallbackens förskola

Björnen-web.jpg

Pedagogerna på Björnen har en fantastisk förmåga att göra lärandet meningsfullt, lustfyllt och relevant genom att ta vara på barnens egen nyfikenhet och låta deras frågor och upptäckter föra arbetet vidare.

Ett fint exempel är ett längre utforskande som började under en utflykt till kolonilotten. Barnen fick upptäcka miljön på olika sätt – några rensade ogräs, andra letade daggmaskar och några började känna och titta närmare på växterna. Barnens spontana kommentarer, som ”den här känns mjuk”, ”den har hår” och ”den sticks”, fångades direkt upp av pedagogerna. Barnen döpte själva två av växterna till ”Taggis” och ”Mjukis”, och deras nyfikenhet blev starten på ett längre lärandeprojekt.
Växterna fick följa med tillbaka till förskolan där barnen fortsatte undersökandet med ”webbägget”, ett digitalt förstoringsglas. De kunde då upptäcka detaljer som inte syntes med blotta ögat och följa hur växterna förändrades över tid. När Taggis inte längre var lika taggig eller Mjukis började förändras efter några dagar i vatten gav pedagogerna inte färdiga svar, utan uppmuntrade barnen att observera, fundera och skapa egna förklaringar. Utforskandet fortsatte även genom dans och drama, där barnen fick gestalta hur växter påverkas av sol, vind och regn. På så sätt vävdes naturvetenskap, språk, teknik, fantasi och rörelse ihop, samtidigt som barnens olika sätt att lära och uttrycka sig fick ta plats.

Ett annat exempel är arbetet under Beredskapsveckan. Pedagogerna lyckades göra ett stort och ganska abstrakt samhällsämne konkret och begripligt för små barn. Barnen fick prata om vad beredskap innebär och fundera över hur vi skulle klara oss utan el. De fick prova att äta kall mat, ställa frågor till en inbjuden vuxen och genom ett barnanpassat program lära sig hur en brandövning går till. De fick även praktiskt öva på att släcka en låtsasbrand och genom böcker och samtal lära sig när man behöver hjälp och vilket nummer man ska ringa.

Det som förenar dessa exempel är pedagogernas förmåga att skapa delaktighet, nyfikenhet och kontinuitet i lärandet. De ser möjligheterna till lärande i barnens vardag, tar deras tankar på allvar och bygger vidare på det som väcker deras intresse. En liten upptäckt på kolonilotten kan utvecklas till flera veckors undersökande, samtidigt som ett svårt samhällsämne kan göras tryggt, konkret och spännande. Barnen får uppleva, experimentera, samtala, skapa och reflektera och framför allt känna att deras egna frågor och idéer är viktiga. Detta är ett fantastiskt exempel på hur pedagoger kan lägga grunden för både kunskapsutveckling och en genuin lust att fortsätta lära.

Pedagogerna på Tollare förskola

Pedagogerna på Tollare bild 2-web.jpg

På Tollare förskola möter barnen närvarande, engagerade och lyhörda pedagoger som med stor tilltro till varje barn skapar en utbildning där nyfikenhet, lek och lust att lära får ta plats varje dag. Pedagogerna är genuint intresserade av det barnen tänker, upptäcker och funderar över. De lyssnar, fångar upp och bygger vidare. Genom att vara nära barnens tankar och intressen skapar de undervisning som känns meningsfull och väcker en vilja att undersöka vidare.

När barnen fastnar för något får de möjlighet att stanna kvar, återkomma, pröva, ompröva och fördjupa sina tankar. En fråga behöver inte besvaras direkt och en upptäckt behöver inte leda vidare till något nytt. Ibland är det just i väntan, reflektionen och det gemensamma utforskandet som det mest betydelsefulla lärandet uppstår.

Barnen är utgångspunkten och får känna att de kan, att deras idéer spelar roll och att det är tryggt att prova även när man inte vet hur det ska bli. Det skapar mod, delaktighet och en lust att försöka igen. Pedagogerna följer deras nyfikenhet och låter deras frågor, erfarenheter och idéer påverka undervisningens riktning. De observerar, reflekterar och förändrar miljöerna utifrån det de ser att barnen behöver och intresserar sig för. På så sätt blir miljön levande och föränderlig – en plats som hela tiden bjuder in till nya upptäckter och ger barnen möjlighet att påverka det som händer.

Barnens erfarenheter också en viktig del av det fortsatta lärandet. Det som händer i leken, samtalen och utforskandet tas tillvara och får leva vidare i nya sammanhang. Pedagogerna skapar mötesplatser där barnen kan stanna upp, reflektera och dela sina tankar med andra. På så sätt blir lärandet både individuellt och gemensamt. Barnen lär med och av varandra och upptäcker att deras olika tankar kan berika det gemensamma.

Det som allra tydligast präglar Tollare förskola handlar pedagogisk närvaro. Den växer fram när barnen blir sedda, lyssnade på och tagna på allvar. När de får tid att tänka, leka och undersöka. När en pedagog stannar upp och säger: ”Berätta mer – hur tänker du?”
Och där växer också något som barnen bär med sig långt efter förskolan – nyfikenheten, modet att prova och en stark tro på sig själva!

Team Sam-beteende- YBC

YBC-web.jpg

Teamet på Sam-beteende har under väldigt många år varit drivande i utveckling på olika sätt. De når otroligt fina resultat med sina elever i form av höga meritpoäng och väldigt få F. Teamet har under många år arbetat med kognitionsvetenskapliga arbetssätt och samarbetat mellan alla ämnen.

Det stora som bör lyftas fram är hur de har arbetat med elevernas progression under tre år på gymnasiet och där man i årskurs tre har åkt med dubbla klasser till Uganda/Rwanda i många års tid. Dessa studieresor är helt unika. Skolan har nu väldigt bra kontakter med orten Kabale i södra Uganda. Där får eleverna på Sam-beteende en helt unik insikt i hur samhället och livet fungerar i en vanlig liten ort i Uganda. De gör intervjuer, fältstudier, skolbesök och besök till andra samhällsinstitutioner. Allt detta är en del av deras kurser i gymnasiearbete, sociologi, samhällskunskap och svenska.

I dagens värld med AI som en utmanande faktor när det kommer till Gymnasiearbete så är detta ett helt fantastiskt projekt. Eleverna ordnar varje år en konferens där de delar med sig av sina erfarenheter. Som en del i detta projekt har vi också bjudit in våra samarbetspartners (kompisar) från Kabale till oss i Nacka. Även detta har varit oerhört givande och utvecklade. För våra elever så är detta livsavgörande upplevelser som nog påverkar livet för alltid på något vis. Vi vet att flera av våra elever har åkt tillbaka till Uganda som tex volontärer hos någon av våra samarbetspartners.

Vi vill verkligen lyfta fram teamet och hur de arbetar. Vi kan se hur det leder till motivation och utvecklig hos våra elever. Senast förra läsåret hade vi exempel på elever som hade tappat gnistan och orken i årskurs 3 men tack vare dessa resor fick de det engagemang och den styrka som de behövde för att inte bara klara sina studier utan också vara fantastiska förebilder under resan till Uganda. Vi ser ofta hur resan stärker alla elever på olika sätt. Det är ett team som vore otroligt värdiga vinnare för sitt mycket hårda långsiktiga arbete med att stärka elevernas motivation på alla dessa olika sätt.

Rösta på din favorit inom Motivation, närvaro och engagemang

Likvärdig och inkluderande lärmiljö

Nedan finner du de sex kandidater som är nominerade inom området. Klicka på varje block för att få läsa mer om kandidaterna inom varje kategori.

Årets lärinspiratör Likvärdig och inkluderande lärmiljö

Alexandra Granholm- Pilens förskola

Alexandra Granholm-web.jpg

Alexandra är en förskollärare utöver det vanliga! Hon är inne på sitt 13e år på just Unike Förskolor, vidareutbildar sig och stärker upp hela förskolan.

Alexandra arbetar konsekvent för att varje barn ska få känna tillhörighet, delaktighet och att deras tankar och uttryck har en stor betydelse. Hennes undervisning utgår från övertygelsen om att alla barn kan och vill lära och delta men att vägen till lärande kan behöva se olika ut för olika barn.
Genom att hon medvetet arbeta i mindre grupper skapar hon bättre förutsättningar för barnen att komma till tals, kommunicera, samarbeta och utveckla sina tankar. Det gör att även barn som behöver mer tid, stöd eller andra uttrycksformer får möjlighet att vara aktiva deltagare i undervisningen. Hon ser alla barn i gruppen och alla val hon gör är medvetna och genomtänkta.

Den fria leken får ta plats och blir en viktig arena där barnen får utveckla relationer, samspel, kommunikation och konflikthantering. Genom sitt lugna, respektfulla och positiva bemötande skapar hon en miljö där barn vågar uttrycka sig, göra misstag och prova igen. Genom att erbjuda flera uttrycksformer skapas möjligheter för fler barn att delta och visa sina kunskaper på olika sätt. För henne handlar det om att skapa förutsättningar för varje barn att lyckas, känna sig betydelsefullt och kunna påverka sitt eget lärande.

Alexandra skapar helt enkelt lärmiljöer där barn inte behöver passa in i undervisningen, hon nämner ofta att undervisningen ska anpassas så att barnen får möjlighet att vara med, bidra och lyckas.

Anna Gustavsson- Boo Gårds skola

Anna Gustafsson-web.jpg

Anna skapar en lärmiljö där elever med olika förutsättningar får möjlighet att förstå, delta och lyckas. Hon kombinerar en mycket stark didaktisk kompetens med en förmåga att se den enskilda eleven och hitta pedagogiska vägar som fungerar just för honom eller henne.
Anna använder tydlighet och struktur för att skapa trygghet och utrymme för delaktighet. Hon anpassar arbetssätt, material och vägar till lärande efter elevernas behov och intressen och arbetar aktivt för att göra både mål och förväntningar begripliga. Eleverna får förstå vad de ska lära sig, varför det är viktigt och hur de kan ta sig vidare.

Det som särskilt utmärker Anna är hennes förmåga att skapa motivation hos elever som inte alltid har haft lätt att hitta sin väg in i skolarbetet. Hon utgår från deras styrkor och intressen, involverar dem i hur arbetet kan läggas upp och söker ständigt nya sätt att skapa känslan av ”jag kan” och ”jag vill”. På så sätt blir eleverna inte passiva mottagare av anpassningar, utan delaktiga i sitt eget lärande och sin utveckling.

Hon arbetar samtidigt mycket med gemenskap och tillhörighet och skapar en miljö där olikheter får finnas och där eleverna kan känna sig som en självklar del av gruppen. För barn som tidigare har upplevt skolan som en plats där de ofta misslyckas kan det vara helt avgörande.
Anna lägger själ och hjärta i sitt arbete, men hennes styrka ligger inte bara i hennes stora engagemang. Hon förenar engagemanget med kunskap, reflektion och en genuin respekt för varje elev. Hon nöjer sig inte med att konstatera att ett arbetssätt inte fungerar för ett barn – hon fortsätter att leta tills hon hittar en annan väg in.

Det är för mig kärnan i verkligt inkluderande undervisning: inte att alla elever ska göra samma sak på samma sätt, utan att alla ska få möjlighet att vara delaktiga, utvecklas och lyckas. Det är precis den lärmiljö Anna skapar.

Melika Zare Hosseini- Backeboskolan

Melika Backebo-web.jpg

Melika nomineras till till Årets lärinspiratör eftersom hon med ett stort engagemang, tålamod och en imponerande uthållighet har lyckats skapa något som inte alltid är lätt: arbetsro i en klass där det tidigare varit väldigt stökigt.
När Melika började arbeta med klassen var det mycket som hände runt eleverna. Det var svårt att hitta fokus och undervisningen fick inte alltid det utrymme den behövde. Eleverna hade svårt att koncentrera sig eftersom det var en störande miljö i klassrummet.
Idag tycker eleverna att det är härligt att komma till skolan och att få arbeta i lugn och ro. De kan lättare sjunka in i sina uppgifter, tänka färdigt och faktiskt ägna sig åt det de är där för. De kommer hem med mer energi och berättar gärna om saker de gjort och lärt sig under dagen.
Melika har byggt upp tydliga rutiner och ramar och arbetar kontinuerligt med de situationer som uppstår. När något händer hanterar hon det, men försöker också förstå vad som ligger bakom och hur hon kan arbeta i framtiden för att skapa en mer hållbar situation. Det gör att undervisningen får fortsätta samtidigt som hon långsiktigt bygger upp trygghet och arbetsro.
Samtidigt har hon en fin blick för att barn behöver olika saker. Vissa behöver mer stöd, mer tid eller få saker förklarade på ett annat sätt. Andra behöver få fördjupa sig, utmanas och uppmuntras i sin nyfikenhet. Melika försöker möta båda delarna. Hon är en pedagog som inte bara fokuserar på vad eleverna behöver hjälp med, utan också på vad som kan få dem att växa ännu mer. Det ett väldigt fint exempel på en inkluderande och likvärdig lärmiljö. Alla barn behöver inte samma sak, men alla behöver få känna att de blir sedda och att det finns möjlighet att utvecklas där de befinner sig.
Och kanske är det just det som är det mest fantastiska med Melikas sätt att vara lärare. Hon ser barnen. Hon ställer krav, men hon möter dem också där de är. Hon skapar struktur utan att tappa värmen och hon verkar genuint vilja att varje elev ska hitta sin väg framåt.
För eleverna har koncentrationen blivit bättre och att glädjen i skolarbetet har kommit tillbaka.
Melika har inte bara skapat ett lugnare klassrum. Hon har skapat en plats där barnen får bättre möjlighet att använda sin energi till nyfikenhet, lärande och utveckling.

Årets lärteam Likvärdig och inkluderande lärmiljö

Pedagogerna på Solfjäderns specialförskola

Solfjädern-web.jpg

Pedagogerna på Solfjäderns specialförskola har lyckats med att skapa tydliga, trygga och tillgängliga lärmiljöer där varje barn kan delta utifrån sina egna förutsättningar. Eftersom barnen på förskolan har olika behov, olika sätt att kommunicera och olika möjligheter att ta till sig aktiviteter behöver undervisningen vara både strukturerad och flexibel. De anpassar aktiviteter, miljöer, material och kommunikation så att barnen kan vara delaktiga på sitt eget sätt. Det kan handla om visuellt stöd, tydliga rutiner, individuellt anpassade hjälpmedel, alternativ och kompletterande kommunikation och att aktiviteter förändras så att varje barn faktiskt kan delta, inte bara vara närvarande.

Pedagogerna är också mycket lyhörda för barnens signaler och initiativ. För barn som kanske inte uttrycker önskemål med tal handlar inflytande om att personalen känner barnet väl, tolkar blickar, kroppsspråk, ljud, val och reaktioner och låter detta påverka dagens aktiviteter och arbetssätt. På så sätt får barnen ett verkligt inflytande över sin vardag utifrån sina egna sätt att kommunicera.

De arbetar aktivt för att skapa gemenskap mellan barnen och hitta former för samspel där alla kan vara med. Inkludering innebär därför inte att alla förväntas göra samma sak på samma sätt, utan att varje barn får möjlighet att vara en betydelsefull del av gruppen. Genom tydlig struktur, förutsägbarhet, nära relationer och stor kunskap om varje barn skapar pedagogerna en miljö där barnen kan känna sig trygga och där det finns utrymme för både lärande, utveckling och glädje.

Det märks det tydligt att arbetssättet är genomtänkt och individuellt anpassat. Det ger en stor trygghet att veta att barnet inte bara tas om hand under dagen, utan får möjlighet att kommunicera, påverka, utvecklas och känna gemenskap på sina egna villkor. Som förälder till ett barn med särskilda behov gav det mig en enorm trygghet och glädje att veta att mitt barn, när han gick på förskolan, inte bara blev omhändertaget under dagen utan fick en vardag fylld av innehåll, utveckling, glädje och gemenskap. Att veta att han blev sedd, förstådd och fick möjlighet att delta i världen omkring sig utifrån sina egna förutsättningar var ovärderligt.

Det arbetet kräver stor kompetens, tålamod och engagemang, men framför allt en genuin respekt och omsorg om varje barn. Pedagogerna på Solfjäderns specialförskola har skapat en verksamhet där olikheter inte blir hinder för delaktighet, utan där varje barn får möjlighet att utvecklas, känna gemenskap och vara betydelsefull på sitt eget sätt.

Team 1B- Jensens Grundskola Sickla

Jensen klass 1 B-web.jpg

Lärarteamet i klass 1B arbetar aktivt och lyhört för att skapa en trygg grupp där alla barn får möjlighet att vara delaktiga, känna gemenskap och bygga positiva relationer. När det uppmärksammades att det fanns utmaningar i gruppdynamiker tog pedagogerna snabbt situationen på allvar och började arbeta strukturerat med grupperna, samtidigt som de såg till det enskilda barnens behov.

Ett konkret exempel är att läraren pratade med de berörda barnen enskilt för att skapa utrymme för varje barn att berätta sin upplevelse utan påverkan från de andra. Läraren har även varit närvarande på raster för att själv observera samspelet mellan barnen och identifiera sådant som kan vara svårt att upptäcka när vuxna inte står precis bredvid. Det visar på ett arbetssätt där pedagogerna inte enbart reagerar på det som berättas, utan aktivt försöker förstå gruppens dynamik och förebygga att exkluderande beteenden utvecklas.

Fritidspedagogerna är också uppmärksamma på barnens sociala samspel och har en nära dialog med vårdnadshavare. Pedagogerna uppmuntrar till att information om även mindre händelser delas, eftersom de ser värdet av att tidigt kunna upptäcka mönster och sätta in stöd innan en situation växer.

Ett tydligt resultat av detta arbete är att barnen får möjlighet att hitta nya sociala sammanhang. När en tidigare kompisgrupp fungerat problematiskt har pedagogerna inte begränsat arbetet till den befintliga gruppen, utan skapat förutsättningar för nya relationer. Ett exempel är hur barn har fått möjlighet att hitta nya lekkonstellationer där initiativ och lek kan utvecklas mer naturligt. När barn exempelvis själva tar initiativ eller med stöd av en vuxen till att leka tillsammans, uppmärksammas och ges utrymme för dessa relationer att växa.

Pedagogerna arbetar därmed inte utifrån att barn måste leka med vissa specifika kompisar, utan utifrån principen att alla ska kunna delta, själva kunna välja lek och känna att de får ta plats. Samtidigt uppmärksammas när ett barn riskerar att hamna utanför eller drar sig undan, och de vuxna försöker då aktivt förstå vad som ligger bakom och hjälpa barnet tillbaka in i gemenskapen.

Det som särskilt utmärker lärarteamets arbetssätt är kombinationen av närvaro, observation, tidig upptäckt och dialog. De ser gruppen som en helhet, men tappar samtidigt inte bort individen. Genom att skapa utrymme för barnens egna berättelser, observera det sociala samspelet och arbeta förebyggande skapar de förutsättningar för en grupp där barnen kan känna sig trygga, delaktiga och inkluderade.

Pedagogerna på Tollare förskola

Pedagogerna på Tollare bild 1-web.jpg

På Tollare förskola är lärmiljön aldrig bara en plats där undervisning sker – den är en aktiv och medveten del av undervisningen. Här skapas magiska miljöer som väcker nyfikenhet, lockar till lek, utforskande och förundran och ger alla barn möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar. Pedagogerna har en stark tilltro till det kompetenta barnet och låter barnens frågor, intressen, idéer och lärprocesser vara utgångspunkt för hur utbildningen och miljöerna formas. Lärmiljön är ett levande verktyg som ständigt anpassas efter barnens pågående lärprocesser.

Alla barn erbjuds tillgängliga, tydliga och tilltalande miljöer där det är möjligt att själv ta initiativ, välja material, blanda, konstruera, undersöka, leka och skapa. Miljöerna öppnar dörrar snarare än begränsar och ger barnen reella möjligheter att påverka sin vardag och sitt lärande.
Pedagogerna skapar medvetna mötesplatser där barnen kan stanna upp, samtala, reflektera och bearbeta sina erfarenheter. Undervisningen blir synlig mellan barnen när de lyssnar på varandra, prövar tankar, inspireras av varandras idéer och tillsammans hittar nya vägar framåt. Här får barnen ta plats i många olika sammanhang och utveckla sin förmåga att kommunicera, samarbeta, förhandla och lösa problem.

Ett tydligt exempel är hur naturmaterial som kastanjer, kottar och pinnar får nytt liv i barnens lekar. Ett föremål har inte en given betydelse – barnen bestämmer tillsammans vad det kan bli. I dessa lekar tränas fantasi, kreativitet, språk och socialt samspel. Barnen behöver lyssna på varandra och komma överens. På så sätt blir leken också en demokratisk arena där barnens olika perspektiv får mötas.

När barnen lämnar förskolan bär de med sig erfarenheter av att vara betydelsefulla, kompetenta och delaktiga. De har fått öva på att undersöka, tänka om, samarbeta, fantisera, uttrycka sina tankar och lyssna på andras. De har fått en stark tro på sin egen förmåga och på möjligheten att tillsammans påverka sin värld.

Pedagogerna på Tollare förskola visar att en likvärdig och inkluderande lärmiljö inte handlar om att alla barn ska göra samma sak – utan om att alla barn ska få verkliga möjligheter att delta, påverka, utforska och lyckas. Här blir miljön en medspelare, barnens röster en kompass och lärandet en gemensam upptäcktsresa. Det är en lärmiljö som inte bara förbereder barnen för framtiden – den ger dem tilltro till att de själva kan vara med och forma den.

Rösta på din favorit inomk Likvärdiga och inkluderande lärmiljöer

Sidan uppdaterades: