7305 träffar på nacka.se

Egenkontroll för undervisningslokaler Egenkontroll kan beskrivas som en verksamhets eget kvalitetsverktyg för att förebygga negativ påverkan på hälsan och miljön, och för att se till att åtgärder snabbt vidtas när man upptäcker problem. Skolor, förskolor och fritidshem är skyldiga att bedriva

VFU-plan för fristående anordnare Ansvarsfördelning kring VFU-studenter Lärosäten inom samverkansavtalet Rutin för förfrågan om kapacitet Under studentens placering VFU-portalen VFU-portföljen Ersättning och utbetalning Kontaktuppgifter kommunsamordnare Klicka på knappen nedan för att läsa

Blanketter för barn i behov av särskilt stöd

Frågor att fundera över Prova att utveckla Läs mer om området Har du själv prövat på lärledaruppdrag tidigare? Vilka erfarenheter gjorde du, i så fall? Vilka förväntningar och farhågor har du själv inför lärledaruppdraget? Finns det ytterligare saker som du behöver göra upp med rektor, kollegor

Rutin vid SIS-placering av elev Nacka kommun har ett samverkansavtal med Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om en elev som går på din skola blir placerad på institution kommer någon från socialtjänsten att kontakta rektor för att snabbt få adekvat information om elevens studiesituation. Detta

Här meddelar du väsentlig förändring av verksamheten som inte avser förändring inom ägar- och ledningskretsen. När ska anmälan om väsentlig förändring göras? Anmälan ska lämnas in vid väsentlig förändring av verksamheten. Det kan exempelvis gälla Ny rektor på förskolan, Ny lokal för

Frågor att fundera över Prova att utveckla Läs mer om området Språk och kommunikationsplan Finns ett kollegialt lärande på fritidshemmet? Innehåller det alla delar som behövs utifrån avsnittet? Vad kan utvecklas? Får fritidshemmet det stöd som det behöver för att leda undervisningen,

Bilagor Filmer Observationsunderlag Nedan finner du de bilagor som omnämns i de olika kapitlen. Bilaga A: Observationsprotokoll för observation på fritidshem Det här observationsprotokollet är användbart när arbetslaget i kollegialt lärande vill få stöd i sina observationer för att finna

Checkbelopp (ersättning) Avgift och regler för placering utanför Nacka Rutin för att få ersättning från Nacka kommun Utbetalning Checkbelopp (ersättning) Aktuella checkbelopp hittar du på sidan om finansiering. Anordnare i annan kommun får samma checkbelopp (ersättning) som anordnare i Nacka.

Frågor att fundera över Prova att utveckla Läs mer om området Har du själv prövat på lärledaruppdrag tidigare? Vilka erfarenheter gjorde du, i så fall? Vilka förväntningar och farhågor har du själv inför lärledaruppdraget Finns det ytterligare saker som du behöver göra upp med rektor, kollegor

Modersmålsundervisning i skolans "egen regi" I Modersmålsenhetens regi Utbetalning av modersmålspeng Modersmålsundervisning i skolans egen regi innebär att skolan själv anordnar modersmålsundervisningen. Det kan ske genom en lärare som är anställd på skolan eller annan skolpersonal som

På den här sidan samlar vi information och stödmaterial kopplat till den studie om språkutvecklande arbete på fritidshemmet som Ann S. Pihlgren under 2024 utfört på uppdrag av utbildningsnämnden. Språkutvecklande arbetssätt i fritidshemmet En särskild studie om fritidshemmens språkutvecklande

Har du frågor? Kontakta gärna oss! Bedriva verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg och skola I Nacka strävar vi efter att ha en mångfald av anordnare med hög kvalitet och vi är glada att du vill starta verksamhet i Nacka! Innan du gör din ansökan rekommenderar vi att du tittar igenom

19.1. Frågor att fundera över 19.2. Prova att utveckla 19.3. Läs mer om området Hur arbetar ni idag med kontakterna med föräldrarna? Bjuds de in att delta i elevernas olika projekt på fritidshemmet? Vad kan utvecklas? Hur arbetar ni idag för att ge föräldrarna möjlighet att läsa högt och

13.1. Frågor att fundera över 13.2. Prova att utveckla 13.3. Läs mer om området Vilka grader av inflytande har eleverna oftast i ert fritidshem? Vad kan utvecklas? Celestin Freinet menade att pedagogen skulle lämna över allt som hen inte själv behövde styra till eleverna. Vad kan du själv se

9.1. Frågor att fundera över 9.2. Prova att utveckla 9.3. Läs mer om området I slutet av texten beskrivs en kollegas planering för en stenåldersaktivitet. Har du själv varit med om något liknande? Hur löste du situationen? Vilka av de fyra didaktiska positionerna i fyrfältstabellen brukar du

10.1. Frågor att fundera över 10.2. Prova att utveckla 10.3. Läs mer om området Vad av de olika ”tricks of the trade” brukar du själv tänka igenom innan undervisningen? Vad kan du utveckla? Finns det något i listan som du tycker verkar särskilt viktigt? Något som verkar mindre viktigt?

6.1 .Frågor att fundera över 6.2. Prova att utveckla 6.3. Läs mer om området Är vårt fritidshem övergivet, aktivitetsbaserat eller gemenskapande? Vilka av kännetecknen för gemenskapande fritidshem finns redan i vår verksamhet? Vad kan utvecklas? Vad behöver vi utveckla i det kompletterande och

12.1. Frågor att fundera över 12.2 Prova att utveckla 12.3. Läs mer om området Hur inventerar ni intressen, behov och initiativ i elevgruppen idag? Sker det systematiskt: Alla elevers intressen kartläggs och inte bara vissa elevers exempelvis? I ett forskningsprojekt visade det sig att de

11.1. Frågor att fundera över 11.2. Prova att utveckla 11.3. Läs mer om området Varför är det viktigt att bygga en lärgemenskap i gruppen på fritidshemmet? Vilka är de viktigaste inslagen för att eleverna ska uppleva fritidshemmet som en lärgemenskap? Vilka finns redan på ert fritidshem? Vilka

5.1. Frågor att fundera över 5.2. Prova att utveckla 5.3. Läs mer om området På vilket sätt utvärderas fritidshemmets aktiviteter idag? Vad kan utvecklas? Hur följer ni upp lärandet idag? Vad kan utvecklas? Har du använt formativ utvärdering med eleverna? Här ges några förslag på vad ni kan

14.1. Frågor att fundera över 14.2. Prova att utveckla 14.3. Läs mer om området Vilka vinster finns det med kooperativt lärande? För eleverna? För pedagogerna? I det kooperativa lärandet organiserar pedagogerna för att eleverna ska samarbeta. På vilket sätt gör ni det idag? Vad kan utvecklas?

14.1. Frågor att fundera över 14.2. Prova att utveckla 14.3. Läs mer om området Behöver barn börja läs- och skrivutvecklingen redan i förskolan? Vilka motiv talar för? Vilka talar emot? I många förskolor undervisas det inte om begynnande läs- och skrivutveckling. Varför inte, tror du? Hur är

17.1. Frågor att fundera över 17.2. Prova att utveckla 17.3. Läs mer om området Varför bör just fritidshemmet utveckla elevernas ordförråd? Är du en förebild för elevernas språkbruk? Vad kan du utveckla? Hur kan fritidshemmet utveckla sitt sätt att stärka elevernas ordförråd? Hur kan man arbeta

18.1. Frågor att fundera över 18.2. Prova att utveckla 18.3. Läs mer om området Vilka erfarenheter har du av att läsa högt? Hur har ni använt högläsning i verksamheten tidigare? Vad kan utvecklas? I planerad högläsning är den som läser förberedd på vilka frågor som ska ställas och hur texten

4.1 .Frågor att fundera över 4.2. Prova att utveckla 4.3. Läs mer om området I texten beskrivs tre sätt att planera undervisning på: - Tidsätta aktiviteter - Planera görandet först - Baklängesplanering Vilket sätt stämmer bäst med ditt/ert nuvarande sätt att planera verksamheten på

22.1. Frågor att fundera över 22.2. Prova att utveckla 22.3. Läs mer på området Vilka metoder för kollegialt lärande har du tidigare provat (en del har använts i det här materialet)? Vilka metoder skulle du vilja prova framöver? På vilket sätt är det kollegiala lärandet kopplat till uppdraget

2.1. Frågor att fundera över 2.2 Prova att utveckla 2.3. Läs mer om området Skolinspektionen menar att skolan ofta väljer utvecklingsarbeten trendmässigt istället för att välja utifrån sådana områden som behöver utvecklas. Har du själv erfarenhet av det? Vad krävs för att ett utvecklingsarbete

21.1. Frågor att fundera över 21.2. Prova att utveckla 21.3. Läs mer om området Hur arbetar ni idag med kontakterna med vårdnadshavarna? Bjuds de in att delta i barnens olika projekt på förskolan? Vad kan utvecklas? Hur arbetar ni idag för att ge vårdnadshavare möjlighet att läsa högt och

17.1. Frågor att fundera över 17.2. Prova att utveckla 17.3. Läs mer om området Vilka fördelar har det att arbeta med återkoppling tillsammans med förskolebarn? Finns det några nackdelar eller svårigheter som man måste ta hänsyn till? Vilka av de föreslagna arbetssätten för återkoppling har du

16.1. Frågor att fundera över 16.2. Prova att utveckla 16.3. Läs mer om området Vilket tänkesätt dominerar bland barnen på din förskola, det statiska eller det dynamiska? Enligt din erfarenhet – är det möjligt att förändra barns tilltro till sitt eget lärande? Hur bör man gå tillväga? I

20.1. Frågor att fundera över 20.2. Prova att utveckla 20.3. Läs mer om området Vilka typer av frågor ställer du själv oftast till eleverna? Vad kan utvecklas? Varför behöver eleverna bearbeta texter i dialog? Ge tre skäl. Hur uppmuntrar ni att eleverna samarbetar för att förstå och fördjupa

9.1. Frågor att fundera över 9.2. Prova att utveckla 9.3. Läs mer om området Hur ofta genomför ni planerade aktiviteter för att utöka barnens ordförråd och metaspråkliga uppmärksamhet? Finns det goda rutiner så att barnen kan känna igen vad som ska hända? Vad kan utvecklas? Hur ofta genomför ni

21.1. Frågor att fundera över 21.2. Prova att utveckla 21.3. Läs mer om området Vilka metoder för kollegialt lärande har du tidigare provat (en del har använts i det här materialet)? Vilka metoder skulle du vilja prova framöver? På vilket sätt är det kollegiala lärandet kopplat till uppdraget

15.1. Frågor att fundera över 15.2. Prova att utveckla 15.3. Läs mer om området Vilka av de olika stegen i läs- och skrivutveckling har du observerat som pedagog, som förälder eller på annat sätt? Vad i texten var nytt för dig? Vilka arbetsformer har ni idag för att utveckla elevernas

7.1 Frågor att fundera över 7.2 Prova att utveckla 7.3 Läs mer om området Vad är ett bra tematiskt projekt och vad är inte ett bra tematiskt projekt? Hur bör de tematiska projekten planeras? Vilka mål bör användas i fritidshemmets eftermiddagsverksamhet? Vilka arbetsformer för tematiska projekt

1.1 Frågor att fundera över 1.2 Prova att utveckla 1.3 Läs mer om området Förändring är svårt och tar tid, står det i texten. Hur mycket tid och kraft är du beredd att lägga på att förändra ditt arbetssätt? Vad vill du själv uppnå med utvecklingsarbetet? Vad är viktigt för eleverna att

8.1. Frågor att fundera över 8.2. Prova att utveckla 8.3. Läs mer om området Har du tidigare arbetat med årshjul för verksamheten? Hur har de varit uppbyggda? Vad kan utvecklas? Hur skulle ett årshjul för tematiska projekt på ert fritidshem kunna byggas upp för att bäst passa verksamheten och

3.1 Frågor att fundera över 3.2 Prova att utveckla 3.3 Läs mer om området Vad i den här texten kände du till sedan tidigare och vad var nytt för dig? När började du själv arbeta på fritidshemmet? Hur såg uppdraget ut då? Vilka likheter och skillnader fanns med det rådande uppdraget? Hur tycker

12.1. Frågor att fundera över 12.2. Prova att utveckla 12.3. Läs mer om området Hur speglar er förskolemiljö alla barns erfarenheter och kulturer? - Vad kan utvecklas? Vilka miljöer på förskolan bör förändras utifrån ett mångkulturellt och normkritiskt perspektiv, anser du? Motivera! Vad är

18.1. Frågor att fundera över 18.2. Prova att utveckla 18.3. Läs mer om området Vilka erfarenheter har du själv av att planera för progression i ett längre perspektiv? Vilka för- respektive nackdelar finns med olika sätt att planera för progression över en längre tid? Hur kan man stärka

4.1. Frågor att fundera över 4.2. Prova att utveckla 4.3. Läs mer om området Vilka erfarenheter har du själv av att utveckla flerspråkiga barns språk? Vad har varit framgångsrikt? Mindre framgångsrikt? Hur behöver förskolepersonalen arbeta för att många språk och kulturer ska bli en tillgång i

13.1. Frågor att fundera över 13.2. Prova att utveckla 13.3. Läs mer om området Vilken arbetsgång följer era aktiviteter? Är den genomtänkt så att den får goda lärandeffekter? Hur kan den utvecklas? Hur arbetar ni med metaspråkliga aktiviteter idag? Finns det en plan för alla de tre områden som

16.1. Frågor att fundera över 16.2. Prova att utveckla 16.3. Läs mer om området I texten talas om miljöns affordance. Vilket exempel på en positiv affordance skulle du själv använda i er fritidshemsmiljö? På en negativ affordance? Vilka av de språkutvecklande miljöer som texten nämner finns på

20.1. Frågor att fundera över 20.2. Prova att utveckla 20.3. Läs mer om området På vilka områden skulle ni ha nytta av att ha ytterligare observationsunderlag på förskolan för att avgöra hur undervisningen lyckas? Hur gör ni när ni analyserar undervisningens kvalitet idag? Vad kan utvecklas?

5.1. Frågor att fundera över 5.2. Prova att utveckla 5.3. Läs mer om området Hur arbetar ni idag på förskolan med den metaspråkliga uppmärksamheten som återges i punktlistan i texten? Är alla områden med i er undervisning? Vad kan utvecklas? I texten återges en progression för att utveckla

10.1. Frågor att fundera över 10.2. Prova att utveckla 10.3. Läs mer om området Vad av de olika ”tricks of the trade” brukar du själv tänka igenom innan undervisningen? Vad kan du utveckla? Finns det något i listan som du tycker verkar särskilt viktigt? Något som verkar mindre viktigt?

19.2. Prova att utveckla 19.3. Läs mer om området 19.1. Frågor att fundera över Här ges några förslag på vad ni kan arbeta med under de två gemensamma träffarna. Första träffen Börja träffen med att diskutera texten en stund. Deltagarnas diskussionsfrågor kan vara ett stöd. Diskutera därefter

11.1. Frågor att fundera över 11.2. Prova att utveckla 11.3. Läs mer om området På vilka områden har ni en utvecklad fysisk miljö på er förskola? - Vilka områden skulle behöva utvecklas? Finns det en genomtänkt och avgränsad miljö för högläsning och böcker? - Vad kan utvecklas? Finns det en

Filmer Bilagor till utvecklingsmaterialet Observationsutdrag för kollegial diskussion i förskolan Användaranvisningar för de två filmerna Så här kan de båda filmerna användas i kompetensutveckling med mera: Film 1: Studie om språkutvecklande arbetssätt i förskolan Film 1 är 30 minuter lång och

På den här sidan samlar vi information och stödmaterial kopplat till den studie om förskolebarns språkutveckling som Ann S. Pihlgren under 2023 utfört på uppdrag av utbildningsnämnden. Bakgrund till studien Utbildningsnämnden har gett utbildningsenheten i uppdrag att utreda läget när det gäller

6.1. Frågor att fundera över 6.2. Prova att utveckla 6.3. Läs mer om området Vilka av de beskrivna faserna känner du igen ifrån din professionella erfarenhet som förskolepersonal eller dina personliga erfarenheter, själv eller som förälder? Vad talar för att barn i förskolan ska utveckla sin

7.1. Frågor att fundera över 7.2. Prova att utveckla 7.3. Läs mer om området Hur planerar ni idag på förskolan? Planerar ni för görande eller för lärande? Vad kan utvecklas? Baklängesplaneringen börjar med att personalen specificerar vilket lärande som ska nås när undervisningen är klar och hur

15.1. Frågor att fundera över 15.2. Prova att utveckla 15.3. Läs mer om området Hur högläser ni idag med barnen? Är det läsvila, filmade inläsningar eller högläsning med samtal? Vad kan utvecklas? Hur väljer ni böcker till högläsningen så att den är intressant, engagerande och utmanande för den

2.1. Frågor att fundera över 2.2. Prova att utveckla 2.3. Läs mer om området Skolinspektionen menar att förskolan ofta väljer utvecklingsarbeten trendmässigt istället för att välja utifrån sådana områden som behöver utvecklas. Har du själv erfarenhet av det? Vad krävs för att ett

8.1. Frågor att fundera över 8.2. Prova att utveckla 8.3. Läs mer om området Den proximala utvecklingszonen är undervisarens huvudområde, står det i texten. Vad betyder det för hur du planerar innehållet i din undervisning? Hur tar du idag reda på barnens nuvarande kunnande inför en ny

3.1. Frågor att fundera över 3.2. Prova att utveckla 3.3. Läs mer om området Varför räcker det inte med att bara prata med barnen för att de ska utveckla sitt ordförråd och språk? Vilka områden behöver ingå i förskolans arbete? - Hur arbetar ni idag med dessa områden? - Vad kan utvecklas?

Uppföljning av språkutveckling Årshjul för det systematiska kvalitetsarbetets alla delar Frågor att fundera över Prova att utveckla Läs mer om området Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet behöver huvudmannen, förskolan och arbetslaget utvärdera att undervisningen leder till det

Att förändra sitt arbetssätt är ganska svårt, visar det sig, särskilt om de arbetssätt som man ska utveckla är okända, inte stämmer överens med hur man har arbetat tidigare och kanske känns främmande (Katz & Dack, 2017). Förändringsarbetet kan vara jobbigt och man kan till och med bli förvirrad

Rutin för överlämnande av betygshandlingar till Nacka kommunarkiv Kommunarkivet Kontakta kommunarkivet i god tid innan leverans för att komma överens om hur och vid vilken tidpunkt som handlingarna ska levereras. Kommunarkivet nås på kommunarkiv@nacka.se eller telefon 08-718 80 00.

När en elev byter skola kan den skola som eleven lämnar behöva göra en överlämning av uppgifter till den nya skolan. Det gäller både vid övergångar mellan olika skolformer och vid övergångar inom samma skolform. Här kan du läsa om vad som gäller kring överlämning av uppgifter vid skolbyte. Läs

Här kan du se sammanställningar av alla enheter i kommunen. Kommunrapport förskolan Kommunrapport förskoleklass Kommunrapport grundskolan Kommunrapport pedagogisk omsorg

Riktlinje för mottagande av nyanlända i Nackas förskolor och skolor Utbildningsnämnden har tagit fram en riktlinje för mottagande av nyanlända barn och elever i Nackas förskolor och skolor. Syftet med dokumentet är att tydliggöra regelverket om mottagande av nyanlända barn och ungdomar i Nackas

Förskolans betydelse för barns språkutveckling En forskare vid Stockholms universitet har på utbildningsnämndens uppdrag genomfört en studie för att få en bild av förskolans betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar att det språkutvecklande arbetet som observerades på förskolorna är

Här har

Alla Nackaelever i gymnasieskolan har rätt till SL-kort, oavsett avstånd mellan bostad och skola. Detta under förutsättning att eleven har rätt till studiebidrag. Skolan beställer och delar ut SL-kort till de berättigade eleverna. Ersättning för SL-korten betalas ut tillsammans med den vanliga

Enligt skollagen har vissa elever i årskurs 8 och 9 rätt till undervisning under skollov. Här kan du läsa mer om regelverket och hur du ansöker om tilläggsbelopp för de elever som deltagit i obligatorisk och utökad lovskola. Läs mera om de olika formerna av lovskola i blocken nedan.

Riktlinjer för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Köregler Erbjudande om plats Vistelsetid Kontrakt, faktura, avgift Uppsägning Specifika frågor fritids FAQ för anordnare av förskola och fritidshem Här har vi samlat svaren på de vanligaste frågor som utbildningsenheten får

Jag har erbjudit plats till ett barn vars vårdnadshavare  är skrivna på olika adresser. Det är bara den ena vårdnadshavare som har svarat inom svarstiden och svarsdatumet har passerat. Hur gör jag nu? Om endast en har svarat så räknas det som att erbjudandet är obesvarat och ska tas bort.

Frågor kring kontrakt, fakturor och avgifter

Frågor kring uppsägning

Frågor kring vistelsetid

Frågor kring köregler

Vi har några fritidselever som slutar årskurs 3 i år och som behöver fritids under juli. Vi har skrivit särskilt kontrakt för placeringen i juli. Ska vi skicka in kontrakten eller behålla dem på skolan? Kontraktet sparas av skolan och behöver inte skickas till utbildningsenheten. Glöm inte att

Ett barn vars vårdnadshavare är föräldraledig eller arbetssökande har ju rätt till 10 timmars vistelse på fritids, utöver skoltiden. Men vad gäller på skolloven när barnen är lediga från skolan? Hur många timmar har barnet rätt att vara på fritids då? Under skollov har fritidsbarn rätt att vara

Ägar- och lednings­prövning förskola Här hittar du information om skollagens bestämmelser gällande ägar- och ledningsprövning. Sedan den 1 januari 2019 innehåller skollagen bestämmelser om ägar- och ledningsprövning av huvudmän som bedriver verksamhet inom förskola och skola. Från den 1 januari

https://www.nacka.se/underwebbar/anordnare-av-forskola-och-skola/bedriva-verksamhet/ansoka-om-auktorisation/ansok-tillstand-pedagogisk-omsorg/ Välkommen! Vi är glada att du vill starta din verksamhet i Nacka! Styrdokument, lagar och förordningar ställer tydliga krav på den som bedriver

Kontaktuppgifter handläggare förskola och skola Namn Titel Inriktning Elin Appel Resurssamordnare Grundskola, gymnasieskola, anpassad skola Åsa Arnell Utbildningsexpert Uppföljning och utvärdering Nina Beer Utbildningsexpert Gymnasieskola, gymnasieantagning, uppföljning och utvärdering

Ta del av Nacka kommuns budget Grundbelopp och tilläggsbelopp i grundskolan Finansieringen är uppdelad på checkbelopp, tilläggsbelopp samt övriga ersättningar. Checkbelopp samt kulturpeng fastställs av kommunfullmäktige i november varje år i samband med beslut om kommunens Mål & Budget.

Vanliga frågor och svar om tilläggsbelopp Att tänka på inför ansökan om tilläggsbelopp Länkar till ansökningsformulären Vad händer sedan? Ansökan kan göras för elever som är folkbokförda i Nacka kommun har ett omfattande och kontinuerligt behov av särskilt stöd är i behov av extraordinära

Presentation om grundbelopp och tilläggsbelopp Grundbelopp Extra anpassning Särskilt stöd Extraordinära insatser Hemkommunen ska enligt skollagen ge bidrag för alla elever som går i kommunala skolor samt de fristående skolor som godkänts av Skolinspektionen. Bidraget är uppdelat i ett

Om en av vårdnadshavarna är föräldraledig, får barnen då vara i verksamheten på skolloven? Ja, men bara om den andra vårdnadshavaren arbetar/studerar eller är arbetslös (aktivt arbetssökande). Omfattningen beror på om det är förskola eller fritidshem. Förskolan har inte terminer och lov och en

