Kulturmiljöarbetets utveckling i Nacka
Det strategiska arbetet med kulturmiljöer i Nacka påbörjades redan i början av 1970-talet med länsmuseets bebyggelseinventeringar. Dessa låg sedan till grund för kulturmiljöplanen från 1977. Med tiden har arbetssättet med kulturmiljöerna samt synen på vad som är kulturhistoriskt intressant förändrats bland annat när det gäller värdering och lagstiftning.
Från kulturhistoriska miljöer till strategiskt kulturmiljöprogram
Nackas första kulturmiljöprogram, Nacka kommun – kulturhistoriska miljöer från 1987 omfattar miljöer som i tid sträcker sig fram till mitten 1900-talet. I den värderades vissa äldre miljöer högre än idag, medan efterkrigstidens bebyggelse uteslöts nästan helt.
Kulturmiljöprogrammet som togs fram 2011 som ett delprojekt i arbetet med översiktsplan 2012 präglas däremot av ett synsätt som är aktuellt än idag. I programmet redovisas de miljöer som vid tiden för framtagandet bedömdes vara de mest värdefulla för kulturmiljövården, inte en fullständig redogörelse av kommunens samtliga kulturvärden i den fysiska miljön. Programmet fick också en tydligare inriktning på att vara ett strategiskt kunskapsunderlag för den kommunala samhällsplaneringen och bygglovshanteringen, med förhållningssätt för hur kommunens kulturmiljöer ska hanteras.
Kulturmiljöprogrammet integreras i översiktsplanen
När kommunfullmäktige antog Nackas översiktsplan 2050 den 15 december 2025 blev den kommunens styrdokument för kulturmiljövården. Där redovisas Nackas särskilt värdefulla kulturmiljöer enligt de nya regler som infördes i plan- och bygglagen den 1 december 2025. Samtidigt upphörde kulturmiljöprogrammet från 2011 att vara ett styrdokument. Programmet används i stället som ett kunskapsunderlag till översiktsplanen.
Eftersom urvalet av miljöerna i kulturmiljöprogrammet från 2011 stämmer väl överens med dagens synsätt har samtliga helhetsmiljöer, som i Nacka kallas lokala intressen för kulturmiljövården och utpekade enskilda byggnader, förts över till översiktsplanen 2026 som särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer. Urvalet har kompletterats med bebyggelsemiljöer från början av 1970-talet till cirka år 2000 utifrån en inventering och värdering med samma kriterier som tidigare.
Syfte
Kunskapsunderlaget är vägledande vid beslut inom den fysiska planeringen i miljöer med höga kulturhistoriska värden. Det är dock viktigt att komma ihåg att det utöver de redovisade miljöerna finns områden som ändå kan ha höga värden. Detta bedöms i varje enskilt fall vid planläggning genom en antikvarisk utredning samt vid bygglovshanteringen. Det finns också miljöer som redan omfattas av olika typer av skydd i detaljplan.
Urval
Urvalet utgår ifrån de kulturmiljökaraktärer som finns inom kommunen och miljöerna är studerade ur ett helhetsperspektiv. De kan vara representativa eller unika för kommunen och ska spegla dess historia. Avgörande är alltså inte bara åldern, utan miljön ska även vara välbevarad, tidstypisk eller utgöra ett viktigt historiskt avtryck. Som inledning till varje kulturmiljökategori finns en bakgrundsbeskrivning av den specifika karaktärstypen, dess historia och olika fysiska uttryck i bebyggelse och landskap. Enbart genom att läsa beskrivningarna av Nackas olika kulturmiljötyper framträder en bild av kommunens samlade kulturhistoria och kulturmiljöprofil. Varje karaktärisering följs av en redovisning av de enskilda miljöerna med rekommendationer om hur värden ska hanteras, förhållningssätt.
Rekommendationerna syftar till att ge underlag för tillämpningen av plan- och bygglagens regler och eventuella planbestämmelser om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden.
Identifierade kulturmiljökaraktärer
Efter kompletteringen 2025 har Nacka följande identifierade kulturmiljökaraktärer:
- Gården-torpet-kulturlandskapet
- Sommarherrgården
- Sommarnöjen vid farleden
- Industrimiljöer
- Villasamhällen vid järnvägen
- Folkhemmet
- Rekordåren
- Bebyggelsemiljöer från tiden efter modernismen
- Björknäs och Eknäs bebyggelsemiljöer
I kommunen finns även fyra miljöer av nationellt intresse för kulturmiljövården, så kallade riksintressen; Stockholms farled och inlopp, herrgården Erstavik, Saltsjöbaden och villaområdet Storängen. Dessa miljöers värden hanteras också av kommunen, men länsstyrelsen utövar tillsyn.
Sidan uppdaterades: