Vem äger anläggningen?
Nacka kommun äger och förvaltar byggnaderna och marken.
Vad kostar anläggningen att bygga?
Projektet har beviljats medel om 160 miljoner kronor.
Vem ansvarar för verksamheten på anläggningen?
Nacka Ridhus AB ansvarar för verksamheten. De driver ridskolan och äger hästarna. De hyr stall- och ridhusbyggnader, samt arrenderar hagmarkerna av Nacka kommun.
Vem ansvarar för hästarnas välfärd?
Nacka Ridhus AB ansvarar för hästarnas välfärd.
Vilka har varit delaktiga i förstudien och projekteringen av anläggningen?
Representanter från miljöenheten, bygglovsenheten, fastighetsenheten samt byggprojektledning i Nacka kommun. Även representanter från Nacka ridhus AB och Velamsunds ryttarförening (tidigare Nacka ridklubb) har varit delaktiga under hela projekttiden. Projektet har även haft dialog med Länsstyrelsen kring kravställningar på byggnader och mark för att uppfylla kraven för god djurhållning.
Varför är ridhuset utformat som ett L?
Hela anläggningen samsas om utrymmet med omkringliggande verksamheter och ligger i ett naturreservat, något som sätter begränsningar i hur man får bygga. Näset där anläggningen är placerad har begränsad yta så för att få till så mycket ridbaneyta som möjligt är ridhuset är byggt i en L-form. Även höjdsättningarna har varit en faktor att ta hänsyn till vid utformningen.
Varför är den stora läktaren i ridhuset placerad på kortsidan och inte på långsidan?
Det är kostnadsdrivande att bygga läktare längs en hel långsida då det påverkar takstolarnas utformning. Under projekteringen framkom det att det inte fanns behov av läktare längs hela långsidan. Utifrån detta har arkitekten sedan utformat läktaren.
Vad gör ni åt speglingarna i glaset på utvändiga läktaren?
Blänket i glaset kommer att justeras genom en film på fönstren. Lamporna som i dagsläget är monterade bidrar till blänket och strömbrytare med dimmerfunktion kommer att installeras.
Varför är sittbänkarna på utvändiga läktaren så långt ifrån glaset?
Det beror på tillgänglighetskrav och den rullstolsramp som installerats mellan glaset och sittbänkarna.
Hur är möjligheterna att arrangera tävlingar på anläggningen?
Under förstudien och projekteringen framkom det att det inte sker några externa tävlingar på anläggningen på grund av risk för eventuell smittspridning. Tävlingar som arrangerades var på klubbnivå. Projektet har dock tagit höjd för att ryttarföreningen ska kunna ha tävlingar på anläggningen. För att möjliggöra detta har en ridåvägg installerats. Med ridåväggen skapas flexibilitet och det blir möjligt att få till en 20x60 meter ridbana med tillhörande collecting ring för tävlingar eller två separata banor på 20x40 meter och 20x50 meter för ridskoleverksamhet.
Om verksamheten önskar hålla externa tävlingar, rekommenderas att de förläggs på sommarhalvåret. Dels för att vägen ner till anläggningen kan vara hal för tyngre transporter på vintern men också för att parkeringsmöjligheterna vid reservatet är begränsade. På sommaren kan verksamheten dessutom öppna upp sina vinterhagar för parkering under tävlingsdagar. Dessa hagar kan sedan saneras när tävlingen är avslutad. Utöver ridhuset har verksamheten också två nya uteridbanor (22x48 meter och 20x60 meter) som kan användas till tävlingar. Med utomhustävlingarna finns heller inga begränsningar för hur stor publik man kan ta emot.
Varför är inte domarbåset centrerat på kortsidan istället för i ena hörnet?
Anläggningen är främst utformad för ridskoleverksamhet, inte tävlingsverksamhet. Projektet har ändå tagit höjd för att det ska kunna hållas mindre tävlingar på anläggningen och därför byggt ett domartorn. Projektet ser just nu över möjligheterna att placera ut ytterligare ett domartorn på kortsidan vid den stora uteridbanan. Önskar föreningen ha högre klasser i dressyr kan man ställa ut mobila domartorn längs långsidorna då dessa inte nyttjas särskilt ofta.
Det känns varmt och fuktigt i ridhuset – vad gör Nacka kommun åt det?
Anläggningen har varit i drift i ca två månader och viss injustering behövs fortfarande.
Varför är det så krångligt att gå ner från någon av läktarna till ridbanan?
Det finns inga krav på att det ska finnas direktkontakt mellan läktare och ridbana. Däremot finns det tillgänglighetskrav som inte kan uppfyllas om det skapas en öppning mellan läktare och ridbana. Med en öppning mellan läktare och ridbana blir höjdskillnaden och skaderisken betydande och det blir svårt att klara tillgänglighetskraven för en sådan öppning. Säkerheten och tillgänglighetskraven väger tyngst i detta fall.
Varför är gardinväggen placerad där den är?
Placeringen är noga avvägd för att skapa flexibilitet i ridhuset. Ser man till ridskoleverksamhetens behov hade det räckt med två permanenta ridbanor (en på 20x40 meter och en på 20x50 meter). Men med en ridåvägg finns möjligheten att ha fullstor storlek, det vill säga 20x60 meter med tillhörande collecting ring, eller två separata banor på 20x40 meter och 20x50 meter för ridskoleverksamhet.
Vad är tanken med portarna i ridhuset?
Det finns fyra portar i ridhuset och en traktoröppning. Portarna som angränsar till stallet är 2,5 meter höga och är till för att leda en häst för hand. Diagonalt från dessa dörrar, finns ytterligare två portar som är 3 meter höga och godkända att passera igenom på hästryggen. För tillfället är de högre portarna ej driftsatta på grund av pågående markarbeten utanför. När hela anläggningen är klar kommer de att vara tillgängliga.
Varför finns inga krokar för jackor och andra personliga tillhörigheter i ridhuset?
I samråd med ridinstruktörerna har projektet landat i att det inte är säkert att ha krokar i ridhuset då man kan fastna i dem och de innebär risk för smittspridning.
Vad är gödsel- och foderutrymmena dimensionerade efter?
Projektet har följt Länsstyrelsens krav när det gäller djurhållning, strandskydd, naturreservat, Natura 2000-område, samt miljöenhetens direktiv. Under projekteringen fick rådande lösning i gödselhuset nedslag av Länsstyrelsen då halm och gödsel förvarades i samma utrymme, något som anses ohygieniskt. Därför har projektet valt att separera foder- och ströutrymme från gödselhuset.
Projektet har prioriterat att tillskapa två ridbanor inomhus och två utomhusbanor, boxar istället för spiltor, samt anpassade hagmarker för hästantalet. Det resulterade i gödselhusets mindre storlek. Under projekteringsfasen uppmärksammades verksamheten på att de måste byta strömedel från halm till exempelvis pellets, spån, torv eller hampa, alternativt utöka sina gödseltransporter.
Hur har veterinär- och hovslagrummet dimensionerats?
Rummet följer Jordbruksverket riktlinjer och uppfyller de krav som ställs på utrymmet.
Varför finns inga duschmöjligheter för personal i karantänstallet?
Det finns inga krav på duschar i karantänstall. Jordbruksverket ställer krav på skodusch, vilket har installerats.
Varför finns inte permanenta vattenkoppar till hästarna i karantänstallet?
Karantänsstallet ska endast användas vid sjukdom eller när ridskolan köper in nya hästar innan de slussas in i normal verksamhet. Tanken är således inte att några hästar ska stå permanent i karantänstallet.
Då karantänsstallet ska stå tomt större delen av tiden är det inte lämpligt att installera vattenkoppar i boxarna eftersom det riskerar att leda till stillastående vatten i rören. Därför har projektet valt att använda så kallade thermobar istället. De fylls på manuellt, med hink eller slang, men bara under begränsade perioder när karantänboxarna används.
Hur många privathästar får vara uppstallade på anläggningen?
Anläggningen får ha max 45 hästar uppstallade. 10% av det totala antalet hästar, dvs max 5 hästar, får vara privathästar. Karantänstallet har 5 boxar. Boxarna är inte permanenta platser utan ska enbart användas för nya hästar som måste stå i karantän, eller för hästar som är sjuka eller dräktiga och därför behöver lugn och ro.
Varför har man valt plaststaket runt hagarna?
Trästaket har kortare livslängd än plaststaket eftersom hästar gärna äter på träet. Anledningen till att kommunen satsar på staket med både eltråd och slanor är för att det rör sig många människor i reservatet och då anses inte enbart eltråd vara säkert nog i de grusade vinterhagarna.
Varför är vinterhagarna grusade?
Hagar som inte är grusade blir lätt leriga när det regnar, något som i sin tur innebär större risk för skador på hästarna. Då stallet ligger på ett näs, ställs stora krav på dränering och att hästarna inte bidrar till övergödning av vattendrag i området. För att uppfylla dessa krav måste hagarna vara väldränerade med grus och allt dagvatten fångas upp i växtbäddar eller renas i fosforfällor innan det släpps ut i vattendragen.
Sidan uppdaterades: