Otillåten påverkan

Vad säger lagen?

Vid otillåten påverkan finns det flera bestämmelser i brottsbalken som kan vara aktuella.

Mutbrott

Bestämmelserna om mutbrott finns i 10 kap. 5 § a-e brottsbalken och innebär i huvudsak följande:

1. En anställd eller en uppdragstagare får inte ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget (tagande av muta).
2. Det är inte tillåtet att åt en anställd eller en uppdragstagare lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget (givande av muta).
3. Det är inte tillåtet att ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för att påverka någon som utövar myndighet eller beslutar om offentlig upphandling eller att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till någon för att denne ska påverka beslutsfattaren vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling (handel med inflytande).
4. En näringsidkare måste vara försiktig med att lämna pengar eller andra tillgångar till sina ombud, agenter, samarbetspartners eller andra representanter så att medlen inte används till mutor (vårdslös finansiering av mutbrott)

Trolöshet mot huvudman

Bestämmelsen om trolöshet mot huvudman finns i 10 kap. 5 § brottsbalken. Brottet innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan då man fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter, kvalificerad teknisk uppgift eller ska övervaka skötseln av sådan uppgift och detta missbruk innebär skada för huvudmannen.

Tjänstefel

Bestämmelsen om tjänstefel finns 20 kap. 1 § brottsbalken och innebär ett åsidosättande, av oaktsamhet eller uppsåt, vid myndighetsutövning, av vad som gäller för uppgiften. Tjänstefel kan alltså endast begås av anställda inom det offentliga.

Jäv

Kommunallagens regler om jäv är uttömmande och avser all ärendehantering hos kommunala nämnder, oavsett om det är fråga om ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda eller inte. Bestämmelserna gäller både förtroendevalda och anställda. Även om kommunallagens jävsregler inte uttryckligen gäller för tillkallade konsulter, kräver hänsynen till sakligheten och opartiskheten att sådana konsulter inte anlitas som skulle ha varit jäviga om de varit anställda.

Lagreglerna om jäv för anställda och nämndledamöter i kommunen finns i 6 kap. 24-27 §§ kommunallagen, respektive i 5 kap. 20 § kommunallagen avseende fullmäktige. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas.

I 6 kapitlet 28 § kommunallagen räknas jävssituationer upp. En förtroendevald eller anställd är jävig om

1. 1. saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående,
   2. han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
   3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till,
   4. han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
   5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet.

När är en förmån olaglig?

För att bedöma om en förmån är olaglig (kallas otillbörlig) behöver man göra en sammanvägd bedömning i varje enskilt fall.

Institutet Mot Mutor (IMM) har tagit fram en näringslivskod som kan ses som ett komplement till lagstiftningen och en vägledning i frågan. Koden är i princip strängare än brottsbalkens regler, varför den som följt koden ska kunna räkna med att förfarandet ligger inom ramen för det tillåtna. Utifrån näringslivskoden kan följande tas med i bedömningen för att avgöra om en förmån är otillåten eller inte:

1) Förmånens värde

Risken för beteendepåverkan ökar med förmånens ekonomiska eller personliga värde och frekvens av förmåner till en anställd/uppdragstagare. I allmänhet ska därför försiktighet iakttas när det gäller förmåner av inte obetydligt värde, förmåner som förekommer frekvent och förmåner med personligt värde.

2) Mottagarens position

Avgörande för om det är tillåtet att lämna en förmån handlar om att identifiera inom vilken samhällssektor
mottagaren är anställd/uppdragstagare. Man kan dela in mottagarna i tre olika grupper av mottagare.

Grupp 1 - Personer som arbetar med myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Denna grupp omfattas av den strängaste regleringen som innebär att alla förmåner till personer inom den nivån är otillåtna.

Grupp 2 - Personer inom annan offentlig verksamhet, statligt ägda och finansierade bolag, annan integritetsskyddande verksamhet. Denna grupp har inget absolut förbud att ta emot förmånen men en särskild restriktivitet ska iakktas.

Grupp 3 - Arbets- och uppdragstagare i privatägda företag. Den allmänna utgångspunkten är att en förmån är tillåten om den är måttfull och lämnas öppet.

3) Förmånens art

Ju svagare anknytning en förmån har till mottagarens arbetsguppgifter, ju större är risken att att förmånen besöms som otillåten. Det är därför av betydelse om förmånen har ett tydligt samband med och ingår som ett naturligt led i mottagarens arbete.

4) Mottagarkretsen och formerna för erbjudande

En förmån av evenemangskaraktär bör i princip riktas till en obestämd krets av personer snarare än till särskilt utvalda personer. Det är vidare av betydelse att förmånen lämnas öppet. Kravet på öppenhet innebär att en förmån normalt ska riktas direkt till mottagarens arbets- eller uppdragsgivare.

5) Särskilda varningsflaggor

Oavsett p 1-4 så anses nedan förmåner alltid otillåtna:
a) penninggåva, presentkort och liknande som är att jämställa med kontanter,
b) penninglån, ställande av säkerhet (borgensåtagande), eftergift av fordring, amortering, ränta och liknande på villkor som inte är marknadsmässiga,
c) arbete hos mottagaren eller leverans av varor eller tjänst för privat ändamål och på villkor som inte är marknadsmässiga,
d) något som är förenat med villkor om motprestation och inte är godkänt av mottagarens arbets- eller uppdragsgivare,
e) dold provision till anställd eller uppdragstagare
f) förfogande över fordon, båt, fritidsbostad eller liknande för privat bruk,
g) helt eller delvis betald nöjes- eller semesterresa, eller
h) erbjudande som ses som allmänt oetiskt t ex besök på porrklubb.

Erbjudande om förmån - Frågor att ställa sig

Om du erbjuds något av en kund, leverantör eller någon annan utomstående kan du ställa dig följande frågor som ett stöd för att ta ställning till om erbjudandet är tillåtet eller otillåtet:

• Är detta en förmån och varför erbjuds den mig?
• Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning?
• Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd?
• Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som er-bjuder förmånen?

Om du är tveksam ska du utgå från att erbjudandet är otillåtet och avstå från det. Om du själv inte kan göra bedömningen ska du kontakta din närmaste chef. Du kan även få vägledning genom att ta kontakt med någon av kommujuristerna.

Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är naturligtvis att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner.

Hur kan man arbeta förebyggande?

Det är viktigt att arbeta aktivt med att förebygga otillåten påverkan. Ett förebyggande arbete kan bestå i att arbeta med frågeställningar som:

• Vilka risker finns för otillåten påverkan inom enheten? Är det vissa funktioner som är mer utsatta? Finns det särskilda sutuationer som är mer utsatta? Identifiera riskområden och kartlägg vilka funktioner som kan vara mest utsatta för otillåten påverkan. Riskbedöm dessa.

• Hur kan vi arbeta för att levandegöra dessa frågor på enheten? Något att ta upp med regelbundehet på enhetsmöten eller arbetsplatsträffar? Behövs det utbildningsinstatser? Rutiner?
• Hur lyfter vi dessa frågor vid osäkerhet eller om misstanke om oegentligheter? Incidentrapportering? Vem gör vad?

Vill du veta mer?

Vill du läsa mer om otillåten påverkan och korruption?

• Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har mycket information inom området. SKL erbjuder bland annat en e-utbildning för att motverka korruption. Läs mer här.
• Insitutet mot mutor (IMM) har också mycket information inom området. IMM har bland annat tagit fram en näringslivskod som utgör ett komplement till lagstiftningen. Läs mer här.
• Arbetar du mot bygg- och fastighetssektorn? Inom bygg- och fastighetsområdet finns en överenskommelse att motverka mutor och korruption mellan leverantörer och beställare inom den offentligt finasierade bygg- och fastighetssektorn. I överenskommelsen finns praktisk hjälp och en etisk vägledning. Läs här.
• Arbetar du inom vård, omsorg eller personlig assistans? Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna och Arbetsgivarföreningen KFO har tagit fram en överenskommelse för att motverka mutor och korruption inom vård, omsorg och personlig assistans. I överenskommelsen finns praktisk vägledning som du kan använda dig av. Läs här.