Hoppa till innehåll

På Nacka.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies

Så bekostas stadsutvecklingen

Stadsutvecklingen medför kostnader i form av framför allt investeringar - t.ex. i nya vägar och va-ledningar - och arbetstid för kommunanställda. Men det är andra än skattebetalarna som får stå för de flesta kostnaderna.

För nybyggda bostadsområden gäller att både planläggning och utbyggnad av gator och annan infrastruktur bekostas av byggherren. Skattebetalarna ska inte bidra till kostnader som beror på bostadsbyggande.

Vissa projekt innebär dock att övergripande infrastruktur ska byggas ut och att kostnaderna inte helt kan läggas på byggherrarna. Ett exempel är Kvarnholmsförbindelsen. Där delas kostnaderna mellan kommunen och de byggherrar som genom förbindelsen får möjlighet att bygga bostäder på Kvarnholmen.

I förnyelseprojekt, när före detta sommarstugeområden omvandlas till permanentbebyggelse, bekostas vägar och andra allmänna platser i huvudsak av fastighetsägarna. Planarbetet bekostas genom att fastighetsägarna får betala en planavgift i samband med bygglovet. Inför anslutningen till kommunalt vatten och avlopp får varje fastighet betala en anläggningsavgift (engångskostnad).

Finansiering av planarbetet

En grundregel r att en ny detaljplan ska betalas av dem som får nytta av den. Det sker antingen genom att kommunen tecknar avtal om finansiering (i så kallade byggherreprojekt) eller genom en planavgift (i förnyelseområden).

I byggherreprojekten finns vanligen en eller ett fåtal stora markägare som velat att kommunen ska utarbeta en ny detaljplan. Marken har kanske använts av en nedlagd industri eller är obebyggd. Förnyelseområdena är däremot sedan tidigare bebyggda med bostadshus, oftast med fritidshus som genom planeringen ska kunna byggas om och anpassas för permanent boende.

Avtal om detaljplanering

Vid starten av ett byggherreprojekt tecknar kommunen ett planavtal med en eller flera byggherrar. Det gör klart att kommunen ska avsätta personal och andra resurser för arbete med planeringen och hur byggherren ska betala kommunen för det arbetet. Ofta får byggherren bekosta planeringen helt. Om kommunen själv är markägare och ska delta i exploateringen står dock kommunen för en del av kostnaden.

Planavgift för enskilda fastighetsägare

I förnyelseområden finansierar kommunen detaljplaneringen genom att ta ut en planavgift i samband med nya bygglov. Avgiften får bara tas ut om den nya planen är till nytta för fastigheten. Om bygglovet inte utnyttjas kan fastighetsägaren begära att planavgiften återbetalas.

Planavgifter tas ut för att detaljplaner som ger byggrätter till enskilda fastighetsägare inte ska finansieras med skattepengar. Det innebär att kommunen ligger ute med pengar för planarbetet tills dess att en fastighetsägare utnyttjar den rätt som detaljplanen medför.

Storleken på planavgiften regleras i en taxa som fastställs av kommunfullmäktige. Taxan är beroende av storleken på den tillkommande byggnaden/anläggningen och om man bygger till eller bygger nytt.

Exempel på planavgiftens storlek
Avgiften beror på hur stor area som tillkommer Tillkommande bruttoarea/öppenarea (kvadratmeter)
0-99 100-199 200-499
Planavgift detaljplan, nybyggnad 7560 kr 15120 kr 22680 kr
Planavgift detaljplan, tillbyggnad 5184 kr 10368 kr 15552 kr

Taxa för planering, byggande och mättjänster (PDF-dokument, 760 kB)

Att betala för gatukostnader

När vägar och andra allmänna platser i ett förnyelseområde börjar bli färdigbyggda brukar frågor om finansieringen kännas mer konkreta för fastighetsägarna. Vad gäller?

I princip går det alltid att hitta en lösning så att ingen som är permanentboende behöver flytta från sitt hem på grund av gatukostnaderna. Även för fritidsboende finns förmånliga betalningsvillkor.

Nya riktlinjer för uttag av gatukostnadsersättning

Kommunstyrelsen antog nya riktlinjer för uttag av gatukostnadsersättning (PDF-dokument, 211 kB) den 4 april 2016 (§ 128). Riktlinjerna ersätter de tidigare två gatukostnadspolicydokumenten (fastställda av kommunstyrelsen den 3 april 2006 (§ 58) respektive 25 mars 2013 (§ 75)) som därmed har upphört att gälla.

Riktlinjerna innebär i korthet att

  1. Fastighetsägarna i området ska bekosta de investeringar som behövs för att uppnå "lägsta godtagbara krav" i fråga om bl.a. framkomlighet, vägarnas bärighet, trafiksäkerhet och parkstandard i ett område som ska fungera för permanent boende.
  2. Kommunen ska bekosta investeringar för parkanläggningar som bedöms bli till nytta för många fler än dem som bor i området - t.ex. en strandpromenad eller ett friluftsbad.
  3. Kommunen ska bekosta investeringar för eventuell extrastandard på vägar som ska fungera som "huvudväg" för väsentligt fler än dem som bor eller arbetar i området.
  4. Den uppskattade totalkostnaden vid tidpunkten för granskningen av gatukostnadsutredningen ska gälla som tak när kommunen fakturerar fastighetsägarna. Takkostnaden justeras dock för kostnadsförändringar över tid (indexjustering).

Kommunens betalningsvillkor

När anläggningarna är utbyggda och kan tas i bruk kommer kommunen att fakturera gatukostnader. Principerna för kommunens betalningsvillkor står i kommunens riktlinjer för uttag av gatukostnadsersättning och innebär i korthet:

  1. Om en fastighetsägare anser sig ha svårigheter att betala gatukostnadsersättning ska kommunen utreda om betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter.
  2. Om betalningsvillkoren i en avbetalningsplan är alltför betungande för fastighetsägaren, jämkar kommunen dem.
  3. Fastighetsägare som har möjlighet att stycka av sin tomt behöver betala gatukostnadsersättning för den styckningsbara delen först när fastighetsbildning skett. Kommunen kommer dock fakturera kostnaden senast tio år efter att utbyggnaden är klar.

Sidan uppdaterades:

Mitt Nacka

Skriv in din gatuadress ovan så får du:

  • Upptäcka spännande evenemang i ditt närområde.