Här finns inloggning, manualer och svar på vanliga frågor för dig som är administratör på en kommunal eller fristående skola utanför Nacka. Logga in på IST Administration Klicka här för att komma till inloggningssidan. Klicka på "Nacka". Välj hur du vill identifierar dig. För dig som ännu inte

Ansökan om godkännande som huvudman för en ny fristående skola, förskoleklass eller fritidshem görs inte av lägeskommunen utan denna tillståndsgivning sker på nationell nivå av Skolinspektionen. Fristående skola godkänns av Skolinspektionen Ansökan om godkännande som huvudman för en ny

För nyanlända elever får skolan utöver checkbeloppet också en så kallad nyanländresurs. Här hittar du information om hur Nackas nyanländresurs beräknas och hur du gör för att ansöka. Beloppet betalas ut under fyra år och är högre ju äldre eleven är och sjunker med tiden. Observera att ansökan

Aktivitetskalender för dig som arbetar inom förskola, skola och pedagogisk omsorg Aktivitetskalender maria.mickelin@nacka.se Här hittar du de aktiviteter som arrangeras av utbildningsenheten. Listan fylls på efter hand så titta in här då och då! Så snart vi bestämt datum för en aktivitet läggs

Förskolor Förskoleklass-årskurs 6 Grundskolor årskurs 6-9 Pedagoger i förskolan Statistik om barn och personal i förskolorna samlas in av Skolverket/SCB. Denna statistik kan användas för jämförelser med andra kommuner. Eftersom statistiken från Skolverket/SCB inte redovisas per förskola

Dialog om kvalitet Utbildningsnämnden har i uppdrag att följa upp och utvärdera kvaliteten i utbildningen för alla barn och elever i Nacka. De kvalitetssamtal och resultatdialoger som utbildningsenheten har med alla anordnare i Nacka ingår i nämndens uppföljning och utvärdering. Kvalitetssamtal

Utbildningsenheten har ansvar för kundvalssystemen på utbildningsområdet från förskola till kommunal vuxenutbildning. Ledstjärnan för vårt arbete är att alla barn och elever i Nacka ska få den bästa utbildningen. Vårt uppdrag handlar om att se till att kundvalen fungerar väl och ger elever och

Utbildningsenheten gör kontroller för att säkerställa att förskolor och pedagogisk omsorg i Nacka följer de lagar och regler som gäller och att de följer Nacka kommuns egna riktlinjer. I fristående förskolor och pedagogisk omsorg kontrolleras även att de uppfyller de krav som gäller för att få

Nyhetsbrevet "Aktuellt om utbildning" Är du intresserad av vad som händer inom förskola och skola? Då är det här nyhetsbrevet för dig! Utbildningsnämnden sammanträder cirka sju gånger per år. Efter varje sammanträde skickar utbildningsenheten ut ett nyhetsbrev som berättar om de viktigaste

Rapportering om gymnasieelevs betydande frånvaro samt studieavbrott https://www.nacka.se/underwebbar/anordnare-av-forskola-och-skola/verktyg-och-stod/ogiltig-franvaro-gymnasieskolan/

Behovsprognosen förnyas varje år Varje år tar utbildningsnämnden i Nacka fram behovsprognoser för att säkerställa att tillgången till platser på förskola och grundskola följer befolkningsförändringarna i kommunen. Här kan du läsa de aktuella prognoserna: Behovsprognos förskola (PDF-dokument, 1.4

Arbetsgång mottagande anpassad skola Utredningsunderlag Beslut om mottagande Rutiner för uppföljning Rutin för elever från annan kommun Resurssamordnare träffar vårdnadshavarna, svarar på frågor och ger information. Ansökan och utredningsunderlaget för mottagande till anpassad skola skickas

Anmälan om förhöjt grundbelopp för grundskoleelev i resursskola Grundskolor med elever i resursskola har möjlighet att anmäla förhöjt grundbelopp utöver ordinarie checkbelopp. Beroende på vilka behov som eleven har och vilka åtgärder som skolan planerar, kan förhöjt grundbelopp bas, nivå 1